Sveriges elproduktion är bättre än någonsin

[djac]

Många känslor bliiire!

Jag har rest mycket i mitt arbete och därför konfronterats med många samhällen, man får ju lite mer känsla för det när man tvingas jobba i det än om man besöker på semester, och är idag helt lugn i att vi har det väldigt bra och sansat arrangerat här, det ska inte misstas för perfekt men väldigt bra.

 

[Snikholt]

Ja du tänker kanske på de stora fotbollsmatcherna, bilderberg-mötet, offentlig konst, barnbidrag och förskolor, använda knark eller äta osunt.
Och snart får jag lägga till spårvägen som Uppsala ska bygga.

Jodå, det finns mycket som jag är med och betalar men som bara nyttjas av andra.
Men sen på totalen, så har jag nyttor och glädje av vissa saker, men inte andra, och för andra är det väl tvärtom. Rätt få är det som inte får några alls nyttor, och även få som är vinnare på allt, så jag tänker att det jämnar ut sig ändå.

Förstår resonemanget, men det är viss skillnad på det offentliga och det du betalar för en tjänst av en privat aktör, som dessutom innehar monopol.

Men visst, försäkringspremier på tex. bilar är ju höga bara för att alla andra kör som arslen

 

[Snikholt]

Jag har rest mycket i mitt arbete och därför konfronterats med många samhällen, man får ju lite mer känsla för det när man tvingas jobba i det än om man besöker på semester, och är idag helt lugn i att vi har det väldigt bra och sansat arrangerat här, det ska inte misstas för perfekt men väldigt bra.

Låt oss för all del arbeta för att det även fortsättningsvis ska vara det.
Det är ju ingen bra utveckling om vi närmar oss omvärldens arrangemang.

 

[Snikholt]

Vet också att när man står nära något, som den lilla omställningen som nu pågår i elnäten, så kan det se stort och farligt ut men med lite avstånd till det så blir det knappt minnesvärt.

"den lilla omställningen"
Det är knappast en liten omställning.

 

[Snikholt]

Spänningsproblemet uppkommer inte pga bakström igenom trafon utan pga högt spänningsfall hos en anslutning långt bort från 400V trafon.
En anslutning precis intill trafon kan då få se överspänning eftersom trafon inte ställer om sig.
Det hela går att lösa genom att uppgradera kunden längst bort med bättre eller kortare ledningar.
Det är inget volymproblem med export ut via trafo utan ett lokalt överspänningsproblem pga enskilda problematiska anslutningar.

Du tycks ha låst dig vid detta resonemang, som absolut är en del av det hela. Men har du funderat på hur det ser ut i nästa distributionsled uppåt från lokal trafon? Kan inte samma resonemang appliceras där? Om inte - varför då?

 

[karlmb]

Hmm, var det inte det jag skrev för 500 inlägg sedan?
https://www.svd.se/a/8qaJWd/magnus-olofsson-sverige-missar-sjokablarnas-nytta

 

[karlmb]

Du tycks ha låst dig vid detta resonemang, som absolut är en del av det hela. Men har du funderat på hur det ser ut i nästa distributionsled uppåt från lokal trafon? Kan inte samma resonemang appliceras där? Om inte - varför då?

Har jag låst mig? Nej, ovanför sista trafo kan inte samma resonemang appliceras. Där regleras spänningen bättre.

 

[Martin Lundmark]

Spänningsproblemet uppkommer inte pga bakström igenom trafon utan pga högt spänningsfall hos en anslutning långt bort från 400V trafon.
En anslutning precis intill trafon kan då få se överspänning eftersom trafon inte ställer om sig.
Det hela går att lösa genom att uppgradera kunden längst bort med bättre eller kortare ledningar.
Det är inget volymproblem med export ut via trafo utan ett lokalt överspänningsproblem pga enskilda problematiska anslutningar.

Hej karlmb
Har du i din beskrivning då tagit med att en transformator har betydligt mer reaktans än resistans i sin inre impedans

En kabel har omvänt mer resistans än reaktans i sin ledningsompedans

Reaktans ger inga effektförluster men däremot spänningfall

 

[djac]

"den lilla omställningen"
Det är knappast en liten omställning.

Som sagt, när man är nära verkar det inte så men den kommer glömmas väldigt fort och tjafsen kommer bara te sig märkliga, att man var motståndare till ett modernt elnät kommer verka konstigt.

 

[Martin Lundmark]

Som sagt, när man är nära verkar det inte så men den kommer glömmas väldigt fort och tjafsen kommer bara te sig märkliga, att man var motståndare till ett modernt elnät kommer verka konstigt.

Hej djac

Beskriv vad du menar med ett ”modernt elnät”

Vad menar du då, är mer modernt i det elnätet?

Är det nya komponenter? Eller vad?

Om det till exempel är nya komponenter, beskriv i så fall dessa nya komponenter, deras egenskaper och var de finns idag att beskådas.

Är det annat så beskriv då detta, dess egenskaper och var de finns idag att beskådas.

Så vi, som läser det du beskriver, förstår vad du talar om.

 

[karlmb]

Hej karlmb
Har du i din beskrivning då tagit med att en transformator har betydligt mer reaktans än resistans i sin inre impedans

En kabel har omvänt mer resistans än reaktans i sin ledningsompedans

Reaktans ger inga effektförluster men däremot spänningfall

Det låter ju svårt (är det meningen?) , var snäll och förklara vad det innebär i detta fall så vi kan komma framåt.

 

[Martin Lundmark]

Det låter ju svårt (antagligen meningen) , var snäll och förklara vad det innebär i detta fall så vi kan komma framåt.

Hej karlmb

Detta ingick bland annat i min gymnasieutbildning (4-årig teknisk elkraft).

För att kunna bygga elnät så måste man veta hur komponenterna i elnäten fungerar tekniskt.
Man bygger då upp en matematisk modell av transformatorns egenskaper.

Det är naturligtvis inte möjligt att här ge en elkraftutbildning, men om du tittar på länken från Wikipedia så visas där bland annat en ”Ekvivalent krets för en transformator”
https://sv.wikipedia.org/wiki/Transformator
I figuren är Xp den primära reaktansen och Rp är den primära resistansen
Xs är den sekundära reaktansen och Rs är den sekundära resistansen.

Jag skriver många gånger att vi saknar elkraftkompetens i Sverige.
Det handlar bland annat då om att kunna beskriva egenskaperna för komponenterna i elnätet.

Bland annat genom dessa modeller så förstår man bättre egenskaper som spänningsfall och effektförluster för olika komponenter i elnätet

 

[karlmb]

Hej karlmb

Detta ingick bland annat i min gymnasieutbildning (4-årig teknisk elkraft).

För att kunna bygga elnät så måste man veta hur komponenterna i elnäten fungerar tekniskt.
Man bygger då upp en matematisk modell av transformatorns egenskaper.

Det är naturligtvis inte möjligt att här ge en elkraftutbildning, men om du tittar på länken från Wikipedia så visas där bland annat en ”Ekvivalent krets för en transformator”
[länk]
I figuren är Xp den primära reaktansen och Rp är den primära resistansen
Xs är den sekundära reaktansen och Rs är den sekundära resistansen.

Jag skriver många gånger att vi saknar elkraftkompetens i Sverige.
Det handlar bland annat då om att kunna beskriva egenskaperna för komponenterna i elnätet.

Bland annat genom dessa modeller så förstår man bättre egenskaper som spänningsfall och effektförluster för olika komponenter i elnätet

Jag har också gått 4-årig teknisk linje, alla 4 åren.
Men jag behövde inte en refresh i det där, utan din beskrivning av hur detta är ett problem i vårt elnät idag.

 

[Martin Lundmark]

Jag har också gått 4-årig teknisk linje, alla 4 åren.
Men jag behövde inte en refresh i det där, utan din beskrivning av hur detta är ett problem i vårt elnät idag.

Hej karlmb

När du sedan med hjälp av dessa modeller av transformatorer, kablar, friledning etc. som finns i ett distributionsnät med insatta komponentvärden i olika scenarier för ett distributionsnät med säg 50 villor då ser du var spänningsfallen uppstår och spänningsnivån i olika punkter.

Eftersom elnäten är byggda för effektriktningen mot villan, så uppstår ibland bekymmer med spänningsnivån i olika punkter (till exempel vid villorna) i distributionsnäten vid effektmatning i omvänd riktning. Det blir då en spänningshöjning som inte nätet ursprungligen var byggt för.

Svårigheten är då att hålla alla de 50 villorna samtidigt inom toleransnivån för spänning.

Om du till exempel läser kap 10 ”Kompensatorisk spänningsreglering” på sid 30 i Energiforsk rapport, nr:2025:1115, med rubriken Dynamisk spänningsreglering”
https://energiforsk.se/media/34486/2025-1115-dynamisk-spa-nningsreglering.pdf

Där beskrivs bland annat ett exempel på de bekymmer som kan uppstå, gällande spänningsreglering, vid mikroproduktion; ”I de fall balans råder mellan last och mikroproduktion uppstår problem, då det i fördelningsstationens inkommande mellanspänningsfack förefaller råda noll last i nätet, medan hög produktion kan råda i lågspänningsnätet. Kompensatorisk spänningsreglering utifrån noll last i mätpunkten blir då missvisande.”

 

[karlmb]

Det är ngt fel med länken till pdfen, kan du lägga upp den ett nytt svar?