Utredning: Husägare kan tvingas betala för kommunens klimatskydd

[pacman42]

Om du jobbar med det så vet du bättre än jag varför man inte vill använda LAVs möjligheter att sköta sina VA-system ute i kommunerna. Är det som du antyder, en ovilja att höja taxan för de gamla anläggningarnas underhåll och ombyggnation? Att det ses som politiskt omöjligt och då låter man hellre anläggningarna svämma över än tar det beslutet? I så fall kanske man som policy från statens sida borde stärka statens tillsyn (via länsstyrelsen) av kommunernas arbete med LAV så att de tvingas ta de där jobbiga besluten om avgiftshöjningar?

Fördelen med att använda LAVs vanliga ansvar för underhållet är ju att det är redan väletablerad lagstiftning och att den lägger kostnaden på rätt part - VA kollektivet.

Samtidigt stiger VA-avgifterna i min kommun stadigt och sen många år, mycket mer än KPI. Förklaringen i min kommun är mångbottnad om man läser redovisningen men lite förenklat så betonas anläggningens ålder och därmed ökade underhållsbehov. Till detta prisökningarna på kemikalier och liknande faktorer. Och ökade kvävereningskrav för avloppsvattnet.

Rörande de ökande kostnaderna så betonas det ju ofta att man i tidigare avgifter för VA inte avsatt tillräckligt för underhåll av VA-näten, dvs det finns en inneboende underhållsskuld. Kostnaderna för att laga och bygga om befintliga nät ryms hel enkelt inom avsatta medel och nuvarande avgifter.

Sedan så skall man inte heller underskatta de nya kraven på rening. Många av dessa processer är dessutom rätt känsliga för störningar. Vi hade problem med att spillvattnet från ett hushålls backspolning av järnfiltret slog ut kvävereningen i vårt lilla reningsverk för 20 hushåll. Betänk då vad alla olika saker som spolas ned i avloppen kan ställa till med.

 

[Claes Sörmland]

Jag har två grannar som haft omfattande översvämningar. I bägge fallen så beror det på två saker:
1) att man har byggt huset på en lågpunkt, dvs lägre än huvuddelen av avrinningsvattnet runt omkring och så att vattnet rinner mot huset vid kraftiga regn
2) att man har kulverterat diken och bäckar så att det när det blir väldigt mycket vatten inte finns någonannanstans för detta än att rinna ut över marken invid dikena/bäckarna - dvs ut över tomterna och mot husen.

Bägge dessa husen fick sina skador när vi fick 180 mm regn på 48 timmar. Det var de regnområdena som gick över Arvika och gjorde stor skada där 2011. De regnområdena gick in över västkusten precis i den dalgång där jag bor (på bergkanten, till skillnad från grannen nedanför som var en av de två) och elevationen över en bergkam i mitten av dalgången räckte för att de skulle dumpa mycket vatten.

På min tomt har jag på ena sidan huset gjort terrasser för att hantera den kraftiga lutningen, dessa såg under detta regnväder ut som Niagarafallen, och då är avrinningsområdet för vattnet som tog den vägen under 10000 kvm. På andra sluttningssidan av huset så lutar det mot vägen från alla tomter, så den såg ut som överfyllnadsrampen på ett vattenkraftverk. Där rann avvattningen från gissningsvis 15000 kvm.

En väg bort hade vi grannen som fick de största skadorna på sitt hus, hela huset lyfte som ett badkar pga vattnet innan bottenplattan (i källaren) sprack runt golvavloppet och vattnet flödade in den vägen och fyllde upp densamma. De hade ändå tur, huset stod fortfarande plant efteråt. Orsaken där var en kulverterad bäck ( de hade ändå tagit i rätt bra med kulverten). Men när breddarna rann över på den så var nästa låga punkt alltså huset på tomten.

En kilometer bort hade ett hus byggts över en kulverterad bäck och där hade man tagit i riktigt ordentligt när man byggde kulverten, men inte heller denna räckte till så där rann vattnet igenom och runt husets bottenvåning. Hade jag byggt hus på den tomten så hade jag valt att behålla bäcken och integrera den i huset istället, exempelvis genom att bygga bottenvåningen fram till bäcken och sedan bygga ovanvåningen med överhäng över bäcken (men det är hur jag hade tänkt). Det hade ju också skyddat mot vattenskador...

Poängen är att det inte är vädret eller klimatets fel att dessa hus skadades, det är korkade beslut av fastighetsägarna.

Jag känner igen detta från mitt lilla samhälle i en Sörmlandsdal. De gamla husen från 1900-talets första halva står på höjderna och det är ju helt rimligt för det rör sig naturligt vatten i dalen. D v s vart trettonde år kommer ett värre regn och vattnet stiger några dagar i områdets lägsta delar. Dessa regn kan tänkas ha ökad i frekvens på senare tid men det är för tidigt för att säga, vi behöver empiriska mätningar under längre tid för att veta. Nu på senare tid så har man byggt fler hus på dalens botten och på mark som vi som har bott i samhället vet översvämmas regelbundet. Kommunen hade en planprocess och struntade i detta och byggherrarna är utifrån och vet ingen om översvämningarna och hör sig inte för i grannskapet före byggnation.

Det skulle gå att lösa med vallar och uppsamlingsdammar, något som går att få ihop för några hundratusentals kr i schaktningskostnad. Bara att inrätta som gemensamhetsanläggning. Kommunen lämnar frågan helt till fastighetsägarna som inte kan så mycket om dessa saker.

 

[Discoman]

Om du jobbar med det så vet du bättre än jag varför man inte vill använda LAVs möjligheter att sköta sina VA-system ute i kommunerna. Är det som du antyder, en ovilja att höja taxan för de gamla anläggningarnas underhåll och ombyggnation? Att det ses som politiskt omöjligt och då låter man hellre anläggningarna svämma över än tar det beslutet? I så fall kanske man som policy från statens sida borde stärka statens tillsyn (via länsstyrelsen) av kommunernas arbete med LAV så att de tvingas ta de där jobbiga besluten om avgiftshöjningar?

Fördelen med att använda LAVs vanliga ansvar för underhållet är ju att det är redan väletablerad lagstiftning och att den lägger kostnaden på rätt part - VA kollektivet.

Samtidigt stiger VA-avgifterna i min kommun stadigt och sen många år, mycket mer än KPI. Förklaringen i min kommun är mångbottnad om man läser redovisningen men lite förenklat så betonas anläggningens ålder och därmed ökade underhållsbehov. Till detta prisökningarna på kemikalier och liknande faktorer. Och ökade kvävereningskrav för avloppsvattnet.

Jag håller med om att det borde vara enkelt. Mitt uppfattning har alltid varit att det fattas pengar för att klimatanpassa (jobbar främst med skyfall). Och det gäller stora summor då klimatet gör att stadsplaneringen måste göras om. Höjningar av va-taxan (tror jag) inte får höjas hur som helst heller?

Men de ökade kostnaderna för bef struktur (VA-nät) kan förklaras som du säger med nya högre krav och gamla anläggningar. Sen har man även bit för bit hårdgjort all mark i städerna. Naturliga sänkor har byggs bort och vattendrag kulvertarnas. Det finns exempel från 70-talet där hela områden ligger där det en gång var träsk.

Kort sagt har belastningen på dagvatten-nätet har ökat enormt och man måste man dimensionera hela nät för att hänga med.

 

[arkTecko]

Uttrycket kommer ursprungligen från romers rätt: man ska var ytterst försiktig med att dela ut rättigheter. Romerska jurister var väl medvetna om att delar man ut en rättighet, finns det alltid någon i andra änden av garnnystanet som har en omvänd skyldighet. Rättigheter skall alltså alltid uppvägs av skyldigheter.

Vad romarna hade för fastighets- och äganderätt är väl helt irrelevant i sammanhanget? Citatet talar bra för sig själv i kontexten av det här ärendet tycker jag.

 

[Claes Sörmland]

Så nu har jag tittat lite på utredningen och den hamnar i samma slutsats som jag angående anläggningslagens möjligheter:

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Vidare:



https://regeringen.se/contentassets...attningar-for-klimatanpassning-sou-202551.pdf


Regeringens utredare återupptäcker således juridiska lösningar som utvecklades redan på 60-talet är på plats sedan 70-talets första år. Det är redan löst.

 

[Perplexus]

Bästa jag hört från henne, borgare brukar annars låta som att privatägande är det mest heliga som finns och går före andras rätt till liv och hälsa.

Det är klart ägande går före andras rätt till liv och hälsa. Annars skulle det vara självklart att allt du äger var fullt rimligt och legalt att beslagta så länge någon någonstans i världen behövde det bättre för att klara sitt liv och hälsa.

Rättigheter är rimligtvis negativa. Ingen har rätt att ta mitt liv men jag har ingen rätt att kräva att någon annan offrar sin egendom för att rädda mitt.

 

[Perplexus]

Jag får känslan av att vi i Sverige tryckt ner våra hus lite väl djupt i marken. Ett rimligt alternativ om man har slut på optimal mark att bygga på och hamnar nere i dalen skulle väl vara att göra en rejäl stenfot/krypgrund så man kommer upp nån meter extra. Inte hela världen om det blir vatten där nere ibland, så länge det får chans att torka upp. Går ju också att höja upp ordentligt med grus innan man isolerar och lägger platta på mark om man hellre har den lösningen.

Tyvärr har väl inte byggnadsnämnder knuffat oss i den riktningen då det är strikt begränsat hur högt det är tillåtet att bygga jämfört med marken som den är och vi då hellre trängt ner oss i jorden för ett få en våning till över eller under markplan för att förena alla inomhus-kvm vi vill ha med den plats på jorden vi skaffat.

Hade det varit tillåtet att bygga en viss höjd från golvet i entréplan istället för från kringliggande mark de senaste 70 åren så hade vi nog sett färre problem med översvämningar. Och roligare hus...

 

[TUT Lindblon]

Så här ser dagsläget över Arktis ut enligt forskarna på National Snow and Ice Data Center, University of Colorado Boulder, lite is smälter på vissa ställen och ny is bildas på andra ställen:

[bild]

Man ser tom. att isen i Bottenviken smälter 😂

Över Antarktis ser det ut så här:
PS, på Sydpolen smälter inte inlandsisen, den högsta registrerade temperaturen någonsin där var -12,3 °C

[bild]

Nordpolens is spelar ingen roll eftersom den flyter (med avseende på havsnivåhöjning). Bara inlandsisen på Grönland har betydelse
Isen i Antarktis spel bara roll om den är över land, förutom i de fall där shelfisarna håller tillbaka inlandsisen (så den inte åker ut över vattnet).
Notera det gråa området på antarktiskartan, det är land.
Det är inte helt lätt att bedöma isens massa. Satellitmätning och borrprovet(densitet) används.
Tror det numera även finns lite mer exotiska mätmetodet med långvågsradar o 3D -seismografi.
Avsmältningen från Grönland står just nu för den största delen av havsnivåhöjningen.

 

[Claes Sörmland]

Jag får känslan av att vi i Sverige tryckt ner våra hus lite väl djupt i marken. Ett rimligt alternativ om man har slut på optimal mark att bygga på och hamnar nere i dalen skulle väl vara att göra en rejäl stenfot/krypgrund så man kommer upp nån meter extra. Inte hela världen om det blir vatten där nere ibland, så länge det får chans att torka upp. Går ju också att höja upp ordentligt med grus innan man isolerar och lägger platta på mark om man hellre har den lösningen.

Tyvärr har väl inte byggnadsnämnder knuffat oss i den riktningen då det är strikt begränsat hur högt det är tillåtet att bygga jämfört med marken som den är och vi då hellre trängt ner oss i jorden för ett få en våning till över eller under markplan för att förena alla inomhus-kvm vi vill ha med den plats på jorden vi skaffat.

Hade det varit tillåtet att bygga en viss höjd från golvet i entréplan istället för från kringliggande mark de senaste 70 åren så hade vi nog sett färre problem med översvämningar. Och roligare hus...

Underskatta heller inte modernistiska ideal bland de som ritar, planerar och ger bygglov för hus, man vill inte ha upphöjda ytor för de boende utan vill istället sudda ut gränsen inne och ute samt skapa mer tillgängliga byggnader. I flerbostadshus erbjuder hiss en lösning.