Det är väl i praktiken stadgar om seniorboende som håller i praktiken. Sen kan man såklart skriva in i sina stadgar att man endast vill ha medlemmar som stödjer ett visst politiskt parti, som tillhör en viss religion, som inte har barn, som kör bil av ett visst märke etc, men de har inget värde.O skrev:
Du överskattar stadgarnas betydelse. Bostadsrättslagen slår stadgar, det var därför bostadsrättslagen en gång infördes, för att slippa lösa denna form av boende helt civilrättsligt.
Jag tror inte man kan överskatta stadgarnas betydelse. De är centrala i en BRF. Jag tror snarare du underskattar stadgarnas betydelse.Claes Sörmland skrev:
Att lagen alltid gäller är så självklart för dig och mig att det inte behöver påpekas. Att stadgarna utgör ett komplement till lagen borde vara precis lika självklart.
Det finns många fler lagar än Bostadsrättslagen (BrL) som slår stadgar. Så länge stadgarna inte bryter mot lagen gäller de. Att skriva stadgar som bryter mot lagen gör man därför inte när man skapar eller ändrar stadgar.
När det gäller medlemskap i en BRF framgår stadgarnas betydelse mycket tydligt i BrL §11
Stadgarna får dessutom ha förbehåll om återköps- eller lösningsrätt som medför att föreningen kan stoppa en överlåtelse.
För att veta vad som gäller måste man gå till den aktuella BRFns stadgar. Att läsa BrL räcker inte.
Moderator
· Stockholm
· 57 843 inlägg
Vet inte exakt vilka förbehåll su syftar på. Men möjligen de som gäller för lokaler (alltså bostadsrätt till annat än bostad). Såvitt jag förstår så får inte föreningen ha någon rätt till återköp av en bostad-bostadsrätt.
Nej, jag påpekar bara att om lagen ger en viss lösning så spelar det ingen roll att en förening har antagit olagliga stadgar. Olagligheterna som har införts i stadgarna är då en nullitet och har ingen verkan.
Och det är rätt vanligt att skribenter här överskattar stadgarnas möjligheter till lösningar som strider mot lagen.
Med det sagt har ju @O rätt i att BrL ger föreningen stor frihet i att stadga villkoren för medlemskap.
Dessa detaljer med olika diskrimineringsförbud osv. kommer från mönsterstadgarna, även om de förvisso kan anses falla under allmänt oskäliga villkor.
Det var nog mest uttalandet som flera av oss reagerade emot: "Det [möjlighet till stadgereglering av medlemskap] är en form av styrmedel för att hindra oönskade personer att bli medlemmar."
Ett svagt styrmedel i så fall tänker jag. T ex svårt att välja bort folk med grund i att styrelsen ogillar dem och man önskar diskriminera dem, även om det skulle vara till nytta för föreningen.
Ett svagt styrmedel i så fall tänker jag. T ex svårt att välja bort folk med grund i att styrelsen ogillar dem och man önskar diskriminera dem, även om det skulle vara till nytta för föreningen.
Jo, man kan ju få olika bilder i huvudet av vad man menar med "oönskade".
Äldreboenden och juridisk person är väl de avgränsningar som i praktiken förekommer. I övrigt får det nog anses vara ett ganska outforskat område.
Sen finns det också rättspraxis på att man underförstått får beakta betalningsförmåga.
Avsikten med att medlemmar måste godkännas är just möjligheten att hindra oönskade personer att bli medlemmar och grannar. Det är inte det minsta konstigt att föreningen och dess medlemmar har den inställningen. Och inte att lagen stöttar den möjligheten.
Du tänker nog fel här. Rättigheten för föreningen att kunna hindra oönskade medlemmar/grannar är lagstadgad.
Vad styrelsen tycker och vad styrelsen ogillar hör inte hit. När styrelsen fattar beslut om medlemsskap måste den följa stadgar och lag. Lagen ger inte möjlighet till beslut grundade på personligt ogillande och önskan om att diskriminera.
Att stadgar som bryter mot lag inte gäller har du själv redan skrivit. Det är ju självklart. Samma sak gäller styrelsebeslut som bryter mot stadgar och lagar.
Jag gissar att antalet som läser estniska (?) här på forumet är begränsat. Om det underlättar för dig att skriva på estniska, så gör det, men översätt det sen till svenska, om du vill ha någon form av svar åtminstone.K KatiT skrev: