Skulle påstå tvärtom. Elpriset skiljer ofta mycket UTAN att kablar är i närheten av max.pacman42 skrev:
Å teoretiskt stämmer det väl bara i det fallet där du bara har 2 elområden med förbindelse mellan sig men INGA ytterligare förbindelser med andra områden…
Faktiskt ganska vettigt för att komma från offentlig sektor.
Ja, så blir det väl. När elpriset kryper upp så slösar norrmännen ohämmat på el och elpriset i omvärlden åker upp.
De som klagar på den stackars kablen till Tyskland borde väl vara helt hysteriska nu över förbindelserna till Norge. Ja, om dom är konsekventa vill säga.
https://omniekonomi.se/svenska-kraftnats-driftchef-kritiserar-norgepris-pa-el/a/Avjp5q
Jag kollade samtliga norska kraftverk som producerar mer än 0,5 TWh/år (ca 75 st) och det som byggts efter år 2000 är:D daVinci skrev:
- Tyin (NO5, byggt 2004, 374 MW, 1462 TWh/år i snitt)
- Blåfalli Vik (NO2, byggt 2007, 230 MW, 0,807 TWh/år)
- Sonnå H (NO2, byggt 2008, 212,4 MW, 1,032 TWh/år)
- Matre H (NO5, utbyggt 2016, som jag tolkar det, 180 MW, 0,671 TWh/år)
- Lysebotn II (NO2, utbyggt 2018, 370 MW, 1,476 TWh/år)
Det tre övriga är innan Nordlink, men ett annat projekt NorGer skapades 2006 (och har vad jag kan se inte blivit av), vilket i teorin är innan Blåfalli Vik och Sonnå H driftsattes. Men det är jävligt snabbt jobbat att projektera, få godkänt och bygga ett vattenkraftverk på ett år.
Att ignorera provdrift låter tveksamt mtp att NordLink erbjöd 700 MW överföring till marknaden redan i december 2020. NorthSeaLink startade med 700 MW erbjudet till marknaden i oktober 2021.Z Zodde skrev:
Behov och behov - större utbud leder till billigare el, speciellt i fallet där tillräcklig export leder till frikoppling från gaspriset. Export via NordLink och NorthSeaLink när efterfrågan är hög på kontinenten leder till att mindre mängd el från NO2 och NO5 (via krysset NO1-NO2-NO5) kan ledas till NO1, vilket i sin tur innebär att det finns mindre möjlighet att fylla kabeln SE3->DK1 från NO1, samt att få el NO1->SE3.Z Zodde skrev:
Det lär väl ta minst ett år att få något ur offentlig sektor. Även om det är offentlig sektor som ska ha tillstånden.K krfsm skrev:
Nordsjölänken föreslogs tydligen 2003. Men det tog ett tag innan man fick ändan ur vagnen.
Samtidig tog man tydligen beslut för länken till Tyskland. Båda blev klara 2021.
Den till Holland blev klar 2008 och den till Danmark 1977.
Jag bara tänker mig att det är förståndshandikappat att bygga mer elproduktion om det inte är lönsamt. Vilket det rimligen inte var innan de senaste kablarna.
Men det är kanske offentlig sektor som byggt dessa utan tanke på lönsamhet?
Det skulle i sig vara en förklaring.
Och utbyggnaderna var rimligen för att efterfrågan skulle stiga med de senaste kablarna.
Tidigare var det väldigt tydligt så, att om det fanns prisskillnad och outnyttjad kapacitet (på dagen före-marknaden), så handlades det mer tills antingen priset blev samma eller kabeln nådde maxkapacitet. Oavsett hur många kablar det var in eller ut ur ett område.Z Zodde skrev:
Däremot om man bara kollade flöden på SVK, så kunde det se annorlunda ut, eftersom det inkluderade all handel samma dag.
Sedan man fick för sig att köra flödesbaserat så funkar det teoretiskt likadant, men det är helt jävla omöjligt för oss lallare att förstå vad som händer. Så nu kan det vara hipp som happ, men datorn lovade att det var bäst så.
All förändring i utbud/efterfrågan leder teoretiskt till en prisförändirng på en fri marknad.K krfsm skrev:
Kanske hade Statnett rätt i sin prognos från koncessionsansökan på North Sea Link att priset skulle stiga med 2.5-4öre...
Men att som vissa försöker hävda Norska kablarna som en av huvudorsakerna till att priset i SE4 steg från 26öre i 2020 till 81öre i 2021 till 162 öre i 2022 blir helfel.
Varför var vi då tillbaka på 54 öre i 2024? Kablarna finns ju fortfarande...
INGEN marknadsakör, analytiker eller kommentator som jag läst har nånsin anfört dessa kablar som nån betydande orsak till rallyt 2021-2022, Det e bara på BH sådana teorier florerar
Det är ingen som har påstått att prisökningarna i sig vid invasionen av Ukraina berodde på kablarna, men de blev garanterat större pga kablarna.Z Zodde skrev:
Sedan har ju inte priserna fallit tillbaka till samma låga nivå som de hade innan kablarna driftsattes.
Åjo, karlmb förfäktar denna teori…
5 öre, kanske t.o.m. några ören mer, kan säkert förklaras av kablarna men det är imho ändå peanuts när priset mångdubblas.
Gaspriset som var nere på 6EUR/MWh sommaren 2020 ligger på 32EUR idag är väl orsaken till att priset inte kommit ned mer…
Det är ju spännande det här med marginalprissättning.Z Zodde skrev:
Marginalkostnad för att producera 1 kWh extra sol/vindkraft är väl noll (De är dessutom inte möjliga att ropa av on demand)
Vattenkraft är nära nog noll.
Kärnkraft är dyr marginalkostnad om de ska reglera, sägs det. Ingen aning vad det kostar.
Återstår alltså kol/gas eller biomassa som det går att räkna marginalkostnad på. Så fort de behövs för balansen så sätter de priset. Annars borde priset bli noll?
Förklara gärna ni som fattar, för jag gör inte riktigt det.
Det är ju inte så simpelt att bara skylla på gaspriset. I vissa lägen är det säljarnas marknad och då skjuter priset i höjden. Men mer ofta verkar det bli köparens marknad nu. Förutom när vi behöver el som mest.
Marginalkostnaden för att producera mer vind-/sol-el är väl nästintill oändlig? De säljer väl allt de får sålt om de får betalt. Kärnkraft likaså, det är ju ingen tillfällighet att de lägger nollbud för att få allt sålt.S Snikholt skrev:
Marginalkostnaden för vatten sätts ju utifrån om man tror att det lönar sig att lagra vattnet för att sälja det senare eller inte.
Vi har haft det i en sådär 30 år. Är väl inte så nytt och spännande längre.S Snikholt skrev:
Nja, vad kostar det att anlita ett företag att installera en solpanel till.S Snikholt skrev:
Så dyrt är det väl inte men kostar gör det.
Att bygga ett nytt vattenkraftverk i ett elområde är definitivt inte billigt. Lång ifrån noll.S Snikholt skrev:
Och ett nytt kkv är en extremt kostnad.S Snikholt skrev:
Är väl mest förbrukningen som styr.S Snikholt skrev:
Och vattenkraften naturligtvis.
Och väderförhållandena. Då de påverkar hur mycket sol och vind kommer offerera.
I många länder lär det styra helt. Ökar förbrukningen är det gasen som styr.S Snikholt skrev:
Jag upplever att jag behöver elen lika mycket hela tiden.S Snikholt skrev:
De säljer mindre än vad de kan producera för att det kostar skjortan att producera för mycket eller för litet. Än mer så på balansmarknaden, även om det kan finnas marginaler utifrån hur vädret faktiskt blev.D daVinci skrev: