D djac skrev:
den strategiska förlusten är större än den finansiella, det är småpengar i sammanhanget.
Du kan väl swisha 100 miljarder till mig.
123 607 66 65
 
  • Gilla
  • Haha
Dilato och 5 till
  • Laddar…
S
D djac skrev:
Det finns många olika sätt att finansiera strategiska projekt, Northvolt var ett sådant och utan att kunna alla detaljer så misstänker jag ändå att den strategiska förlusten är större än den finansiella, det är småpengar i sammanhanget.

I övrigt håller jag med om man pratar ren kommersiell produktutveckling men när det handlar om FoU-projekt av dessa sorter så ser det finansiella resonemanget inte ut på samma sätt. Det bedrivs massor med projekt och forskning som får sin finansiering på olika sätt, som aldrig blir kommersiella företag. Det är helt ok och har gett oss många framsteg.
Fast när vi snackar om de här magnituderna…. Kom igen
 
Northvolt var inget strategiskt projekt det var ett klockrent bidragsbedrägeri.

Vad skulle ha varit det strategiska i Northvolts verksamhet när man inte ens bemödade sig att lära sig grunderna i hur olika batteriteknologier fungerar och battericeller tillverkas? Att lära sig tillverka olika batteriteknologier hade kunnat haft ett strategiskt värde för både Sverige och Europa men det var inte det Northvolt ägnade sig åt.

Politisk styrning av teknik har nästan alltid misslyckats, listan är lång. Kan du nämna några exempel på när vi har lagt många miljarder av skattepengar på lyckade FoU-projekt. Kanske kvalar kärnkraftsutvecklingen in där men det är det inte många på det här forumet som skulle erkänna. Utveckling av vattenkraft och elnät har varit en stor framgång för Sverige. I övrigt så kommer jag att tänka på varvsindustri, fordonsindustri, Nuonaffären och etanolproduktion som alla var stora förlustaffärer för skattebetalarna. Mycket sjukvård, försvar och skola hade vi kunnat få för de förslösade skattemiljarderna.
 
  • Gilla
Dilato och 2 till
  • Laddar…
K karlmb skrev:
Stegra är dock i en klass för sig själv.
Dom har en bit kvar innan dom slår Northvolt
 
  • Arg
  • Gilla
Drefviken och 1 till
  • Laddar…
T TommyC skrev:
Dom har en bit kvar innan dom slår Northvolt
[media]
Hmm, detta med att elektrolysörerna måste gå konstant, om det stämmer är ju vätgas ingen lösning öht för att lagra sol- och vindkraft.
Hur menar du att de har en bit kvar till NV? I månader räknat eller i miljarder nedlagt?
 
Jag syftade på att han nämnde 40 miljarder nedlagt så här långt. Han hade läst rapporten, det har inte jag, får snart ransonera läsandet, jag har blivit en riktig surgubbe men det är inte mitt fel.
 
  • Haha
Dilato och 2 till
  • Laddar…
T TommyC skrev:
Jag syftade på att han nämnde 40 miljarder nedlagt så här långt. Han hade läst rapporten, det har inte jag, får snart ransonera läsandet, jag har blivit en riktig surgubbe men det är inte mitt fel.
Hmm, det verkar värre än jag inbillade mig. Att Hybris, flåt Hybrit lagt vätgaslagringen på hyllan är ju en bra indikation vartåt det barkar dock.
10-20 ggr så dyrt med grönt stål jfrt med dagens SSAB-produktion...mja...men även om det "bara" blir dubbelt så dyrt, var är marknaden för det?
Och precis som i Northvolt, vi börjar inte med en prototyp, nej vi bygger en stor hall, bergrum, bostäder, drar elnät etc etc, FÖRST...!
Är det nån härinne som har ngn info som emotsäger det som sägs i videon?
 
K karlmb skrev:
Hmm, detta med att elektrolysörerna måste gå konstant, om det stämmer är ju vätgas ingen lösning öht för att lagra sol- och vindkraft.
Hej karlmb

I samband med vätgasproduktion kopplat till exempel till vindkraft, så är ett lager, på till exempel en vecka, en naturlig beståndsdel. Det ingår i systemlösningen.

På sid 29, i RISE rapport: 2022:81 “Flexibel vätgasproduktion” (Chalmers 2022-06-21) av författarna Maria Edvall och Lina Eriksson
Kan vi om ”Elektrolys” läsa;
  • Det är tekniskt möjligt att köra en elektrolysör flexibelt. Dock måste hänsyn tas vid utformning/design av anläggningen avseende:
  • Storlek och typ av elektrolysör
  • Storlek på lager och prestanda för kompressorer
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1674956/FULLTEXT01.pdf

På sid 30 i Energiforsk rapport (2024:996)” Vätgas för ett balanserat elsystem – Analys ur energisystemperspektiv” så kan vi läsa:

”Överskottet på vätgas lagras i olika typer av vätgaslager, tank eller LRC, för att sedan nyttjas för att möta det industriella vätgasbehovet under timmar då elpriset är högt och elektrolysörerna kan gå ner i effekt eller stängas av (även möjligheten att nyttja lagrad vätgas för elproduktion i vätgaseldade gasturbiner undersökts, se mer om detta i avsnitt 3.7). I Figur 10 visas hur vätgasproduktionen i SE1 varierar med elpriset under en vecka i maj för modellår 2035 i referensscenariot.”
https://www.datocms-assets.com/1067...stem-analys-ur-ett-energisystemperspektiv.pdf

Man planerar t.ex. för en vätgasledning genom Norrbotten till Finland
”Miljonregn till vätgasledning mellan Sverige och Finland”
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/n...till-vatgasledning-mellan-sverige-och-finland
 
M Martin Lundmark skrev:
Hej karlmb

I samband med vätgasproduktion kopplat till exempel till vindkraft, så är ett lager, på till exempel en vecka, en naturlig beståndsdel. Det ingår i systemlösningen.

På sid 29, i RISE rapport: 2022:81 “Flexibel vätgasproduktion” (Chalmers 2022-06-21) av författarna Maria Edvall och Lina Eriksson
Kan vi om ”Elektrolys” läsa;
  • Det är tekniskt möjligt att köra en elektrolysör flexibelt. Dock måste hänsyn tas vid utformning/design av anläggningen avseende:
  • Storlek och typ av elektrolysör
  • Storlek på lager och prestanda för kompressorer
[länk]

På sid 30 i Energiforsk rapport (2024:996)” Vätgas för ett balanserat elsystem – Analys ur energisystemperspektiv” så kan vi läsa:

”Överskottet på vätgas lagras i olika typer av vätgaslager, tank eller LRC, för att sedan nyttjas för att möta det industriella vätgasbehovet under timmar då elpriset är högt och elektrolysörerna kan gå ner i effekt eller stängas av (även möjligheten att nyttja lagrad vätgas för elproduktion i vätgaseldade gasturbiner undersökts, se mer om detta i avsnitt 3.7). I Figur 10 visas hur vätgasproduktionen i SE1 varierar med elpriset under en vecka i maj för modellår 2035 i referensscenariot.”
[länk]

Man planerar t.ex. för en vätgasledning genom Norrbotten till Finland
”Miljonregn till vätgasledning mellan Sverige och Finland”
[länk]
Det låter ju bättre. Men finns detta i drift nånstans? Teorin förstår ju de flesta.
Stegra kanske de som kommit närmast en storskalig verklighet...
 
Nissens
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Du kan väl swisha 100 miljarder till mig.
123 607 66 65
Jag försökte, men banken envisas med att fråga efter varifrån jag fått pengarna.
Om jag inte hittar ett bra svar så höjer de inte swish nivån…
 
  • Haha
Dilato
  • Laddar…
K karlmb skrev:
Det låter ju bättre. Men finns detta i drift nånstans? Teorin förstår ju de flesta.
Stegra kanske de som kommit närmast en storskalig verklighet..
Hej karlmb

Det storskaliga ligger några år framåt.

Detta med tillräcklig elproduktion och storskalig vätgasproduktion är ömsesidigt beroende av varandra.

Det tar tyvärr lång tid (tiotalet år) när man bygger elkraftanläggningar och denna typ av industrianläggningar.

Men det finns en synergieffekt mellan vätgasproduktion innehållande veckvis lagring av gasen och vindkraftsproduktion som kan variera och generera elenergi även när elpriset är negativt. Det blir ett energikombinat

Även om verkningsgraden för en elektrolysör bara är ca 37 % så spelar det en mindre roll om man samtidigt slipper att stanna vindkraftverk när det blåser samtidigt som elpriset är negativt.

Man kan ju då ta vara på den elkraften, tillverka vätgas av elenergin och sedan använda den vätgasen en vecka senare när elpriset för att tillverka vätgas är högre och det blåser mindre.

Tillsammans innebär detta en utjämning av elpriset, och att man minskar behovet att ”vaska” elenergi, och att betala för att återställa effektbalansen

Ur Tidningen Näringslivet (18 jan 2024): ”Sexdubblad miljardnota för att balansera elsystemet – du får betala”;
”Kostnaderna för att skapa balans i elsystemet har sexdubblats mellan åren 2021 och 2023, enligt Svenska kraftnät. Elkundernas nota har ökat till 6 miljarder och spås bli ännu dyrare under året. ”Prognosen för 2024 är omkring 8 miljarder kronor”, berättar Anna Jäderström, tillförordnad avdelningschef Elmarknad hos Svenska kraftnät, för TN.
https://www.tn.se/naringsliv/34915/...a-for-att-balansera-elsystemet-du-far-betala/
 
Redigerat:
  • Gilla
kashieda
  • Laddar…
Hur ser verkningsgraden ut för bränsleceller vs turbiner på vätgas?

Det känns ju som om bränsleceller borde vara bättre i och med att man slipper gå över steget "kinetisk energi".
 
kashieda kashieda skrev:
Hur ser verkningsgraden ut för bränsleceller vs turbiner på vätgas?

Det känns ju som om bränsleceller borde vara bättre i och med att man slipper gå över steget "kinetisk energi".
De har precis nått 50% i praktiken. Var länge typ 40%.
Men det är ju två omvandlingar, elektrolysörer 37 och 40 för BC > 15% i totalverkningsgrad...
Batterier är så mkt bättre hur man än ser på saken.
Eller kanske e-bränsle i en ottomotor eller gasturbin. Där slipper man iaf lagringsproblemet med små molekyler.
 
K karlmb skrev:
De har precis nått 50% i praktiken. Var länge typ 40%.
Men det är ju två omvandlingar, elektrolysörer 37 och 40 för BC > 15% i totalverkningsgrad...
Batterier är så mkt bättre hur man än ser på saken.
Eller kanske e-bränsle i en ottomotor eller gasturbin. Där slipper man iaf lagringsproblemet med små molekyler.
Hej kashieda

När det gäller satsningen på vätgas för att ersätta kol vid ståltillverkning så ligger inte finessen i varje enskilt steg och dess verkningsgrad.

Uppfångad vindenergi som både kan lagras flera veckor i form av vätgas kan förutom till stålframställning även användas för att driva järnväg som ännu inte är elektrifierad och dessutom fordon på industri och i trafik. Det är en tillgång som beredskapslager.

Man kan då undvika att stänga av elproduktion från sol och vind vid effektöverskott utan ta vara på den elenergin som annars inte kan nyttjas, när elpriset är högre..

Vätgasen kan ersätta diesel som lagrad energikälla för reservkraft vid till exempel sjukhus och annan industri dessa kan även kan nyttja syrgasen som framställs, etc.

Gasledningen erbjuder både en lagringsplats och en alternativ transportväg för vätgasen och dess energi.

Det är totalen av energikombinatet och inte de enskilda delarnas egenskaper man är ute efter.
 
Redigerat:
  • Gilla
kashieda
  • Laddar…
D
S Snikholt skrev:
Fast när vi snackar om de här magnituderna…. Kom igen
Du hade blivit förvånad..
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.