Jag har inget problem med att ladda ner rapporten från energiforsk.
 
T TommyC skrev:
Jag har inget problem med att ladda ner rapporten från energiforsk.
Märkligt. I mobilen så händer inget när man klickar på länken.
 
En rapport på 47 sidor med lite figurer och bilder skulle jag inte komma på tanken att läsa på mobilen.
 
T TommyC skrev:
En rapport på 47 sidor med lite figurer och bilder skulle jag inte komma på tanken att läsa på mobilen.
Jodå
 
  • Haha
Snikholt och 1 till
  • Laddar…
K karlmb skrev:
Jodå
Det har hänt ngt med mobilen efter senaste AI-uppgraderingen, förut gick det bra. Kanske beror det på att jag låter Adobe öppna pdf numera, det är ju känd skitprogramvara, ska se om jag kan hitta en lösning igen..
 
M Martin Lundmark skrev:
Om du till exempel läser kap 10 ”Kompensatorisk spänningsreglering” på sid 30 i Energiforsk rapport, nr:2025:1115, med rubriken Dynamisk spänningsreglering”
[länk]
OK, då har jag studerat rapporten.
Intressant, nu har jag ännu mer argument för att jag resonerat rätt.
Man har alltså i Norrtälje under sommarmånader testat att sänka msp-spänningen till 10,2 kV och att vintertid höja den till 10,7kV. Detta pga ökad microproduktion som annars tenderar att ge för höga spänningar i delar av nätet.
Detta verkar ha fungerat bra och är en relativt enkel och billig metod för att just kompensera för den nya användningen av nätet.
Alltså är det inte fråga om att bygga om hela nätet som en del verkar tro.
I rapporten visas också att antalet kunder i Norrtäljes nät som har spänning utom tolerans handlar om några tiotal (som efter åtgärden reduceras till ett mkt litet fåtal)
Man drar också helt riktigt slutsatsen att arbetet fortsatt bör fokusera på att åtgärda dessa enstaka kunder istället för att försöka justera spänningar på flera olika håll i nätet.
Kort sagt, bygg om några få värstingar och nätet kommer att fungera bra även med stor andel microproduktion.

Här är slutsatserna för vidare referens.:

18 Diskussion och slutsats.
Genom att ändra spänningsnivåerna i distributionsnätet frånfördelningsstationernas lindningskopplare utifrån säsongs ochbelastningsvariationer kommer en större acceptansgräns kunna uppnås och behovet av förstärkningar av elnätet orsakade från anslutningen avmikroproduktion som höjer spänningen kunna reduceras. Samtidigt kommer en dynamisk spänningsreglering även ge större möjlighet att hantera negativa spänningsfall kalla vinterdagar, vilket kan resultera i att denna metod även kan vara tillämpbar för elnät som har låg andel mikroproduktion men högtspänningsfall de kallaste vinterdagarna.
En enkelhet kommer att eftersträvas i Norrtälje Energis elnät med en och sammareglerautomatik för samtliga fördelningsstationers lindningskopplare. Där regleringen i huvudsak kommer baseras på ett grund börvärde för sommar respektive vinterdrift som är kalender baserad, och de kallaste vinterdagarnaytterligare höja spänningen ett steg för att motverka de stora spänningsfall somuppstår dessa dagar.
Den teknik som presenteras går att tillämpa och anpassa till andra distributionsnät,alla elnät har olika förutsättningar baserade på elnätets struktur, geografi samtsocioekonomiska faktorer. Men grundläggande är att ha kontroll över förutsättningarna i det specifika elnätet och övervaka spänningsvariatonernalokalt, där kommer man långt med den teknik kundernas elmätare tillhandahåller.
En bättre kontroll och överblick av elnätet kommer också kunna generera en ökad möjlighet att reglera spänningsnivåerna.
Genom att reglera spänningsnivån från belastningsförutsättningarna, kommer elkvaliteten avseende långsamma spänningsvariationer förbättras.
Dock bör detfinnas en diskussion om i vilken utsträckning det skall finnas en acceptans för enstaka avvikelser. Avvikelser som funnits under lång tid, i huvudsak orsakad avosymmetriska laster fångas nu upp av kundernas elmätare. Lösningar måste sättas i perspektiv till en kostnadsmedvetenhet som i slutändan bärs upp av anslutnakunder, dvs överväger ett genererat mervärde merkostnaden.
Som jag också tyckt, det finns idag kunder som snedbelastar massivt, dels har ju tvättmaskins- och torktumlare, ugnar o spisar mm idag blivit strikt enfasiga till stor del, dels har många idag klena 1-fasladdare för elbil (övergående problem förhoppningsvis).
Kunder med äldre eller hemmapulade anläggningar har säkert ofta en långt ifrån perfekt fasbalansering och detta leder i sig till stora spånningsfall när de inte bor precis vid en trafo.
Om det är något som borde kosta pengar så är det inte den kontraproduktiva effektavgfiten vi håller på att få nu, utan det borde bli en straffavgift till de som snedbelastar faserna, (ofta vet de säkert inte ens om det).
Det rapporteras ju in timvis massor av data via elmätarna idag (som kan användas även för spänningsproblemet ovan) och det borde inte vara svårt att använda fas-obalanser till varningar/råd eller slutligen straff mot de kunder som har dessa anläggningar.
Det hade säkert fått mkt mer acceptans än en effektavgift som slår helt blint utan koppling till verkliga kostnader eller problem.
 
  • Gilla
kashieda och 1 till
  • Laddar…
K karlmb skrev:
OK, då har jag studerat rapporten.
Intressant, nu har jag ännu mer argument för att jag resonerat rätt.
Man har alltså i Norrtälje under sommarmånader testat att sänka msp-spänningen till 10,2 kV och att vintertid höja den till 10,7kV. Detta pga ökad microproduktion som annars tenderar att ge för höga spänningar i delar av nätet.
Detta verkar ha fungerat bra och är en relativt enkel och billig metod för att just kompensera för den nya användningen av nätet.
Alltså är det inte fråga om att bygga om hela nätet som en del verkar tro.
I rapporten visas också att antalet kunder i Norrtäljes nät som har spänning utom tolerans handlar om några tiotal (som efter åtgärden reduceras till ett mkt litet fåtal)
Man drar också helt riktigt slutsatsen att arbetet fortsatt bör fokusera på att åtgärda dessa enstaka kunder istället för att försöka justera spänningar på flera olika håll i nätet.
Kort sagt, bygg om några få värstingar och nätet kommer att fungera bra även med stor andel microproduktion.

Här är slutsatserna för vidare referens.:




Som jag också tyckt, det finns idag kunder som snedbelastar massivt, dels har ju tvättmaskins- och torktumlare, ugnar o spisar mm idag blivit strikt enfasiga till stor del, dels har många idag klena 1-fasladdare för elbil (övergående problem förhoppningsvis).
Kunder med äldre eller hemmapulade anläggningar har säkert ofta en långt ifrån perfekt fasbalansering och detta leder i sig till stora spånningsfall när de inte bor precis vid en trafo.
Om det är något som borde kosta pengar så är det inte den kontraproduktiva effektavgfiten vi håller på att få nu, utan det borde bli en straffavgift till de som snedbelastar faserna, (ofta vet de säkert inte ens om det).
Det rapporteras ju in timvis massor av data via elmätarna idag (som kan användas även för spänningsproblemet ovan) och det borde inte vara svårt att använda fas-obalanser till varningar/råd eller slutligen straff mot de kunder som har dessa anläggningar.
Det hade säkert fått mkt mer acceptans än en effektavgift som slår helt blint utan koppling till verkliga kostnader eller problem.
Det första rörande msp-spänningen har ju redan lyfts som en möjlig partiell lösning i denna tråden, men det är ett extremt trubbigt instrument då det förutsätter en hyfsat jämn distribution av solpanelerna över lokalnäten, annars riskerar man istället andra problem.
 
pacman42 pacman42 skrev:
Det första rörande msp-spänningen har ju redan lyfts som en möjlig partiell lösning i denna tråden, men det är ett extremt trubbigt instrument då det förutsätter en hyfsat jämn distribution av solpanelerna över lokalnäten, annars riskerar man istället andra problem.
Nej, och ingen har påstått att när 100 villaägare installerat solceller så behöver inget göras.
De värsta fallen måste alltid åtgärdas (de i lokalnätet som har stor skillnad mellan sommar och vinterspänningsfall). Övriga räcker det med msp-justering på sommar/vinter.
Kvantifieringen är rätt tydlig nu, det handlar om typ 30 kunder i ett nät som Norrtäljes som är både spritt i landsbygd och i tätorter.
MAO försumbart i det stora hela, kostnadsmässigt.
VSB.
 
K karlmb skrev:
Nej, och ingen har påstått att när 100 villaägare installerat solceller så behöver inget göras.
De värsta fallen måste alltid åtgärdas (de i lokalnätet som har stor skillnad mellan sommar och vinterspänningsfall). Övriga räcker det med msp-justering på sommar/vinter.
Kvantifieringen är rätt tydlig nu, det handlar om typ 30 kunder i ett nät som Norrtäljes som är både spritt i landsbygd och i tätorter.
MAO försumbart i det stora hela, kostnadsmässigt.
VSB.
Inte VSB, möjligen VSV...
 
  • Haha
Dilato och 1 till
  • Laddar…
K karlmb skrev:
OK, då har jag studerat rapporten.
Intressant, nu har jag ännu mer argument för att jag resonerat rätt.
Man har alltså i Norrtälje under sommarmånader testat att sänka msp-spänningen till 10,2 kV och att vintertid höja den till 10,7kV. Detta pga ökad microproduktion som annars tenderar att ge för höga spänningar i delar av nätet.
Detta verkar ha fungerat bra och är en relativt enkel och billig metod för att just kompensera för den nya användningen av nätet.
Alltså är det inte fråga om att bygga om hela nätet som en del verkar tro.
I rapporten visas också att antalet kunder i Norrtäljes nät som har spänning utom tolerans handlar om några tiotal (som efter åtgärden reduceras till ett mkt litet fåtal)
Man drar också helt riktigt slutsatsen att arbetet fortsatt bör fokusera på att åtgärda dessa enstaka kunder istället för att försöka justera spänningar på flera olika håll i nätet.
Kort sagt, bygg om några få värstingar och nätet kommer att fungera bra även med stor andel microproduktion.

Här är slutsatserna för vidare referens.:

Som jag också tyckt, det finns idag kunder som snedbelastar massivt, dels har ju tvättmaskins- och torktumlare, ugnar o spisar mm idag blivit strikt enfasiga till stor del, dels har många idag klena 1-fasladdare för elbil (övergående problem förhoppningsvis).
Kunder med äldre eller hemmapulade anläggningar har säkert ofta en långt ifrån perfekt fasbalansering och detta leder i sig till stora spånningsfall när de inte bor precis vid en trafo.
Om det är något som borde kosta pengar så är det inte den kontraproduktiva effektavgfiten vi håller på att få nu, utan det borde bli en straffavgift till de som snedbelastar faserna, (ofta vet de säkert inte ens om det).
Det rapporteras ju in timvis massor av data via elmätarna idag (som kan användas även för spänningsproblemet ovan) och det borde inte vara svårt att använda fas-obalanser till varningar/råd eller slutligen straff mot de kunder som har dessa anläggningar.
Det hade säkert fått mkt mer acceptans än en effektavgift som slår helt blint utan koppling till verkliga kostnader eller problem.
Hej karlmb

Det gläder mig att du faktiskt satte dig in i problematiken och i rapportens innehåll.

Nu får vi hoppas att den nya mottagningsstation för Norrtälje Energi benämnd station Finsta där tekniken skall installeras kommer att fungera bra framöver och att metoden kan användas på fler ställen trots de frågeställningar som tas upp på sid 9 och sid 36.

Det är nämligen viktigt att vi kan hålla nere de framtida kostnaderna för elnäten trots den förändrade sättet att belasta de redan byggda elnäten.

Men då gäller det att fler elnätsbolag vågar bygga om och testa denna alternativa metod och kan studera att inte några nya bekymmer uppstår.
 
M Martin Lundmark skrev:
Hej karlmb

Det gläder mig att du faktiskt satte dig in i problematiken och i rapportens innehåll.

Nu får vi hoppas att den nya mottagningsstation för Norrtälje Energi benämnd station Finsta där tekniken skall installeras kommer att fungera bra framöver och att metoden kan användas på fler ställen trots de frågeställningar som tas upp på sid 9 och sid 36.

Det är nämligen viktigt att vi kan hålla nere de framtida kostnaderna för elnäten trots den förändrade sättet att belasta de redan byggda elnäten.

Men då gäller det att fler elnätsbolag vågar bygga om och testa denna alternativa metod och kan studera att inte några nya bekymmer uppstår.
Som elnätskonsument kräver jag att modern teknik och sunt förnuft används istället för svepande mummel om dyra elnätsuppgraderingar framöver.
Rapporten visar tydligt att man med små medel kan behålla mkt stora delar av dagens lokal och regionnät oförändrade, trots den nya anvädningen.
Skulle något elnätsbolag "inte våga" utan välja att skicka feträkning till kunderna istället så förväntar jag mig åtgärder från EI.
Men hittils så har man ju bara snackat, liten som stor aktör.
 
  • Gilla
Dilato och 1 till
  • Laddar…
D
K karlmb skrev:
Som elnätskonsument kräver jag att modern teknik och sunt förnuft används istället för svepande mummel om dyra elnätsuppgraderingar framöver.
Rapporten visar tydligt att man med små medel kan behålla mkt stora delar av dagens lokal och regionnät oförändrade, trots den nya anvädningen.
Skulle något elnätsbolag "inte våga" utan välja att skicka feträkning till kunderna istället så förväntar jag mig åtgärder från EI.
Men hittils så har man ju bara snackat, liten som stor aktör.
Jag skulle inte gråta om vi får ett bättre elnät även om marginalerna för nätbolagen skulle få minska någon procent för att få till det.
 
  • Gilla
Dilato och 2 till
  • Laddar…
K karlmb skrev:
Som elnätskonsument kräver jag att modern teknik och sunt förnuft används istället för svepande mummel om dyra elnätsuppgraderingar framöver.
Rapporten visar tydligt att man med små medel kan behålla mkt stora delar av dagens lokal och regionnät oförändrade, trots den nya anvädningen.
Skulle något elnätsbolag "inte våga" utan välja att skicka feträkning till kunderna istället så förväntar jag mig åtgärder från EI.
Men hittils så har man ju bara snackat, liten som stor aktör.
Hej karlmb

Även om jag nu något år nu, väntat på resultatet som presenterats i rapporten och är intresserad av att fler prövar tekniken, så är jag samtidigt medveten om att det rimligen kommer att ta flera år innan vi kan förvänta oss att mängder med tillämpningar skett.

Det är, som jag nu sagt flera gånger tidigare, en stor brist på personal och rimligen på de elkraftingenjörer som behövs för arbetet.

Men jag hoppas att den rapport som jag väntat länge på, kommer att kunna visa vägen för fler elnätsbolag att använda tekniken.

Dock kommer några år framåt rimligen kostnaderna för tidigare ombyggnationer för till exempel solcellsinstallationer att rullas ut i elnätsbolagen åren framöver.
 
M Martin Lundmark skrev:
Dock kommer några år framåt rimligen kostnaderna för tidigare ombyggnationer för till exempel solcellsinstallationer att rullas ut i elnätsbolagen åren framöver.
1. Tur de inte är så många då.
2. Pengar för detta och beräknat närmaste åren har de redan fått i sina kostnadsramar.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.