=)
Glömde svara på frågan som tråden inleddes med....
jag brukar täta alla springor med latexfog, då primer och flytspackel fäster i detta, om springorna är för stora använder jag kakelfix.
Det är även viktigt att täta HELA golv / vägg vinklen så att inte flytspacklet rinner ner till andra våningen eller hamnar i träbjälklaget. Ofta när man bytt ut spånet på golvet och materialet på väggarna så bildas det glipor nertill.
Så se till att täta alla springor som spacklet kan rinna ner i !
Kolla även runt dörren.. Det finns i regel ett mellanrum mellan karm och vägg, täta även där.
Glömde svara på frågan som tråden inleddes med....
jag brukar täta alla springor med latexfog, då primer och flytspackel fäster i detta, om springorna är för stora använder jag kakelfix.
Det är även viktigt att täta HELA golv / vägg vinklen så att inte flytspacklet rinner ner till andra våningen eller hamnar i träbjälklaget. Ofta när man bytt ut spånet på golvet och materialet på väggarna så bildas det glipor nertill.
Så se till att täta alla springor som spacklet kan rinna ner i !
Kolla även runt dörren.. Det finns i regel ett mellanrum mellan karm och vägg, täta även där.
Jag håller inte helt med om att monteringsplattan måste hamna i höjd med färdigt golv. Jag tycker det är bättre att ramen sitter i nivå med golvspånet, och man sedan sätter en förhöjningsring i brunnen. Då får man 12-13 mm flytspackel över springan där monteringsplattan möter golvspånet, och minskar risken för sprickor där. Dessutom får man fall hela vägen till flänsen istället för att spacklet måste sluta vid monteringsplattan, vilket sparar en hel del skrapande vid flytspacklingen. Båda metoderna ska fungera, men jag föredrar den sistnämnda. Skulle man köra den förstnämnda så föreslår jag att man noga ser till att brunnsmanschetten verkligen täcker detta möte.
Att flytspacklet fäster på det material som man tätar springorna med är helt oväsentligt, man kan köra med vilket patron som helst som man har öppen, eller mineralull.
Att flytspacklet fäster på det material som man tätar springorna med är helt oväsentligt, man kan köra med vilket patron som helst som man har öppen, eller mineralull.
Det är helt riktigt som jon_h säger att man kan använda sig av en förhöjningsring istället för att höja själva fyrkantsramen. Dessutom är detta tillvägagångssättet helt godkänt. jag å andra sidan ogillar att blanda in ytterligare lösa komponenter runt själva brunnen, då varje extra sak är ännu ett ställe där man rent hypotetiskt kan få en vattenskada i framtiden. Jag använder mig bara av förhöjningsringar när jag inte har något annat val, jag försöker dock att undvika detta så mycket som möjligt.
Vidare så nämnde jon_h ytterligare en detalj som är oerhört viktig och det är att brunnsmanschetten verkligen följer med ordentligt ner i brunnen. Skulle man misslyckas här så riskerar man en framtida vattenskada. Jag skulle vilja påstå att från klämringen som fäster brunnsmanschetten i själva brunnen, och ca 1.5 - 3 cm ovanför denna är den mest kritiska platsen. Om man efter det att manschetten är monterad trycker med fingret i detta området så skall det inte svikta inåt. gör det så innebär detta att någonting är fel. Det är väldigt lätt hänt att man i framtiden sticker hål i ovan nämnda område när man exempelvis rensar sin brunn om manschetten så att säga inte är korrekt monterad, följden blir då att fukt kan tränga in under fuktskyddet med en eventuell skada som följd.
Med andra ord så finns det många sätt att baka en kaka på, huvudsaken är att slutresultatet blir så bra som möjligt, samt att arbetet är utfört i enlighet med gällande regler så att man är garderad gentemot sitt försäkringsbolag.
jon_h har dessutom en poäng i sitt påstående att ett tjockare lager med flytspackel ovanpå mötet mellan fyrkantsramen och golvspånet minskar risken för sprickbildning.
I och med att dom nya reglerna träder i kraft Juli 2008 så har den laminerade golvgipsen spelat ut sin roll, och kommer att ersättas av ett lager flytspackel på minst 12 mm med ett punktsvetsat armeringsnät i botten. Enligt vad jag har fått lära mig så är denna metod inte alls ny på något sätt, utan har snarare varit det vanligaste sättet att öka böjstyvheten i ett träbjälklag. Jag har ingen aning om varför man i min region så intensivt arbetat nästan uteslutande med golvips på spånskivan för att sedan flytspackla. Antagligen för att 13 mm golvips är betydligt billigare än 13 mm flytspackel. Chansen är stor att även jag i framtiden kommer att använda förhöjningsringen istället för att höja själva fyrkantramen med motsvarande höjd, när dom nya reglerna till fullo har trätt i kraft, helt enkelt för att även jag har funderat på tunnheten i flytspacklet närmast brunnen, precis så som jon_h beskrev situationen i sitt inlägg.
Vidare så nämnde jon_h ytterligare en detalj som är oerhört viktig och det är att brunnsmanschetten verkligen följer med ordentligt ner i brunnen. Skulle man misslyckas här så riskerar man en framtida vattenskada. Jag skulle vilja påstå att från klämringen som fäster brunnsmanschetten i själva brunnen, och ca 1.5 - 3 cm ovanför denna är den mest kritiska platsen. Om man efter det att manschetten är monterad trycker med fingret i detta området så skall det inte svikta inåt. gör det så innebär detta att någonting är fel. Det är väldigt lätt hänt att man i framtiden sticker hål i ovan nämnda område när man exempelvis rensar sin brunn om manschetten så att säga inte är korrekt monterad, följden blir då att fukt kan tränga in under fuktskyddet med en eventuell skada som följd.
Med andra ord så finns det många sätt att baka en kaka på, huvudsaken är att slutresultatet blir så bra som möjligt, samt att arbetet är utfört i enlighet med gällande regler så att man är garderad gentemot sitt försäkringsbolag.
jon_h har dessutom en poäng i sitt påstående att ett tjockare lager med flytspackel ovanpå mötet mellan fyrkantsramen och golvspånet minskar risken för sprickbildning.
I och med att dom nya reglerna träder i kraft Juli 2008 så har den laminerade golvgipsen spelat ut sin roll, och kommer att ersättas av ett lager flytspackel på minst 12 mm med ett punktsvetsat armeringsnät i botten. Enligt vad jag har fått lära mig så är denna metod inte alls ny på något sätt, utan har snarare varit det vanligaste sättet att öka böjstyvheten i ett träbjälklag. Jag har ingen aning om varför man i min region så intensivt arbetat nästan uteslutande med golvips på spånskivan för att sedan flytspackla. Antagligen för att 13 mm golvips är betydligt billigare än 13 mm flytspackel. Chansen är stor att även jag i framtiden kommer att använda förhöjningsringen istället för att höja själva fyrkantramen med motsvarande höjd, när dom nya reglerna till fullo har trätt i kraft, helt enkelt för att även jag har funderat på tunnheten i flytspacklet närmast brunnen, precis så som jon_h beskrev situationen i sitt inlägg.
Jag hör ofta att man ska undvika förhöjningsring om man kan, men för att sätta det lite i perspektiv så är det ju egentligen bara ytterligare en koppling på avloppsystemet som vi pratar om. Det brukar ju finnas massor av avloppskopplingar i bjälklaget, och förhöjningsringen sitter dels vertikalt i brunnen, och dels har den en anslutning som gör att den känns ännu tryggare än avloppsrörens muffar. Så den är jag inte orolig för. 