- Status
Det var lika mycket kvinnor som gav landsförrädarna "specialbehandling", som du kallar det.Intet skrev:
B.la så rakade kvinnor av dem kvinnliga landsförrädarna hår, så alla skulle se vem som svek.
Mussolini, Muammar Gaddafi och andra fick lite tuffare "specialbehandling",
Jo att den amerikanska tech-industrin ser ett stort hot från Kina är ju helt klart.J jawen skrev:
Sen huvudskälet att Trumpen vann presidentvalet är ju den privata ekonomin hos majoriteten av de som röstade.
Angående Europa så körde vi fast i en stor politisk megaröra i EU-Bryssel och ett flertal länder med Tyskland i spetsen som har en havererad ekonomi.
Om du hade haft kunskaper i rysk historia hade du känt till uttrycket, för det är ursprungligen ryska, precis som din länk anger, och beskriver ett ryskt/kommunistiskt fenomen i det samhällssystem som rådde under kommunisttiden i Ryssland, men även i andra kommunistländer.
Ditt kunskapsförakt är talande 🤔
Jo men det här är ju huvudmotivet för MAGA och att det måste blir ett slut på dekadensen inom amerikansk industri.pacman42 skrev:
Sen tänker ju inte Trumpen sitta i några "långbänkar" och förhandla utan det är brutal förhandlingstaktik som gäller.
Ja, det är helt perverst att bygga säkra produkter! Tänk så mycket bättre det är när vi inte behöver testa saker.P paralun skrev:
Riktiga män bryr sig inte om att bilen de sitter i låser dörrarna när de börjar brinna.
Jo och riktigt "pervest" om en världsdel som Europa ensidigt inför gröna regelverk som försvårar för amerikanska produkter. Men vi får se hur mycket man reviderar i EU-Bryssel av allt tok vi knåpat ihop i the green deal?kashieda skrev:
Har kommer tillbaka till det gång på gång i olika sammanhang: Hans arbetsgivare anser att Sverige bör gå ur Nato och lägga ned försvaret och närma sig Ryssland politiskt. Bli ett andra Vitryssland.Viktor.J skrev:
Vi kan ju räkna ut vem arbetsgivaren är på den grunden.
Jag hoppas Säpo är informerade.
Trump förändrar den amerikanska utrikespolitiken genom att skifta fokus från att sprida liberal demokrati till en mer transaktionell och nationalistisk linje där säkerhetsgarantier blir villkorade. Istället för att använda demokrati som ett argument för interventioner handlar det mer om vilka länder som kan erbjuda något i gengäld – vare sig det är pengar, resurser eller strategiska fördelar.
Han minskar USA:s engagemang i “eviga krig” och prioriterar direkta affärsuppgörelser, där allierade förväntas betala mer för sin egen säkerhet. Länder som inte vill följa amerikanska krav riskerar att förlora skydd, medan auktoritära regimer som Saudiarabien och Turkiet får grönt ljus så länge de är användbara. Det innebär inte ett slut på den liberala demokratin, men USA slutar aktivt driva den som en grund för sin maktpolitik, vilket gör amerikanskt inflytande mer öppet maktbaserat istället för ideologiskt.
Europa, och särskilt Sverige, kan inte längre förlita sig på att USA agerar som garant för säkerhet och stabilitet utan måste ta större ansvar för sin egen försvarsförmåga och strategiska självständighet. Istället för att naivt lita på gamla allianser behöver EU stärka sin försvarsindustri, skapa en mer enhetlig säkerhetspolitik och minska beroendet av amerikanska säkerhetsgarantier. Sverige bör satsa mer på egen försvarskapacitet, stärka samarbetet med andra europeiska länder och bli mer pragmatiskt i sina internationella relationer. Att blint följa USA:s linje är inte längre en hållbar strategi – Europa måste definiera sin egen väg för att säkerställa långsiktig stabilitet och självständighet.
Sverige måste sluta vara en naiv “mjuk makt” om det ska kunna navigera i en värld där stormakter agerar mer transaktionellt och maktbaserat. Den gamla idén om att diplomati, bistånd och moraliska ställningstaganden räcker för att säkerställa inflytande och säkerhet håller inte längre. I en tid där USA:s skydd inte längre är garanterat och där EU saknar en stark gemensam säkerhetsstrategi, måste Sverige anpassa sig till en mer realistisk geopolitisk hållning.
Det betyder inte att Sverige ska överge diplomati eller internationellt samarbete, men det krävs en mer strategisk och pragmatisk hållning där nationella intressen sätts i första rummet. Det innebär att Sverige måste investera mer i försvar, stärka samarbetet med europeiska länder och skapa en mer självständig strategi för säkerhet och ekonomi. Att fortsätta förlita sig på idealistiska principer utan att ha en konkret maktbas att backa upp dem med är en farlig väg i en värld där realpolitik och transaktionsbaserade relationer dominerar.
Han minskar USA:s engagemang i “eviga krig” och prioriterar direkta affärsuppgörelser, där allierade förväntas betala mer för sin egen säkerhet. Länder som inte vill följa amerikanska krav riskerar att förlora skydd, medan auktoritära regimer som Saudiarabien och Turkiet får grönt ljus så länge de är användbara. Det innebär inte ett slut på den liberala demokratin, men USA slutar aktivt driva den som en grund för sin maktpolitik, vilket gör amerikanskt inflytande mer öppet maktbaserat istället för ideologiskt.
Europa, och särskilt Sverige, kan inte längre förlita sig på att USA agerar som garant för säkerhet och stabilitet utan måste ta större ansvar för sin egen försvarsförmåga och strategiska självständighet. Istället för att naivt lita på gamla allianser behöver EU stärka sin försvarsindustri, skapa en mer enhetlig säkerhetspolitik och minska beroendet av amerikanska säkerhetsgarantier. Sverige bör satsa mer på egen försvarskapacitet, stärka samarbetet med andra europeiska länder och bli mer pragmatiskt i sina internationella relationer. Att blint följa USA:s linje är inte längre en hållbar strategi – Europa måste definiera sin egen väg för att säkerställa långsiktig stabilitet och självständighet.
Sverige måste sluta vara en naiv “mjuk makt” om det ska kunna navigera i en värld där stormakter agerar mer transaktionellt och maktbaserat. Den gamla idén om att diplomati, bistånd och moraliska ställningstaganden räcker för att säkerställa inflytande och säkerhet håller inte längre. I en tid där USA:s skydd inte längre är garanterat och där EU saknar en stark gemensam säkerhetsstrategi, måste Sverige anpassa sig till en mer realistisk geopolitisk hållning.
Det betyder inte att Sverige ska överge diplomati eller internationellt samarbete, men det krävs en mer strategisk och pragmatisk hållning där nationella intressen sätts i första rummet. Det innebär att Sverige måste investera mer i försvar, stärka samarbetet med europeiska länder och skapa en mer självständig strategi för säkerhet och ekonomi. Att fortsätta förlita sig på idealistiska principer utan att ha en konkret maktbas att backa upp dem med är en farlig väg i en värld där realpolitik och transaktionsbaserade relationer dominerar.
Inte alls men det får nog Trumpen ihop med affärsförhandlingar med Kina.
Sen ser det ju mycket tungt ut för Europeisk bilindustrin med Tysklands i spetsen och nya kansler Merz får säkert ihop det också, är nog högprioriterat på hans "todo"-lista.