716 281 läst ·
14 155 svar
716k läst
14,2k svar
Tesla och kollektivavtal
- Status
- Inte öppen för fler kommentarer.
Jag tänker att de som har det sämst på Svensk arbetsmarknad, papperslösa, de i den sämst betalda gig-ekonomin, de arbetslösa, de som inte får jobb motsvarande sin utbildning och förmåga (vet du att Sverige har den största andelen läkarutbildade taxi och busschaufförer) osv.D djac skrev:
Sådana här grupper på arbetsmarknaden skiter facken fullständigt i. De t.o.m aktivt motarbetar att dessa människor ska få in en fot i den mer reguljära arbetsmarknaden.
Sen de som är 1-2 pinnhål upp, som i alla fall har det bra mycket bättre, men ändå så dåliga löner, arbetstider och arbetsvillkor och arbetsgivare att de säger upp sig från säkra jobb för att de inte står ut (undersköterskor, sjuksköterskor, någon som hört?) , här lyckas inte deras fackförbund göra något åt detta, år efter år.
Men visst, jag fattar att det är ett problem för både fackförbunden och socialdemokratin, att dessa djupt nedtryckta arbetare (som var en majoritet i Sverige) som de en gång i tiden arbetade för och som verkligen hade det dåligt, och man lyckades göra det bättre för, år efter år. Den stora majoriteten idag har det istället ganska bra, sitter på trygga jobb, med vettiga löner och vettiga arbetsgivare, och facket och S känns ju helt enkelt inte så nödvändigt och viktigt längre.
Men de som är på de nedersta pinnhålen har det alltså riktigt jävligt, men är inte tillräckligt många för att någon ska vilja satsa på dem. De är för få för att ge valvinster eller öka på strejkassan.
Tror inte jag håller med om din syn men håller med om att det finns mycket att göra, exakt hur man jobbar bäst vet jag inte men det är säkert på flera fronter parallelt, och mycket handlar nog om opinionsbildning. Så länge arbetsgivarna håller sig inom det lagliga så är det inte mycket att göra den vägen, saknar de sen kollektivavtal så är den möjligheten stängd.Mikael_L skrev:
Jag tänker att de som har det sämst på Svensk arbetsmarknad, papperslösa, de i den sämst betalda gig-ekonomin, de arbetslösa, de som inte får jobb motsvarande sin utbildning och förmåga (vet du att Sverige har den största andelen läkarutbildade taxi och busschaufförer) osv.
Sådana här grupper på arbetsmarknaden skiter facken fullständigt i. De t.o.m aktivt motarbetar att dessa människor ska få in en fot i den mer reguljära arbetsmarknaden.
Sen de som är 1-2 pinnhål upp, som i alla fall har det bra mycket bättre, men ändå så dåliga löner, arbetstider och arbetsvillkor och arbetsgivare att de säger upp sig från säkra jobb för att de inte står ut (undersköterskor, sjuksköterskor, någon som hört?) , här lyckas inte deras fackförbund göra något åt detta, år efter år.
Men visst, jag fattar att det är ett problem för både fackförbunden och socialdemokratin, att dessa djupt nedtryckta arbetare som de en gång i tiden arbetade för och som verkligen hade det dåligt, och man lyckades göra det bättre för, år efter år. Den stora majoriteten idag har det istället ganska bra, sitter på trygga jobb, med vettiga löner och vettiga arbetsgivare, och facket och S känns ju helt enkelt inte så nödvändigt och viktigt längre.
Men de som är på de nedersta pinnhålen har det alltså riktigt jävligt, men är inte tillräckligt många för att någon ska vilja satsa på dem. De är för få för att ge valvinster eller öka på strejkassan.
Även när arbetsgivare är anslutna så kan det vara svårt, se det som pågår på inom H&M med hyvling, som gör det mycket svårt för utsatta anställda och skapar en grupp vi inte haft innan, "working poor".
Du pekar ut gigjobben, som ju har urdåliga villkor, vad tycker du att facken skulle göra här vill du se blockader eller andra stridsåtgärder?
Jag tror att fackförbunden har ögon på t.ex. gigmarknaden och de papperslösa.
Och de får en tår i ögat, men sen har de inga verktyg. Ty dessa människor är nog t.o.m ett hot mot fackets nuvarande medlemmar - folk som kan tänka sig att jobba för avsevärt sämre lön och villkor, bara de klarar sig.
Jag har aldrig påstått att det här är lätt. Då skulle det annars varit löst för länge sedan.
Och de får en tår i ögat, men sen har de inga verktyg. Ty dessa människor är nog t.o.m ett hot mot fackets nuvarande medlemmar - folk som kan tänka sig att jobba för avsevärt sämre lön och villkor, bara de klarar sig.
Jag har aldrig påstått att det här är lätt. Då skulle det annars varit löst för länge sedan.
Nej, det tror jag inte, (att det är lätt alltså) facken får ju spela i samhället de existerar i och att folk är utsatta handlar ju i första hand om hur vi formar samhället, vill man förändra de sakerna så är det politiska partier man ska vända sig till, tror jag. Det är vanligt att försöka positionera fattiga mot varandra, inbilla dem att det är de som utgör hotet, det är stor del av dagen retorik.Mikael_L skrev:
Jag tror att fackförbunden har ögon på t.ex. gigmarknaden och de papperslösa.
Och de får en tår i ögat, men sen har de inga verktyg. Ty dessa människor är nog t.o.m ett hot mot fackets nuvarande medlemmar - folk som kan tänka sig att jobba för avsevärt sämre lön och villkor, bara de klarar sig.
Jag har aldrig påstått att det här är lätt. Då skulle det annars varit löst för länge sedan.
Fackföreningarna är inte magiska och löser allt med en trollstav. Jag förstår inte din poäng. Att bry sig om Tesla är att sila mygg och svälja kameler?Mikael_L skrev:
Jag tänker att de som har det sämst på Svensk arbetsmarknad, papperslösa, de i den sämst betalda gig-ekonomin, de arbetslösa, de som inte får jobb motsvarande sin utbildning och förmåga (vet du att Sverige har den största andelen läkarutbildade taxi och busschaufförer) osv.
Sådana här grupper på arbetsmarknaden skiter facken fullständigt i. De t.o.m aktivt motarbetar att dessa människor ska få in en fot i den mer reguljära arbetsmarknaden.
Sen de som är 1-2 pinnhål upp, som i alla fall har det bra mycket bättre, men ändå så dåliga löner, arbetstider och arbetsvillkor och arbetsgivare att de säger upp sig från säkra jobb för att de inte står ut (undersköterskor, sjuksköterskor, någon som hört?) , här lyckas inte deras fackförbund göra något åt detta, år efter år.
Men visst, jag fattar att det är ett problem för både fackförbunden och socialdemokratin, att dessa djupt nedtryckta arbetare (som var en majoritet i Sverige) som de en gång i tiden arbetade för och som verkligen hade det dåligt, och man lyckades göra det bättre för, år efter år. Den stora majoriteten idag har det istället ganska bra, sitter på trygga jobb, med vettiga löner och vettiga arbetsgivare, och facket och S känns ju helt enkelt inte så nödvändigt och viktigt längre.
Men de som är på de nedersta pinnhålen har det alltså riktigt jävligt, men är inte tillräckligt många för att någon ska vilja satsa på dem. De är för få för att ge valvinster eller öka på strejkassan.
Visst, men Tesla är också lägre hängande frukt än att försöka sig på hala bemanningsföretag och svartjobbare.
Svensk arbetsmarknad håller på att bli kass för vanligt folk. Det pågår en amerikanisering av företagen på ledningsnivå.
Svenska lönetagare bör inte begå amerikanska lönetagares misstag att belöna fientligt inställda företag med missriktad lojalitet innan det sjunker in att lojalitet bestraffas.
Jag skriver ju i skenet av att jag själv inte riktigt gillar fackföreningarna idag, jag har, kan man säga, drabbats av deras "makt". Inte jättehemskt dock, jag överlevde ganska bra.
Men det kan ju vara bra att ha med sig när man läser vad jag skriver, jag försöker hålla det hela typ objektivt, men visst sticker mina negativa åsikter fram rätt ordentligt mellan varven.
Sen har jag i grunden även en positiv syn på fackföreningar, dels vad betydelsefulla de har varit för att skapa det Sverige som jag(/vi) gillar och vill bo i.
Dels för maktbalansens skull.
Så jag är helt klart lite tudelad. Jag skrev ju en rant tidigt i tråden här:
https://www.byggahus.se/forum/threads/tesla-och-kollektivavtal.503086/page-154#post-5497348
där jag utvecklade det hela lite mer.
Jag är lite fackidiot och lite socialist långt inne i kärnan, men jag skulle vilja se dessa två gamla kolosser i Sverige förändras och förnyas och bli aktörer som ger svar och mål för dagens och morgondagens frågor, ... ådalen 1931 var länge sedan.
Som någon sa, S är bland de mest konservativa partierna idag.
Men det kan ju vara bra att ha med sig när man läser vad jag skriver, jag försöker hålla det hela typ objektivt, men visst sticker mina negativa åsikter fram rätt ordentligt mellan varven.
Sen har jag i grunden även en positiv syn på fackföreningar, dels vad betydelsefulla de har varit för att skapa det Sverige som jag(/vi) gillar och vill bo i.
Dels för maktbalansens skull.
Så jag är helt klart lite tudelad. Jag skrev ju en rant tidigt i tråden här:
https://www.byggahus.se/forum/threads/tesla-och-kollektivavtal.503086/page-154#post-5497348
där jag utvecklade det hela lite mer.
Jag är lite fackidiot och lite socialist långt inne i kärnan, men jag skulle vilja se dessa två gamla kolosser i Sverige förändras och förnyas och bli aktörer som ger svar och mål för dagens och morgondagens frågor, ... ådalen 1931 var länge sedan.
Som någon sa, S är bland de mest konservativa partierna idag.
Ja, det är nog i huvudsak en politiskt fråga, inte facklig.D djac skrev:Nej, det tror jag inte, (att det är lätt alltså) facken får ju spela i samhället de existerar i och att folk är utsatta handlar ju i första hand om hur vi formar samhället, vill man förändra de sakerna så är det politiska partier man ska vända sig till, tror jag. Det är vanligt att försöka positionera fattiga mot varandra, inbilla dem att det är de som utgör hotet, det är stor del av dagen retorik.
Men fackföreningarna är i kris.J Jaggatagga skrev:Fackföreningarna är inte magiska och löser allt med en trollstav. Jag förstår inte din poäng. Att bry sig om Tesla är att sila mygg och svälja kameler?
Visst, men Tesla är också lägre hängande frukt än att försöka sig på hala bemanningsföretag och svartjobbare.
Svensk arbetsmarknad håller på att bli kass för vanligt folk. Det pågår en amerikanisering av företagen på ledningsnivå.
Svenska lönetagare bör inte begå amerikanska lönetagares misstag att belöna fientligt inställda företag med missriktad lojalitet innan det sjunker in att lojalitet bestraffas.
Jag vet ingen som är med där av annan anledning än att det är kravet för att få a-kassa sen.
(lite raljerande sagt, en del är nog med till viss liten del för själva fackföreningen också, de tänker väl att de kan få hjälp, eller slipper löneförhandla osv).
Men det är alltså inget styrkebesked att medlemmarna i så låg grad är engagerade, utan mest är där för att trygga a-kassan.
Så fackförbunden bör att alltså jobba på att vitalisera sig, och att bli relevanta. Och då är jag inte så säker på att denna konflikt var så bra.
Hur ska facken kunna påverka hur bolagen drivs egentligen?
Kanske damma av idén med löntagarfonder igen?
Det är ju miljondollarfrågan du berör där. Om du tittar globalt så är trenderna koncentration av rikedom till ett fåtal, samtidigt som de fattigaste i världen lyfts långsamt, detta sker till största delen på bekostnad av de i mellanskiktet, det är här vi i "västvärlden" till stor del spelar och i Sverige ser vi just denna utveckling.Mikael_L skrev:
Jag skriver ju i skenet av att jag själv inte riktigt gillar fackföreningarna idag, jag har, kan man säga, drabbats av deras "makt". Inte jättehemskt dock, jag överlevde ganska bra.
Men det kan ju vara bra att ha med sig när man läser vad jag skriver, jag försöker hålla det hela typ objektivt, men visst sticker mina negativa åsikter fram rätt ordentligt mellan varven.
Sen har jag i grunden även en positiv syn på fackföreningar, dels vad betydelsefulla de har varit för att skapa det Sverige som jag(/vi) gillar och vill bo i.
Dels för maktbalansens skull.
Så jag är helt klart lite tudelad. Jag skrev ju en rant tidigt i tråden här:
[länk]
där jag utvecklade det hela lite mer.
Jag är lite fackidiot och lite socialist långt inne i kärnan, men jag skulle vilja se dessa två gamla kolosser i Sverige förändras och förnyas och bli aktörer som ger svar och mål för dagens och morgondagens frågor, ... ådalen 1931 var länge sedan.
Som någon sa, S är bland de mest konservativa partierna idag.
Då kliver det fram "starka män" och lovar att detta ska stoppas, det ska bli som "förr", om vi bara ger dem makt, pengar och vår frihet så ska de ta oss tillbaks till medelklassens gyllene år (med kärnkraft åt alla osv
Behöver jag säga att det såklart är en lögn, jag håller med dig att det saknas någon som kan formulera en ny och relevant vision som vi kan enas runt.
Lustigt , samtidigt dök denna DN-artikel upp:D djac skrev:Det är ju miljondollarfrågan du berör där. Om du tittar globalt så är trenderna koncentration av rikedom till ett fåtal, samtidigt som de fattigaste i världen lyfts långsamt, detta sker till största delen på bekostnad av de i mellanskiktet, det är här vi i "västvärlden" till stor del spelar och i Sverige ser vi just denna utveckling.
Då kliver det fram "starka män" och lovar att detta ska stoppas, det ska bli som "förr", om vi bara ger dem makt, pengar och vår frihet så ska de ta oss tillbaks till medelklassens gyllene år (med kärnkraft åt alla osv).
Behöver jag säga att det såklart är en lögn, jag håller med dig att det saknas någon som kan formulera en ny och relevant vision som vi kan enas runt.
https://www.instagram.com/p/C2HeDqQoxSD/
Facken skulle kanske använda sina välfyllda strejkassor och köpa upp bolag, så de sen kan styras på det sätt som gynnar arbetarna bäst.Mikael_L skrev:
Då det sen genererar löjliga vinster så kan fackförbunden sen köpa nya företag.
Nä vill man styra hur ett företag drivs så får man nog lov att äga (tillräckligt mycket av) det.
edit:
Strejkrätten är väldigt viktig.
Jobbar man på ett företag med dålig personalpolicy och dåliga villkor ska man naturligtvis byta arbetsgivare och/eller strejka.
Detta och lite video, som jag tror du klarar dig utan.Mikael_L skrev:
"Världens fem rikaste män har fördubblat sin förmögenhet sedan 2020. Samtidigt blev nästan fem miljarder människor fattigare, enligt en ny Oxfamrapport.
– Det leder till fler konflikter, enligt professor Ashok Swain.
•
– Det är så uppenbart att det är vanliga människor som tvingas hantera konsekvenserna av de senaste årens pandemi, krig och inflation. Samtidigt fortsätter de stora globala företagen att generera storvinster, säger Suzanne Standfast, generalsekreterare för Oxfam Sverige.
De senaste två åren har 791 miljoner arbetare haft en sämre löneutveckling än inflationen, enligt rapporten.
– När priserna på varor och tjänster stiger så räcker lönen till mycket mindre. Eftersom vi bara har data för 76 länder, är det troligt att det är många fler som står inför tuffa år.
Ökade ojämlikhet riskerar att leda till krig och konflikter, enligt Ashok Swain.
Många kan nog acceptera att rika blir rikare, om man själv samtidigt upplever att man själv får det bättre.
– Men när folk blir fattigare, medan andra blir rikare, så startar det konflikter eller gör dem tydligare.
Redan nu syns ett ökat antal dödsfall världen över till följd av konflikter, som eldas på av ojämlikhet. Swain nämner Etiopien, Sudan, Jemen, Afghanistan och Gaza.
– De fattiga betalar genom att antingen dödas eller på andra sätt betala kostnaden för kriget, medan de rika och mäktiga varken betalar för eller slåss i kriget, säger Swain.
Både Oxfam och Swain anser att politiken är motmedlet för att bryta den negativa spiralen. Oxfam vill ur svenskt perspektiv se en årlig ojämlikhetsrapport, beskattning av de rikaste och att företag prioriterar högre löner framför vinstutdelningar.
– Det här är en av vår tids största utmaningar som politikerna måste hantera, och det skyndsamt, säger Suzanne Standfast."
Det är ett djupare problem än facken. Föreningsliv över huvud taget är på stark tillbakagång.Mikael_L skrev:
Men fackföreningarna är i kris.
Jag vet ingen som är med där av annan anledning än att det är kravet för att få a-kassa sen.
(lite raljerande sagt, en del är nog med till viss liten del för själva fackföreningen också, de tänker väl att de kan få hjälp, eller slipper löneförhandla osv).
Men det är alltså inget styrkebesked att medlemmarna i så låg grad är engagerade, utan mest är där för att trygga a-kassan.
Så fackförbunden bör att alltså jobba på att vitalisera sig, och att bli relevanta. Och då är jag inte så säker på att denna konflikt var så bra.
Hur ska facken kunna påverka hur bolagen drivs egentligen?
Kanske damma av idén med löntagarfonder igen?
Jag tror de driftiga individer som behövs för att va suppleant i styrelsen för hembygdsförening eller orienteringsförening nummer 217 är chokade med jobb och dagislämningar pga att allting ska va så himla effektivt idag, så de pallar inte.
Samtidigt så organiserar arbetsgivarna/ägarna sig som aldrig förr på arbetstid eller med egen vinning.
Det är en maktobalans med i grund i "voters dilemma". Vinsten att hjälpa Tesla är högre för en enskild lönetagare än vinsten i att motarbeta försämrade villkor för alla lönetagare på arbetsmarknaden.
Det funkar inte göra så. Om ett företag lyckats tränga in marknaden i ett hörn och gör "löjliga vinster" prissätts aktien efter det.Mikael_L skrev:
Facken skulle kanske använda sina välfyllda strejkassor och köpa upp bolag, så de sen kan styras på det sätt som gynnar arbetarna bäst.
Då det sen genererar löjliga vinster så kan fackförbunden sen köpa nya företag.
Nä vill man styra hur ett företag drivs så får man nog lov att äga (tillräckligt mycket av) det.
edit:
Strejkrätten är väldigt viktig.
Jobbar man på ett företag med dålig personalpolicy och dåliga villkor ska man naturligtvis byta arbetsgivare och/eller strejka.
Strejkkassorna lär ju vara i fonder hur som, så de köper ju typ upp bolag med dem dessutom.
Redigerat:
Allvetare
· Västra Götaland
· 12 292 inlägg
Folk lägger nog mest bara mer tid på annat. Sjussa barn till skolan, pilla med mobilen och forum och är nu mer av inställningen att man köper sig ett medlemskap och får allt serverat, glida lite.J Jaggatagga skrev:Det är ett djupare problem än facken. Föreningsliv över huvud taget är på stark tillbakagång.
Jag tror de driftiga individer som behövs för att va suppleant i styrelsen för hembygdsförening eller orienteringsförening nummer 217 är chokade med jobb och dagislämningar pga att allting ska va så himla effektivt idag, så de pallar inte.
Samtidigt så organiserar arbetsgivarna/ägarna sig som aldrig förr på arbetstid eller med egen vinning.
Det är en maktobalans med i grund i "voters dilemma". Vinsten att hjälpa Tesla är högre för en enskild lönetagare än vinsten i att motarbeta försämrade villkor för alla lönetagare på arbetsmarknaden.
Det funkar inte göra så. Om ett företag lyckats tränga in marknaden i ett hörn och gör "löjliga vinster" prissätts aktien efter det.
Strejkkassorna lär ju vara i fonder hur som, så de köper ju typ upp bolag med dem dessutom.
Ville man ha något förr fick man fixa det själv eller tillsammans med andra i närheten. Jag upplever att viljan till att ta i och fixa saker är lägre idag, inte egentligen möjligheterna det är bara inte prioriterat för vi blivit lata "fat and happy" istället för att fixa och ta i.
Global toughness reduction