805 457 läst ·
22 107 svar
805k läst
22,1k svar
Sveriges elproduktion är bättre än någonsin
Det är en intressant fråga som får mig att tänka på mer än elnäten, det är mycket i samhället som andra gör som belastar mig, egna val och annat beteende, där jag betalar utan att knussla. För min del som har inkomster över medianen så funkar kanske det resonemanget men för många skulle ett sånt tankesätt bli dåligt och komma med mycket begränsningar.S Snikholt skrev:Vi har malt igenom detta tidigare. och jag har lyft fram det jag vill ha sagt.
Du och jag är ju hyfsat överens om att elbilsladdning är ett mindre problem..... men vad gäller solceller.
Många solcellsinstallationer ute hos småkunder är dimensionerade för en peak som motsvarar abonnemangets huvudsäkring, och som inträffar när lastuttaget i nätet är lågt.
Det blir en brutal sammanlagringseffekt när solen skiner som mest. Lägg därtill potentiella problem med elkvalitet, spänningsreglering, brist på kortslutningseffekt m.m.
Nej jag kan inte "kvantifiera" fram ett belopp så du blir nöjd men det kan nog ingen.
Jag tycker absolut att man ska ifrågasätta nätägarnas debitering men till skillnad från när det gäller nätförstärkningar orsakade av konsumtion av el, så tycker jag att det är fullständigt rimligt att de som orsakar behov av nätförstärkningar på grund av att de vill kunna mata ut effekt på nätet när som helst, var som helst och så mycket det bara går bör betala den notan själva.
Det finns heller ingen filosofisk modell som skulle kunna förklara varför nätet bara ska kunna användas i ena riktningen.D djac skrev:Det är en intressant fråga som får mig att tänka på mer än elnäten, det är mycket i samhället som andra gör som belastar mig, egna val och annat beteende, där jag betalar utan att knussla. För min del som har inkomster över medianen så funkar kanske det resonemanget men för många skulle ett sånt tankesätt bli dåligt och komma med mycket begränsningar.
Så har det aldrig varit, bara det att idag har vi tusentals inmatningspunkter istf typ 500 i hela landet.
Ja, sen har vi då nyttan som alla icke-innehavare ska betala till de med som har, påverkan på elpriset påstås ju vara stor och med många sålda enheter skulle det bli hypotetiskt stora intäktsströmmar åt andra hållet.K karlmb skrev:
Ja det är ju till nytta för alla med mer lokalt producerad el.D djac skrev:
Mindre förluster och mindre behov av att bygga fler ledningar till Norrland.
Det är snare mycket jordnära tekniska principer som avgör. Du verkar tyvärr helt blockerad i frågan det har ju varit med i många trådar här hur det fungerar grovt sett.K karlmb skrev:
Ni kan tycker jag dra ner på pingpongandet från båda sidor det ger väldigt lite oavsett för de som inte vet något om det eller är ointresserade. Och vet man något är det om möjligt ännu mer tröttsamt med detta drypjande.
Husägare
· Skåne
· 5 394 inlägg
Nä det klarar inte en filosof av😂 utan det är ren Ellära och fysiska lagar som som bestämmer!K karlmb skrev:
Oavsett om man transformerar upp eller ned spänningen så har man förluster i en transformator och tillhörande ledningsnätet.
En av dom vanligaste distributions transformator är 10kV > 0.4 kV, dom är lindade för att kompensera för förluster i den effekt riktning, om en solcellsanläggning inte blir av med effekten lokalt till grannarna i 400 V nätet så stiger spänningen om den måste ”tryckas” ut baklänges 0,4<10 kV nätet och då stiger spänningen kanske över vad som är gränsvärdet på 230 V som är +-10% av 230 V i eluttaget hos alla grannar.
Problemet är mindre med vindkraftverk då dom är anslutna till en egen transformator och sällan eller aldrig matar ut på lågspänningsnätet utan till 10-20 kV direkt.
Spänningsproblemet uppkommer inte pga bakström igenom trafon utan pga högt spänningsfall hos en anslutning långt bort från 400V trafon.L Leif i Skåne skrev:Nä det klarar inte en filosof av😂 utan det är ren Ellära och fysiska lagar som som bestämmer!
Oavsett om man transformerar upp eller ned spänningen så har man förluster i en transformator och tillhörande ledningsnätet.
En av dom vanligaste distributions transformator är 10kV > 0.4 kV, dom är lindade för att kompensera för förluster i den effekt riktning, om en solcellsanläggning inte blir av med effekten lokalt till grannarna i 400 V nätet så stiger spänningen om den måste ”tryckas” ut baklänges 0,4<10 kV nätet och då stiger spänningen kanske över vad som är gränsvärdet på 230 V som är +-10% av 230 V i eluttaget hos alla grannar.
Problemet är mindre med vindkraftverk då dom är anslutna till en egen transformator och sällan eller aldrig matar ut på lågspänningsnätet utan till 10-20 kV direkt.
En anslutning precis intill trafon kan då få se överspänning eftersom trafon inte ställer om sig.
Det hela går att lösa genom att uppgradera kunden längst bort med bättre eller kortare ledningar.
Det är inget volymproblem med export ut via trafo utan ett lokalt överspänningsproblem pga enskilda problematiska anslutningar.
Och som vanligt nedlåter du dig inte till att kommentera tekniken. Du kan ju det här...GK100 skrev:
Det är snare mycket jordnära tekniska principer som avgör. Du verkar tyvärr helt blockerad i frågan det har ju varit med i många trådar här hur det fungerar grovt sett.
Ni kan tycker jag dra ner på pingpongandet från båda sidor det ger väldigt lite oavsett för de som inte vet något om det eller är ointresserade. Och vet man något är det om möjligt ännu mer tröttsamt med detta drypjande.
Hej karlmbK karlmb skrev:Spänningsproblemet uppkommer inte pga bakström igenom trafon utan pga högt spänningsfall hos en anslutning långt bort från 400V trafon.
En anslutning precis intill trafon kan då få se överspänning eftersom trafon inte ställer om sig.
Det hela går att lösa genom att uppgradera kunden längst bort med bättre eller kortare ledningar.
Det är inget volymproblem med export ut via trafo utan ett lokalt överspänningsproblem pga enskilda problematiska anslutningar.
Spänningsfallet i elnätet uppstår i effektriktningen från generering till elanvändning. När vi ansluter en solcellsanläggning och matar in mer än vi tar ut i en ledning så byter alltså spänningsfallet ”riktning”.
När man bygger elnät då är en dimensioneringsfaktor att klara nominell spänning hos elabonnenten även vid maximalt spänningsfall, och detta utan att spänningen blir för hög även om elabonnenten inte tar ut någon eleffekt.
Reglering av spänningen, för detta, sker i lindningskopplare på transformatorer på en högre spänningsnivå än elabonnentens transformator. Denna reglering av spänningsnivån görs då gemensamt för flera elabonnentens transformatorer.
Innan vi hade solceller som matade in effekt i elnätet från elabonnenter, så visste man att högsta spänningen var vid noll last och att spänningen på transformatorns sekundärsida och hos elabonnenten var lika. Sedan vi börjat att även mata effekt den andra riktningen, då kan man behöva åtgärda eldistributionen (bygga om, förstärka elnäten). Detta för att klara det ”dubbla spänningsfallet”.
Vi beskriver detta med två ytterlighetsexempel på effektriktningen;
Ytterlighetsexemplet på vintern är om vi inte matar in någon solcellseffekt (mörkt eller snö på solcellerna) utan belastar elnätet fullt med elvärme (säg 11 kW, 16A för enkelhetens skull). Då har vi ett spänningsfall från krafttransformatorn via ledningarna till vårt hus.
Om vi sedan om sommaren (i ett ytterlighetsfall) inte tar någon eleffekt (för värme etc.) utan matar in max från våra solceller (säg 11 kW, 16A, för enkelhetens skull). Då är spänningsfallet i princip lika stort den sommaren, som om vintern (men omvänd riktning). Det kallar jag här det ”dubbla spänningsfallet”.
En bloggare har beskrivit fallet och hur han fick hjälp; ”Ekonomiskt självförsörjande på el nu – inklusive elbil – tack vare timmätning av elen – men problem med hög spänning”
https://cornucopia.se/2022/05/ekono...matning-av-elen-men-problem-med-hog-spanning/
”Nya solcellsrekord sedan Ellevio fixat transformatorn – 40% lägre elpris i juni via timmätning”
https://cornucopia.se/2022/07/nya-s...matorn-40-lagre-elpris-i-juni-via-timmatning/
Rimligen så ökar denna problematik genom att alltfler skaffar solceller. En av nyheterna häromdagen var; ”Brister i elnätet hämmar satsningar i 24 kommuner” https://omni.se/brister-i-elnatet-hammar-satsningar-i-24-kommuner/a/k6A6bX
Det är en liknande problematik, som behandlas i tidningsartikeln, att näten inte räcker till och ibland måste förstärkas (byggas om). Och det kan tyvärr ta tid. Det blir vi elabonnenter som får betala kostnaden för ”uppgraderingen”
Desto mer vi förstår hur villkoren, ser ut, för hur elgenerering, eltransmission och eldistribution kan fungera, desto bättre kan vi ”ta höjd” för de justeringar som t.ex. de som äger elnäten måste göra för att klara driften inom regelsystem och normer som gäller.
Desto oftare vi måste göra ”nya justeringar” (nya investeringar) gällande vår elanvändning desto mer riskerar våra investeringskostnader att bli onödigt höga.
Rimligen så kommer vi de närmaste åren, att få leva med en högre nivå på elpriset, bl.a. så har kriget accelererat energikostnadsökningen.
Energiforsk har just publicerat en rapport, nr:2025:1115, med rubriken Dynamisk spänningsreglering”
https://energiforsk.se/media/34486/2025-1115-dynamisk-spa-nningsreglering.pdf
I rapportens sammanfattning kan vi inledningsvis läsa; ”Denna rapport sammanfattar utmaningar med spänningshöjningar från främst intermittent produktion. Svenska lokalnätet är inte konstruerat för ett effektflöde i två riktningar. Långa distributionsnät kommer att få kraftiga variationer i både spänningshöjningar som spänningssänkningar, vilket riskerar kostsamma ombyggnationer av distributionsnätet när spänningsintervallet reducerats i och med att hänsyn måste tas till ett effektflöde i motsatt riktning och nätkoncessionsinnehavaren måste dimensionera elnätet både för konsumtion som produktion. Lägg därtill att produktion från solceller har sämre sammanlagring än kundernas förbrukning, vilket höjer spänningen i elnätet ytterligare. På sommarhalvåret är belastningen i elnätet lågt, samtidigt som mikroproducenter höjer spänningen i elnätet. På vinterhalvåret är belastningen i elnätet högre, vilket resulterar i ökade överföringsförluster och högre spänningsfall. Genom att nyttja befintlig teknik kan investeringskostnader för att konstruera elnätet för mikroproduktion reduceras.”
Jag rekommenderar de som varit intresserade och deltagit i denna tråd att läsa rapporten, som beskriver de utmaningar som elnätsföretag har fått hantera genom anslutning av solceller i lokalnät som inte är konstruerat för ett effektflöde i två riktningar.
Jag välkomnar de försök och tester som här gjorts för att hitta alternativ till kostsamma ombyggnationer av redan byggda elnät.
Vi behöver hålla nere kostnadsökningarna i lokalnäten.
Detta kan vara en lösning för vissa typer av lokalnät.
Ja du tänker kanske på de stora fotbollsmatcherna, bilderberg-mötet, offentlig konst, barnbidrag och förskolor, använda knark eller äta osunt.D djac skrev:
Och snart får jag lägga till spårvägen som Uppsala ska bygga.
Jodå, det finns mycket som jag är med och betalar men som bara nyttjas av andra.
Men sen på totalen, så har jag nyttor och glädje av vissa saker, men inte andra, och för andra är det väl tvärtom. Rätt få är det som inte får några alls nyttor, och även få som är vinnare på allt, så jag tänker att det jämnar ut sig ändå.
Det stämmer med min uppfattning.M Martin Lundmark skrev:Hej karlmb
Spänningsfallet i elnätet uppstår i effektriktningen från generering till elanvändning. När vi ansluter en solcellsanläggning och matar in mer än vi tar ut i en ledning så byter alltså spänningsfallet ”riktning”.
När man bygger elnät då är en dimensioneringsfaktor att klara nominell spänning hos elabonnenten även vid maximalt spänningsfall, och detta utan att spänningen blir för hög även om elabonnenten inte tar ut någon eleffekt.
Reglering av spänningen, för detta, sker i lindningskopplare på transformatorer på en högre spänningsnivå än elabonnentens transformator. Denna reglering av spänningsnivån görs då gemensamt för flera elabonnentens transformatorer.
Innan vi hade solceller som matade in effekt i elnätet från elabonnenter, så visste man att högsta spänningen var vid noll last och att spänningen på transformatorns sekundärsida och hos elabonnenten var lika. Sedan vi börjat att även mata effekt den andra riktningen, då kan man behöva åtgärda eldistributionen (bygga om, förstärka elnäten). Detta för att klara det ”dubbla spänningsfallet”.
Vi beskriver detta med två ytterlighetsexempel på effektriktningen;
Ytterlighetsexemplet på vintern är om vi inte matar in någon solcellseffekt (mörkt eller snö på solcellerna) utan belastar elnätet fullt med elvärme (säg 11 kW, 16A för enkelhetens skull). Då har vi ett spänningsfall från krafttransformatorn via ledningarna till vårt hus.
Om vi sedan om sommaren (i ett ytterlighetsfall) inte tar någon eleffekt (för värme etc.) utan matar in max från våra solceller (säg 11 kW, 16A, för enkelhetens skull). Då är spänningsfallet i princip lika stort den sommaren, som om vintern (men omvänd riktning). Det kallar jag här det ”dubbla spänningsfallet”.
En bloggare har beskrivit fallet och hur han fick hjälp; ”Ekonomiskt självförsörjande på el nu – inklusive elbil – tack vare timmätning av elen – men problem med hög spänning”
[länk]
”Nya solcellsrekord sedan Ellevio fixat transformatorn – 40% lägre elpris i juni via timmätning”
[länk]
Rimligen så ökar denna problematik genom att alltfler skaffar solceller. En av nyheterna häromdagen var; ”Brister i elnätet hämmar satsningar i 24 kommuner” [länk]
Det är en liknande problematik, som behandlas i tidningsartikeln, att näten inte räcker till och ibland måste förstärkas (byggas om). Och det kan tyvärr ta tid. Det blir vi elabonnenter som får betala kostnaden för ”uppgraderingen”
Desto mer vi förstår hur villkoren, ser ut, för hur elgenerering, eltransmission och eldistribution kan fungera, desto bättre kan vi ”ta höjd” för de justeringar som t.ex. de som äger elnäten måste göra för att klara driften inom regelsystem och normer som gäller.
Desto oftare vi måste göra ”nya justeringar” (nya investeringar) gällande vår elanvändning desto mer riskerar våra investeringskostnader att bli onödigt höga.
Rimligen så kommer vi de närmaste åren, att få leva med en högre nivå på elpriset, bl.a. så har kriget accelererat energikostnadsökningen.
Energiforsk har just publicerat en rapport, nr:2025:1115, med rubriken Dynamisk spänningsreglering”
[länk]
I rapportens sammanfattning kan vi inledningsvis läsa; ”Denna rapport sammanfattar utmaningar med spänningshöjningar från främst intermittent produktion. Svenska lokalnätet är inte konstruerat för ett effektflöde i två riktningar. Långa distributionsnät kommer att få kraftiga variationer i både spänningshöjningar som spänningssänkningar, vilket riskerar kostsamma ombyggnationer av distributionsnätet när spänningsintervallet reducerats i och med att hänsyn måste tas till ett effektflöde i motsatt riktning och nätkoncessionsinnehavaren måste dimensionera elnätet både för konsumtion som produktion. Lägg därtill att produktion från solceller har sämre sammanlagring än kundernas förbrukning, vilket höjer spänningen i elnätet ytterligare. På sommarhalvåret är belastningen i elnätet lågt, samtidigt som mikroproducenter höjer spänningen i elnätet. På vinterhalvåret är belastningen i elnätet högre, vilket resulterar i ökade överföringsförluster och högre spänningsfall. Genom att nyttja befintlig teknik kan investeringskostnader för att konstruera elnätet för mikroproduktion reduceras.”
Jag rekommenderar de som varit intresserade och deltagit i denna tråd att läsa rapporten, som beskriver de utmaningar som elnätsföretag har fått hantera genom anslutning av solceller i lokalnät som inte är konstruerat för ett effektflöde i två riktningar.
Jag välkomnar de försök och tester som här gjorts för att hitta alternativ till kostsamma ombyggnationer av redan byggda elnät.
Vi behöver hålla nere kostnadsökningarna i lokalnäten.
Detta kan vara en lösning för vissa typer av lokalnät.
Förutom delen där du skriver att rimligen så ökar problemen med fler microproducenter.
Nej, rimligen så blir det ett nämnvärt uppgraderingsjobb varje gång någon med långa ledningar skaffar sig många solceller.
Men det är många färre fall än alla villakunder som gör detta just nu och sista åren.
För de allra flesta har inte de förhållandena.
Det säger logiken och det är den som måsye råda sålänge som detta område är noga gömt under "affärshemligheter".
(Ville nätbolagen verkligen ha stöd för detta så är det ju bara att visa upp sin statistik. Vilken konkurrent skulle dra nytta av att typ Stockholm exergi har 300 problemanslutningar som måste uppgraderas pga solceller? )
Därför är kvantifieringen fortfarande usel.
Det går inte att påstå att vi sitter på en kostnadsbomb här.
Och egentligen, varför ens käbbla, den dag kostnader redovisas för EI så ska ju EI höja kostnadsramarna för den stackars nätägaren som riskerar att gå I kk.
Hittills har så inte skett vilket det borde gjort på mer än ett ställe, ifall det var ett verkligt och inte påhittat problem.
Redigerat:
Jag kan bara hålla med, jag vill ha ett sånt samhälle och därför gnäller jag sällan eller aldrig på skatter osv.Mikael_L skrev:
Ja du tänker kanske på de stora fotbollsmatcherna, bilderberg-mötet, offentlig konst, barnbidrag och förskolor, använda knark eller äta osunt.
Och snart får jag lägga till spårvägen som Uppsala ska bygga.
Jodå, det finns mycket som jag är med och betalar men som bara nyttjas av andra.
Men sen på totalen, så har jag nyttor och glädje av vissa saker, men inte andra, och för andra är det väl tvärtom. Rätt få är det som inte får några alls nyttor, och även få som är vinnare på allt, så jag tänker att det jämnar ut sig ändå.
Vet också att när man står nära något, som den lilla omställningen som nu pågår i elnäten, så kan det se stort och farligt ut men med lite avstånd till det så blir det knappt minnesvärt.
En höna av en fjäder känns som en bra beskrivning men är andra sidan, om inte detta är forumet för särintressen -vad är det då?
Många känslor bliiire!D djac skrev:Jag kan bara hålla med, jag vill ha ett sånt samhälle och därför gnäller jag sällan eller aldrig på skatter osv.
Vet också att när man står nära något, som den lilla omställningen som nu pågår i elnäten, så kan det se stort och farligt ut men med lite avstånd till det så blir det knappt minnesvärt.
En höna av en fjäder känns som en bra beskrivning men är andra sidan, om inte detta är forumet för särintressen -vad är det då?
