Renoverare
· Uppsala
· 2 215 inlägg
Ambitiöst att städa taket parallellt med montering.K Kjell_G skrev:
Idag var en milstolpe på det som påbörjades i början av april 😅. Idag kom lister upp.
Projektet har inneburit Måla tak, bredspacklat gammal strukturtapet, flyttat toadörr och målat trappräcket.
Snutten in till höger den gamla ingången till toan var ska bli förvaring med skjutdörrar.
Lite småsaker kvar innan projektet är helt avslutat.
Projektet har inneburit Måla tak, bredspacklat gammal strukturtapet, flyttat toadörr och målat trappräcket.
Snutten in till höger den gamla ingången till toan var ska bli förvaring med skjutdörrar.
Lite småsaker kvar innan projektet är helt avslutat.
Behövs nog inte ens 20 ton, typ 5 ton gör nog också jobbet (men inte på vintern med full snölast på taket dock).F fribygg skrev:
Men domkrafter är dock rätt billiga, så man kan ta i lite.
Jag har definitivt inte koll på allt i detta område, jämfört med någon riktig kunnig är jag helt klart risig, och du tommib verkar ha mer koll än mig.tommib skrev:
Men jag tänkte lägga till att såvitt jag förstått så ska man inte använda orangea rör inne i byggnader då de inte säkert tål de temperaturer som kan förekomma där, när diskmaskiner osv tappar vattnet.
Sen har jag alltså trott att grå rör är rätt OK i mark, men det finns kanske fler habrovinkar.
SN4, SN8 och SN12 är klasserna för "ringstyvhet", dvs hur mycket marktryck de tål, det kan krävas högre klass t.ex. under vägar, och ännu högre klass under vägar med tyngre trafik, osv.
Det är ju en fråga om "tillverkarens anvisningar", vilket torde vara ett välkänt begrepp för dig 
Men i korthet är det BD = ok i mark, B = inte ok i mark.
Har också hört det där om temperatur och att orange rör inte tål det. Tittar jag snabbt på t.ex. Wavin så stämmer det för grå rör att de tål 90 grader kontinuerligt medan det inte anges alls för de orange.
Ang SN 4/8/12 osv så vet jag det. Min poäng var att det verkar vara två helt separata nomenklaturer för gråa och orange rör där man inte pratar om B/BD för orange eller SNx för grå rör. Historisk rest? Det verkar röra sig om två separata produktstandarder iaf (EN 1451/1329 (PP) resp 1852/1401 (PVC)). Bägge typerna av rör kan ju tillverkas av polypropen men materialet säger inte allt, det kan skilja mycket i egenskaper beroende på hur materialet processas i samband med tillverkningen.
Men i korthet är det BD = ok i mark, B = inte ok i mark.
Har också hört det där om temperatur och att orange rör inte tål det. Tittar jag snabbt på t.ex. Wavin så stämmer det för grå rör att de tål 90 grader kontinuerligt medan det inte anges alls för de orange.
Ang SN 4/8/12 osv så vet jag det. Min poäng var att det verkar vara två helt separata nomenklaturer för gråa och orange rör där man inte pratar om B/BD för orange eller SNx för grå rör. Historisk rest? Det verkar röra sig om två separata produktstandarder iaf (EN 1451/1329 (PP) resp 1852/1401 (PVC)). Bägge typerna av rör kan ju tillverkas av polypropen men materialet säger inte allt, det kan skilja mycket i egenskaper beroende på hur materialet processas i samband med tillverkningen.
Redigerat:
Ja exakt.
Och det är ju dessutom en "dans" mellan "tillverkarens anvisningar" och "beställarens krav", som säkert kan bli nog så intressant.
Det finns väl avloppsrör av PVC också?
Men jag ska säga att jag tycker det är lite av en djungel, som jag försökte navigera i när jag byggde huset.
Jag har kanske gjutit in något rör som skulle varit big nono för en kunnig beställare, men nu är det som det är.
Jag anser dock inte att NyKarin ska sova oroligt. De där grå rören kommer antagligen hålla hennes livslängd.
Och det är ju dessutom en "dans" mellan "tillverkarens anvisningar" och "beställarens krav", som säkert kan bli nog så intressant.
Det finns väl avloppsrör av PVC också?
Men jag ska säga att jag tycker det är lite av en djungel, som jag försökte navigera i när jag byggde huset.
Jag har kanske gjutit in något rör som skulle varit big nono för en kunnig beställare, men nu är det som det är.
Jag anser dock inte att NyKarin ska sova oroligt. De där grå rören kommer antagligen hålla hennes livslängd.
Ja, jag är inte alls bekymrad över rörens färg utan snarare det faktum att man verkar använt dubbelmuffar i alla rörskarvar. Jag förstår inte alls varför man gör så, det är ju bara dyrare och det skapar en extra kant där smuts kan börja byggas upp till ett stopp. Samtidigt tror jag inte att det i realiteten är något stort bekymmer så länge det är lite fall på rören.
Wavin, som var de jag kollade, har orange rör i både PP och PVC och dessutom överlappande dimensioner. Man undrar lite varför. Grå rör kollade jag inte ens men som sagt finns det en produktstandard för PP och en för PVC så jag antar att det förekommer där också.
Wavin, som var de jag kollade, har orange rör i både PP och PVC och dessutom överlappande dimensioner. Man undrar lite varför. Grå rör kollade jag inte ens men som sagt finns det en produktstandard för PP och en för PVC så jag antar att det förekommer där också.
Jag känner lite samma som dig vad gäller dubbelmuffar, men ärligt talat är det nog bara den här idiotiska ingenjören i mig som muttrar, det blir ju bara en kant i varje skarv ändå.
Men något kliar ju lite förstås, man tänker ju på när man använder en tratt för att fylla i en flaska, funkar dåligt andra vägen.
Men på sista raden blir det nog mest en fråga om ifall det blev dyrare, och det kanske det inte blir, för entreprenören har kanske sett att arbetet blir mest effektivt på detta vis.
Det var ju något ställe som endast hade rör med bara slätände i båda ändar, med tanken att skarva med dubbelmuff överallt.
Nu minns jag inte vilken site det var, så jag kan inte länka eller så.
Men ev så är detta egentligen rationellt, även om det som sagt kliar lite i ingenjörssjälen.
Men något kliar ju lite förstås, man tänker ju på när man använder en tratt för att fylla i en flaska, funkar dåligt andra vägen.
Men på sista raden blir det nog mest en fråga om ifall det blev dyrare, och det kanske det inte blir, för entreprenören har kanske sett att arbetet blir mest effektivt på detta vis.
Det var ju något ställe som endast hade rör med bara slätände i båda ändar, med tanken att skarva med dubbelmuff överallt.
Nu minns jag inte vilken site det var, så jag kan inte länka eller så.
Men ev så är detta egentligen rationellt, även om det som sagt kliar lite i ingenjörssjälen.
Som något äldre försöker jag acceptera att jag inte kan allting. Har inte tid eller kunskap att göra allting själv även om det stör mig. Tänker exempelvis aldrig byta däck eller olja på bilen igen, finns annat jag hellre lägger min tid på.
Vad gäller vattnet som blev indraget i boden - om det inte går att lita på hantverkare från renommerad firma rekommenderad av någon insatt i branschen.. Går det att anlita hantverkare över huvud taget?
Kostnaden blev i mitt tycke rimlig, tidsåtgång ca 3 dagar, två grävare, timat med tekniska verken som stod för en del av grävkostnaden, + byte av toalett i huset. Byte av en bit gammalt rör som visade sig ha spruckit. 60.000 efter rot.
Vad gäller vattnet som blev indraget i boden - om det inte går att lita på hantverkare från renommerad firma rekommenderad av någon insatt i branschen.. Går det att anlita hantverkare över huvud taget?
Kostnaden blev i mitt tycke rimlig, tidsåtgång ca 3 dagar, två grävare, timat med tekniska verken som stod för en del av grävkostnaden, + byte av toalett i huset. Byte av en bit gammalt rör som visade sig ha spruckit. 60.000 efter rot.
Renoverare
· Uppsala
· 2 215 inlägg
Det är ett tvåvånings timmerhus, så spontant känns 20 ton rimligare. Det står på nästa års att-göra lista. Tyvärr kommer både el och vatten in vid den stenen, antagligen därför det är grävt under. Därför tror jag gjuta är mindre lämpligt, utan jag tänker mig följande:Mikael_L skrev:
- lyfta med domkrafter.
- stötta upp stenen så att den inte rör sig.
- ta bort träet.
- fylla upp med grus.
- lägga en eller flera betongplattor under stenen.
- sänka huset igen.