Om man inte kommer överens så har Länsstyrelsen hela avdelningar som inte sysslar med annat än att räkna ut andelstal på t.ex. vägföreningar. Det kommer kosta en slant men sen får man något som alla måste rätta sig efter oavsett vad de tycker.
lantmäteriethelrob skrev:
Be Lantmäteriet bilda en samfällighetsförening och en gemensamhetsanläggning. Då får ni andelstal och lagfört att alla måste betala. Att göra detta hos lantmäteriet kostar också en del pengar, men det är det kanske värt.
Sannolikt inte när det handlar om en person som sannolikt kommer att få en mycket liten andel vid en förrättning.
Andelen blir nog liten, men det blir en fördelning enligt lagen. Kan verka ”over kill”, men som sista utväg.D Daniel 109 skrev:
Ja, en engångskostnad på 50 000 är ju ingenting om man kan plocka hem en femtiolapp om året för evigt... ;-)S Staffan Calais skrev:
Sen finns ju förstås risken att Lantmäteriet anser att "grannen" inte har någon nytta av vägen och således inte ska betala. Då tar det ännu lite längre att tjäna hem "investeringen"
Bostadsrätt/radhus
För tre månader upptäckte jag vatten i bjälklaget nästan 20 kvadratmeter,föreningens tog dit ocab för rivning och felsökning,dom hittar ingen orsak till vattnet,allt är torrt uppifrån,och andra säger att det är kondens för vattnet måste komma någonstans ifrån, för det är spikat 1 mm tunna metallskivor underifrån i krypgrunden så det andas alltså inte ,som vaakum,och och minst 3 bjälklag på 10 meter är genomruttna,vattnet avstängt 3 månader,obeboeligt,jag har hemförsäkring stor hos folksam,men dom vägrar betala ett annat boende åt mig så länge dom inte vet orsak till vattnet,och ordförande i föreningen säger att dom inte kommer hitta orsaken till den stora skadan ,dom säger att jag kan riva väggarna och golvet i badrummet och börja renovera,alltså nya gips/spån väggar och golv,ordföranden sa att jag ska lägga nytt golv på dom ruttna bjälklaget och dra nya rör och grejer och kakla ,så tar föreningen in en egen firma och byter bjälklaget när jag har gjort klart, helskotta tänkte jag är det så det funkar,att jag ska ta dit snickare,plattsättare och rörmokare göra fint badrum betala skjortan,
Och efter det tar föreningen dit sitt folk för att byta bjälklaget underifrån allt det nya ,är det så det funkar ?kan nån förklara/hjälpa mig ,och föreningen kan inte ens reducera hyran alls ,och i mina ögon så kmr det ta minst 6 månader totalt,tror hela föreningen är felbyggd från början(kondens) och att dom mörkar allt för att det blir dyrt.
Finns det nån som fattar snälla hjäääälp.
För tre månader upptäckte jag vatten i bjälklaget nästan 20 kvadratmeter,föreningens tog dit ocab för rivning och felsökning,dom hittar ingen orsak till vattnet,allt är torrt uppifrån,och andra säger att det är kondens för vattnet måste komma någonstans ifrån, för det är spikat 1 mm tunna metallskivor underifrån i krypgrunden så det andas alltså inte ,som vaakum,och och minst 3 bjälklag på 10 meter är genomruttna,vattnet avstängt 3 månader,obeboeligt,jag har hemförsäkring stor hos folksam,men dom vägrar betala ett annat boende åt mig så länge dom inte vet orsak till vattnet,och ordförande i föreningen säger att dom inte kommer hitta orsaken till den stora skadan ,dom säger att jag kan riva väggarna och golvet i badrummet och börja renovera,alltså nya gips/spån väggar och golv,ordföranden sa att jag ska lägga nytt golv på dom ruttna bjälklaget och dra nya rör och grejer och kakla ,så tar föreningen in en egen firma och byter bjälklaget när jag har gjort klart, helskotta tänkte jag är det så det funkar,att jag ska ta dit snickare,plattsättare och rörmokare göra fint badrum betala skjortan,
Och efter det tar föreningen dit sitt folk för att byta bjälklaget underifrån allt det nya ,är det så det funkar ?kan nån förklara/hjälpa mig ,och föreningen kan inte ens reducera hyran alls ,och i mina ögon så kmr det ta minst 6 månader totalt,tror hela föreningen är felbyggd från början(kondens) och att dom mörkar allt för att det blir dyrt.
Finns det nån som fattar snälla hjäääälp.
Vem kom på tanken att sätta ett tätt skikt på undersidan av bjälklaget? Då skulle krypgrunden behöva vara hyfsat varm.
D Daniel 109 skrev:
Riksbyggen gjorde så seent åttiotal.problemet nu Asso lägga spånskiva och renovera fräscht badrum på ruttet bjälklag,se bildD Daniel 109 skrev:
.Är det så man gör i Sverige idag och sen byter brfen bjälklaget efter min renovering. Alltså ska jag skruva nya golvet i gamla bjälklaget innan brfen byter till det nya bjälklaget,det är så dom vill att det ska utföras.
Min fråga är gör man så?
Tror inte att TS vill ha en sådan fördelning även om det är mest rättvist. TS vill ju att grannen som i princip inte ens använder vägen ska betala lika mycket som de som faktiskt bor efter vägenS Staffan Calais skrev:
Kan så vara men att lägga energi på något som inte är värdt mer än några 100-lappar (enligt TS) är ingen bra prioritering. Som sagt "surgrannar" kan dyka upp lite varstans, då tar problemen aldrig slut.harry73 skrev:
Blunda och gå vidare när det gäller "småsaker". Absolut rättvisa förekommer inte. I värsta fall kan det utmynna i bildande av en vägförening och Lantmäteriförättning för 50'-100' kr.
Inte ens då kommer alla vara nöjda när andelstalen ska fördelas, styrelse bildas, stadgar ska skrivas mm.
Men det är väl inte sannolikt att grannen behöver ta bil till soptunna och brevlåda och då blir bommen fånig och dessutom är risken stor att brevbärarn och sophämtarna inte längre vill göra sina sysslor!F Falckman skrev:Ja nu när jag läser inläggen igen inser jag ju det också, klumpigt av mig...
Ja en annan "lösning" (eller snarare eskalering) är ju att markägaren sätter upp en vägbom och ger alla utom de som inte vill betala för sig nycklar. Då lär det snart bli livat i lådan och grannarna får ansöka om servitutsbildning eller att bilda gemensamhetsanläggning. Visserligen kommer det väl mest betyda att grannarna får hämta posten till fots, men vill man bråka så
Men jag håller helt med dig om att bästa lösningen (för plånboken vill säga) torde vara att bara släppa det hela.
Jo, men man ska då vara medveten om att det kan bli en tämligen dyrköpt princip. Men visst, har man tid, pengar och energi över så kan det ju vara värt det.
Ja, fast företagen kan ju inte disponera över andras mark hur som helst. Att vägens delägare får ställa upp med mark för egna lådor o tunnor är naturligt men inte alls självklart att de ska behöva hålla med plats för andra.J jannesspånodamm skrev: