Underhåll av husvägg i tomtgräns (kedjehus)
Vi är intresserade av ett kedjehus men noterar att ena husväggen är i tomtgränsen. Det finns ingen lag om rätt till underhåll av ens fastighet utan vi får snällt knacka på berörd granne och be om avtalsservitut?
Mäklaren sa att inget servitut fanns men att det brukar finnas för kedjehus men uppenbarligen inte här. Grannen har typ en skog i sin trädgård och fullt med buskage mot husväggen ifråga. Man vill ju komma åt husväggen för underhåll av fasaden. Finns påbyggt förråd som är deras (varje hus har påbyggt förråd på grannens husvägg som ligger i tomtgräns).
Vi tänkte erbjuda oss att röja bort då det är ett äldre par men får vi inte grannarna att skriva på ett avtalsservitut är det bara att skippa det huset? Ser andra grannar som fått putsa sina fasader som är i tomtgräns men de grannarna har välvårdade tomter, utan buskage och enorma träd.
Mäklaren sa att inget servitut fanns men att det brukar finnas för kedjehus men uppenbarligen inte här. Grannen har typ en skog i sin trädgård och fullt med buskage mot husväggen ifråga. Man vill ju komma åt husväggen för underhåll av fasaden. Finns påbyggt förråd som är deras (varje hus har påbyggt förråd på grannens husvägg som ligger i tomtgräns).
Vi tänkte erbjuda oss att röja bort då det är ett äldre par men får vi inte grannarna att skriva på ett avtalsservitut är det bara att skippa det huset? Ser andra grannar som fått putsa sina fasader som är i tomtgräns men de grannarna har välvårdade tomter, utan buskage och enorma träd.
Redigerat av moderator:
Normalt sköts nog detta genom att grannarna helt enkelt är överens. Det finns inget krav på att formalisera en rättighet genom avtalsservitut, det räcker gott med en överenskommelse.
Men om grannen vars mark man behöver nyttja för sin byggnads underhåll plötsligt inte vill samarbeta så står man ju där utan formell rättighet till marken. Ett sätt att lösa det då är ju att begära ett officialservitut som ger rätt till grannens mark.
Men om grannen vars mark man behöver nyttja för sin byggnads underhåll plötsligt inte vill samarbeta så står man ju där utan formell rättighet till marken. Ett sätt att lösa det då är ju att begära ett officialservitut som ger rätt till grannens mark.
Officialservitut tar ju både lång tid och kostar en slant i jämförelse med avtalsservitut. Är det fel eller orimligt att få till ett avtalsservitut före bud/köp med tanke på att grannen har fullt med buskar som hindrar underhåll av ens fasad? Man har ju inte lust att köpa ett hus som innebär konflikt med en granne så bättre att höra sig för först? Det är oklart om grannens tomt ser ut som den gör för att de vill eller ej orkar.Claes Sörmland skrev:
Jag tror bara säljarna kan svara på det, om de alls är intresserade att rådda i detta.Ekonomista skrev:
Det är ett dödsbo och de vet inget. Mäklaren gav oss därför rådet att själva kontakta grannarna. Då tänkte vi att om vi gör det att vi vill ha det skriftligt i form av påskrivet avtalsservitut.
Samtidigt kan du ju inte upprätta ett avtalsservitut med grannarna då du inte är fastighetsägare. Så dödsbodelägarna måste ju vara med.Ekonomista skrev:
Men du kanske kan skriva en öppen klausul i kontraktet att om ni inte får grannarnas att sluta ett visst avtalsservitut inom en viss tid så kan ni hoppa av affären. Ni blir ju fastighetsägare när ni skriver avtalet om fastighetsöverlåtelsen med säljarna.
Tänkte inte på det. Bra info!
På detta forum har det funnits flera trådar kring liknande omständigheter. För det mesta går det nog bra om det är ett område med samma utformning. Men ibland skär det sig med problem där man inte kommer överens. Så det är klokt att fundera ett varv extra och om möjligt vetavad som gäller före köp.
Jag skulle nog pröva att försöka få dödsbodelägarna att ordna serrvitutet. Skriv ett köpekontrakt med en klausul som villkorar köpet med att dödsboet skall ordna ett registrerat avtalsservitut senast x veckor efter påskrivet avtal. Vad som är rimligt som "x" vet jag inte, men 2 - 4 veckor kanske?
OM det inte är problem med grannarna så bör det vara snabbt och lätt att få till ett servitut. Är det problem med grannarna, så kanske det är lika bra att skippa huset oavsett hur det kan gå med servitutet.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 101 inlägg
Jo, det kan man väl. Tjänande är den som upprättar och behöver skriva under ett servitut enligt 14 kap. 5 § jordabalken, så det finns inget egentligt krav på att TS ska äga fastigheten för att servitutet ska upprättas.
Man kan ju dock tänka sig att tjänande vill ha betalt för besväret, och det vill man nog inte göra utan att äga fastigheten.
Då skulle man ju kunna tänka sig ett villkorat avtal typ: Ägaren av fastigheten X:X upplåter åt ägaren av fastigheten X:Y att nyttja mark till en bredd av två meter mot den gemensamma gränsen för periodiskt underhåll av huvudbyggnaden på X:Y.
Avtalet villkoras med att ägaren av X:X först får en engångssumma om Z kr, vilken ska betalas senast den DD Månad 2025 och noteras och kvitteras på detta avtal.
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 101 inlägg
Vederlagsbetalning och effekten sv att inte betala regleras iofs. i 14:9 JB, men kan ju skrivas mer eller mindre tydligt ändå.
Bra poäng! Hade helt missat att härskande fastighets ägare inte behövdes för att upprätta ett avtalsservitut. Förleddes nog av namnet, att det de facto kan vara en ensidig utfästelse snarare än ett avtal mellan två parter.
Jag undrar också hur vanligt det är att det finns servitut för att säkra rätten att underhålla sitt radhus gavel mot grannen. Ni som bor i radhus, har ni verkligen sådana servitut?
Jag har alltid antagit att det har lösts helt informellt genom grannars samarbete.
T ex i städer står ju husen vägg i vägg och det vanliga där är vad jag förstår inte servitutslösningar för underhållet.
Jag har alltid antagit att det har lösts helt informellt genom grannars samarbete.
T ex i städer står ju husen vägg i vägg och det vanliga där är vad jag förstår inte servitutslösningar för underhållet.
Jag hade själv en nära anhörig som bodde i en stadsvilla med en tvåvåningsdel och en låg envåningsdel. Där var man tvungen att antingen gå igenom grannens hus, eller med två stegar gå över lågdelen, för att kunna underhålla ena ytterväggen till låga delen av huset. Trädgårdarna var helt omkringbyggda med grannens hus som avgränsning åt ett håll.
Samma sak för grannen åt andra hållet, de fick gå in genom min anhörigas hus för att komma åt sin yttervägg i min anhörigas helt kringbyggda trädgård. (Eller klättra över sitt hus ner i trädgården.)
För att komma åt ena gaveln på tvåvåningsdelen var man tvungen att stå på grannens tak eller på grannens infart. (Lite olika från hus till hus.)
Inget av detta vållade någonsin något problem och det fanns inga servitut.
Samma sak för grannen åt andra hållet, de fick gå in genom min anhörigas hus för att komma åt sin yttervägg i min anhörigas helt kringbyggda trädgård. (Eller klättra över sitt hus ner i trädgården.)
För att komma åt ena gaveln på tvåvåningsdelen var man tvungen att stå på grannens tak eller på grannens infart. (Lite olika från hus till hus.)
Inget av detta vållade någonsin något problem och det fanns inga servitut.