1 649 läst ·
44 svar
2k läst
44 svar
Utredning: "Viljan att bygga hus saknas"
På de 20 år jag bott på landet har jag aldrig utnyttjat kollektivtrafiken. Har en busshållplats ca 1km bort vilket jag tycker är rätt nära, men en Stockholmare hade nog tyckt att det var lite väl långt bort.kashieda skrev:
Fast det stora problemet är att det går en buss in till stan på morgonen. Och en till baka sen eftermiddag.
Dessa bussar är givetvis i princip alltid tomma då det inte passar särskilt många. Känner en som jobbat som busschaufför och han sa att de enda som åker med dessa bussar är barn, alkisar och pensionärer som inte kan köra bil längre. Skulle garanterat vara billigare om bussen ersattes med en taxi.
Så att påstå att det offras stora pengar på landsbygdsboendes bussnät är ett hån. Hade det gått en buss i timmen hade det kunnat fungera, men nu är det ett orealistiskt alternativ.
Nä, det var ju under antagandet att det fanns en fungerande kollektivtrafik. Vår drogs in för två år sen, då gick det fem bussar per håll och vardag (utom på sommaren, såklart).L lbgu skrev:På de 20 år jag bott på landet har jag aldrig utnyttjat kollektivtrafiken. Har en busshållplats ca 1km bort vilket jag tycker är rätt nära, men en Stockholmare hade nog tyckt att det var lite väl långt bort.
Fast det stora problemet är att det går en buss in till stan på morgonen. Och en till baka sen eftermiddag.
Dessa bussar är givetvis i princip alltid tomma då det inte passar särskilt många. Känner en som jobbat som busschaufför och han sa att de enda som åker med dessa bussar är barn, alkisar och pensionärer som inte kan köra bil längre. Skulle garanterat vara billigare om bussen ersattes med en taxi.
Så att påstå att det offras stora pengar på landsbygdsboendes bussnät är ett hån. Hade det gått en buss i timmen hade det kunnat fungera, men nu är det ett orealistiskt alternativ.
Infrastrukturen som krävs kostar dock, inklusive extra parkeringsplatser i stan eftersom det inte finns ett fungerande alternativ till bilen.
Det var alltså ett helt orealistiskt antagande. Finns i princip ingenstans på landet (i mitt län, men antar att det ser ut ungefär likadant i på andra ställen) där det är acceptabel kollektivtrafik. Även lite större orter (säg kring 1000 invånare) har bussförbindelse med centralorten som är allt annat än ok. Säg 5-6 turer i varje riktning dagligen. Så missar man bussen är det 2-3 timmar till nästa. Inget jag skulle frivilligt utsätta mig för. Sen klagar stadsbor i insändare i tidningen när de tar bort någon busshållplats som tvingar dem gå några hundra meter extra. Snacka om olika världar.kashieda skrev:
Hmm, du trampar farlig mark. Framgångsrik brottsling väljer inte sekulariserat boende, de köper sig in i trygga områden., i vart fall i Storstadsområden.Claes Sörmland skrev:
https://www.lanstrafiken.se/hallplats/18935180/ tycker annorlunda för Stora Mellösa, i alla fall. Åtminstone än så länge.L lbgu skrev:Det var alltså ett helt orealistiskt antagande. Finns i princip ingenstans på landet (i mitt län, men antar att det ser ut ungefär likadant i på andra ställen) där det är acceptabel kollektivtrafik. Även lite större orter (säg kring 1000 invånare) har bussförbindelse med centralorten som är allt annat än ok. Säg 5-6 turer i varje riktning dagligen. Så missar man bussen är det 2-3 timmar till nästa. Inget jag skulle frivilligt utsätta mig för. Sen klagar stadsbor i insändare i tidningen när de tar bort någon busshållplats som tvingar dem gå några hundra meter extra. Snacka om olika världar.
allt det där beror på vart i landet det är i gamla bruksorter brukar det se annorlunda ut i villa områderna idagClaes Sörmland skrev:
Men också mindre brottslighet, välfungerande familjer, mindre sjukdom och därmed lägre vårdkostnader. Och de ynglar av sig och skapar högkompetent arbetskraft, innovatörer och tillväxt. Lätt att jobba hemma. Småhusområden är nog på den stora plussidan tänker jag samhällsekonomiskt. Och ännu bättre blir det när de självkörande bilarna, robotar och drönare tar över samhället. Villamattans svaghet har ju varit att den har lägre befolkningsdensitet och det kan lätt kompenseras för med denna teknik.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 173 inlägg
Ja, om vi ser till avancerad ekonomiskt brottslighet så är det helt klart så...Claes Sörmland skrev:
Förlåt jag kunde inte hålla mig; det är en av mina käpphästar. Brott finns i många olika skepnader, och vi klumpar alltför ofta ihop dem i debatten till ingen, eller snarare negativ, nytta.
Så vilka brott är det vi talar om? Det skiljer sig nämligen en hel del mellan de olika typerna.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 173 inlägg
Det finns det faktiskt inte mycket stöd för. När man försökt och gre isär faktorerna som driver brott så försvinner skillnaderna mellan höghusområden och småhusområden när man justerar för de allra mest uppenbara störfaktorerna: T ex den att det bor fler personer i höghusområden och att man därför kan förvänta sig fler brott.Claes Sörmland skrev:
Så de tidiga resultaten, främst Defensible Space (1972) av Oscar Newman, höll inte vid närmare studier. Det är andra faktorer som helt dominerar, bla socio-ekonomisk status, hur många ynglingar som bor på platsen (tonårsgrabbar driver brott som få andra faktorer) och vilka brott man ser till. T ex så har man mer bostadsinbrott i höghus (anonyma trappuppgångar samt fler måltavlor på liten yta drar till sig den typen av brottslighet), men färre rån och våldsbrott (upptäcktsrisken blir större) allt annat lika. Och det är som sagt sällan det.
Ja! Och det är en helt annan fråga. Fler personer per rum ger negativa psykologiska utfall både hos de som växer upp så och de som är föräldrar i en sådan miljö. Detta är ganska väl studerat och man ser en tydlig, men inte särskilt stor effekt, det skall vi vara på det klara med. Så skolresultat osv. minskar men bara med någon procentenhet per extra person i hushållet.Claes Sörmland skrev:
Forskningen visar här att det inte är antalet personer i familjen som sådant som fäller avgörandet, utan just hur trångt de bor. Detta var ju också en av de stora drivkrafterna bakom miljonprogrammet, att minska trångboddheten.
Och som en ödets historiska ironi, så är miljonprogrammet just nu föremål för samma kritik: Det leder till trångboddhet... Hur man än vänder sig, osv.
Hmm , det kan man ju hoppas.... jag stöder naivt mycket för kommande generationer,jag vill kunna hoppas.Claes Sörmland skrev:
De som ser brottslingar som idoler finns nog ofta kvar i sekulära områden,de fastnar där men de stora .. tyvärr tycker jag att många stora elefanter fallit tungt,se bara en ytterlighet, norska kungahuset,de bor ganska bra.
Samtidigt kan du ju inte justera för de faktorer som driver kriminaliteten, t ex högre befolkningsdensitet och socioekonomiska faktorer. Det är ju det som är förklaringen. Verkar genomgående vara ett problem inom samhällsvetenskapen att man justerar bort det som man letar efter. Ingen tror ju för sjutton att det är själva byggnaderna som ger kriminaliteten.lars_stefan_axelsson skrev:
Det finns det faktiskt inte mycket stöd för. När man försökt och gre isär faktorerna som driver brott så försvinner skillnaderna mellan höghusområden och småhusområden när man justerar för de allra mest uppenbara störfaktorerna: T ex den att det bor fler personer i höghusområden och att man därför kan förvänta sig fler brott.
Så de tidiga resultaten, främst Defensible Space (1972) av Oscar Newman, höll inte vid närmare studier. Det är andra faktorer som helt dominerar, bla socio-ekonomisk status, hur många ynglingar som bor på platsen (tonårsgrabbar driver brott som få andra faktorer) och vilka brott man ser till. T ex så har man mer bostadsinbrott i höghus (anonyma trappuppgångar samt fler måltavlor på liten yta drar till sig den typen av brottslighet), men färre rån och våldsbrott (upptäcktsrisken blir större) allt annat lika. Och det är som sagt sällan det.
Ja! Och det är en helt annan fråga. Fler personer per rum ger negativa psykologiska utfall både hos de som växer upp så och de som är föräldrar i en sådan miljö. Detta är ganska väl studerat och man ser en tydlig, men inte särskilt stor effekt, det skall vi vara på det klara med. Så skolresultat osv. minskar men bara med någon procentenhet per extra person i hushållet.
Forskningen visar här att det inte är antalet personer i familjen som sådant som fäller avgörandet, utan just hur trångt de bor. Detta var ju också en av de stora drivkrafterna bakom miljonprogrammet, att minska trångboddheten.
Och som en ödets historiska ironi, så är miljonprogrammet just nu föremål för samma kritik: Det leder till trångboddhet... Hur man än vänder sig, osv.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 173 inlägg
Njae, vad man sett är just att man inte kan se denna effekt. Dvs när man jämför områden med samma demografi så kan man mycket väl se mer brottslighet i "villaområdet" (här talar vi USA) än i höghusområdet, just pga att de andra faktorerna.* Urban decay kan se likadant ut i villaområden i USA som de gör i höghusområden. (Se bara Detroit.)Claes Sörmland skrev:
Samtidigt kan du ju inte justera för de faktorer som driver kriminaliteten, t ex högre befolkningsdensitet och socioekonomiska faktorer. Det är ju det som är förklaringen. Verkar genomgående vara ett problem inom samhällsvetenskapen att man justerar bort det som man letar efter. Ingen tror ju för sjutton att det är själva byggnaderna som ger kriminaliteten.
Så här är det snarare så att man från början trodde att den här effekten var stark, men vid närmare studie så försvinner den när man justerar. Vilket som sagt trångboddheten inte gör. Där har man också bättre data från bla Norge och Sverige.
Sedan så är du liiite negativ. Just den tidiga forskningen inom det här delområdet led just av den här sjukan du pekar på. Man satte vagnen framför hästen. Men sedan så kom man som sagt vidare, och modernare forskning är överlag bättre. Så jag skulle inte säga att det är ett genomgående problem i seriös samhällsvetenskaplig forskning.
Ett större problem då är snarare att forskningen kan vara tydlig med var gränserna för vetandet går, men media, beslutsfattare och samhällsdebattörer tar ofta upp en liten fjäder och gör en hel höna av den utan att respektera dessa gränser, eller ens låtsas som de finns.
Så när vi forskare står i TV och säger att "Det behövs mer forskning om det här" så visst finns det ett anslag av "Jag behöver mer pengar till min forskning om det här", men också för det mesta även ett uttryck för att vi helt enkelt inte vet tillräckligt. Vi må vara förvirrade på en högre nivå, men vi är fortfarande förvirrade.
*) Och jo, frågan var just om det var själva byggnaderna som ger kriminaliteten. Eller rättare, hur människor som bor i byggnaderna reagerar på den byggda miljön. Allt från rena säkerhetsfaktorer som upplysning, "transitional spaces" (alltid farligare), som allmän trivsel. Eller om det är att flera människor trängs ihop på en mindre yta. Man hittar alltså visst stöd för säkerhetsfaktorer, men mindre stöd för de senare, eller rättare, i stort sett inget stöd alls.
Man hade tydligen många märkliga idéer inom samhällsvetenskaplig forskning där på 60-talet. Och tänk, i slutändan fann med stöd för att det är som man tror att det är, inte som galna 60-talshypoteser.lars_stefan_axelsson skrev:
Njae, vad man sett är just att man inte kan se denna effekt. Dvs när man jämför områden med samma demografi så kan man mycket väl se mer brottslighet i "villaområdet" (här talar vi USA) än i höghusområdet, just pga att de andra faktorerna.* Urban decay kan se likadant ut i villaområden i USA som de gör i höghusområden. (Se bara Detroit.)
Så här är det snarare så att man från början trodde att den här effekten var stark, men vid närmare studie så försvinner den när man justerar. Vilket som sagt trångboddheten inte gör. Där har man också bättre data från bla Norge och Sverige.
Sedan så är du liiite negativ. Just den tidiga forskningen inom det här delområdet led just av den här sjukan du pekar på. Man satte vagnen framför hästen. Men sedan så kom man som sagt vidare, och modernare forskning är överlag bättre. Så jag skulle inte säga att det är ett genomgående problem i seriös samhällsvetenskaplig forskning.
Ett större problem då är snarare att forskningen kan vara tydlig med var gränserna för vetandet går, men media, beslutsfattare och samhällsdebattörer tar ofta upp en liten fjäder och gör en hel höna av den utan att respektera dessa gränser, eller ens låtsas som de finns.
Så när vi forskare står i TV och säger att "Det behövs mer forskning om det här" så visst finns det ett anslag av "Jag behöver mer pengar till min forskning om det här", men också för det mesta även ett uttryck för att vi helt enkelt inte vet tillräckligt. Vi må vara förvirrade på en högre nivå, men vi är fortfarande förvirrade.
*) Och jo, frågan var just om det var själva byggnaderna som ger kriminaliteten. Eller rättare, hur människor som bor i byggnaderna reagerar på den byggda miljön. Allt från rena säkerhetsfaktorer som upplysning, "transitional spaces" (alltid farligare), som allmän trivsel. Eller om det är att flera människor trängs ihop på en mindre yta. Man hittar alltså visst stöd för säkerhetsfaktorer, men mindre stöd för de senare, eller rättare, i stort sett inget stöd alls.
Det är ju den tuffa saken med akademisk forskning som ju letar efter upptäckter, om det visar sig vara som de flesta med bondförnuft tror så har man ju ingen upptäckt. Och då inga vetenskapliga artiklar som någon bryr sig om, ingen karriär och inga anslag. En (oetisk) väg att lösa detta problem är ju att ett fält uppfinner en hypotes/modell/teori (heter lite olika i olika discipliner) som man låtsas hålla som sann och sen motbevisar man den. En sorts akademisk halmgubbemetod.
Hade aldrig hört talas om stället, men efter en sökning så inser jag att du plockat en ort som ligger på cykelavstånd (15 km) från Sveriges sjunde stad (Örebro), att sådana orter där antagligen de flesta jobbar i Örebro har bra bussförbindelser är det ingen som förvånas över. Finns garanterat massor med liknande orter kring de flesta större städer, inte riktigt det som jag menar när man pratar om landet.kashieda skrev:
Klicka här för att svara