805 678 läst ·
22 117 svar
806k läst
22,1k svar
Sveriges elproduktion är bättre än någonsin
Boilerplate4U
Medlem
· CEO Tomteverkstan Nordpolen
· 2 414 inlägg
Boilerplate4U
Medlem
- CEO Tomteverkstan Nordpolen
- 2 414 inlägg
Inte så enkelt tyvärr.Mikael_L skrev:
Det beror helt på hur stor andel du har och ev medlemskap i styrelsen som är den yttersta beslutsfattaren och bestämmer inriktningen på verksamheten.
Om du har en minoritetsandel (dvs mindre än 50%) har du inget kontrollerande inflytande. Dock finns vissa lagstadgade rättigheter enligt aktiebolagslagen.
Beroende på andelens storlek har du rätt att tex begära en extra bolagsstämma eller utse en så kallad minoritetsrevisor mm.
Med minde än 10% har du i princip ingenting att säga till om.
Det är styrelsen som föreslår utdelning men det är aktieägarna på bolagsstämman som i slutändan bestämmer.
Redigerat:
Man ska väl sänka priset mot elhandlarna med pengarna från falskhalsavgifterna.S Snikholt skrev:Jag fattar inte riktigt heller vad artikeln i DI går ut på. Låter som att det enda man uppnår är att ta bort elhandlarna och ersätta med SVK som storhandlare? Som sen låter nätbolagen kränga elen till oss…
Träffsäkrare profilprognoser blir det kanske, men jag kan inte se att vi kunder skulle tjäna nåt på det, mer än att alla i elområdet får samma elpris.
Möjligen att fasta priser kan bli bättre för oss.
Skulle inte elhandlarna bort?
Uppenbarligen har du inte förstått artikeln dom du tycker är så bra. Det var väl en av få saker som var tydliga. ” Svenska kraftnät köper elen på Nord Pool och säljer till elnätföretagen”
hur vet du att de projekt och investeringskostnader som jag tog upp inte inkluderade ...anslutnings- och anläggningskostnaden, omvandlare mm... ?Boilerplate4U skrev:
Det du skriver är en "del tokigt" (AI-genererat? 😉) som inte inkluderar bla anslutnings- och anläggningskostnader, omvandlingsstationer mm vilket innebär att systempriset blir något helt annat. Även drift, förvaltning och byte av battericeller tillkommer. Batterier är helt enkelt både en ekonomiskt och miljömässigt dålig lösning för storskalig lagring.
när vi ändå är inne på investeringar i batterilager så kom denna nyhet häromdagen – att det nederländska bolaget Lion Storage har fått full finansiering ordnad för ett nytt batterilager "Mufasa" i Vlissingen, Nederländerna – ett batterilager på 350MW/1400MWh, till en kostnad ...mer än €350 miljoner..., som baseras på Tesla Megapack 2 XL och driftsätts om två år (Q2 2027)
2.7 kkr/kWh (2025)
(i samma härad som den uppskattade kostnaden för det argentinska 2 GWh-lagret och ånyo en fjärdedel av din uppgift om ...10-12 kkr/kWh...)
menar du att de sluter finansieringsavtal på 4 miljarder för att köpa en kasse med AA-batterier, men glömmer att tala om för investerarna att -jo förresten, det tillkommer lite andra kostnader på 12 miljarder också?
du svarade aldrig på vilken din källa är för 10-12 kkr/kWh
sen verkar du inte förstå begreppet LCOx, (Levelized Cost Of x) – som beräknar kostnaden för produktionen under anläggningens hela livslängd, inklusive poster såsom drift och underhåll, som du särredovisade som "tillkommande"
om sen anläggningen måste kasseras i sin helhet efter exempelvis 15 år och en komplett ny anläggning måste byggas, så får den nya anläggningen samma LCOx för sin produktion (om alla ingående komponenter kostar lika) – det är finessen med att beräkna LCOx, att olika produktions-/anläggningsformer blir jämförbara oavsett olika livslängder – att skriva ...dessutom tillkommer X efter Y år vilket avsevärt ökar LCO... i samma mening är liksom totalfel
sen kan priserna förändras mellan generation 1 och 2 – priser kan röra sig både uppåt och neråt, till följd av råvarupriser, löner, teknikutveckling...
i just fallet batterilager torde det finnas goda förutsättningar för att den andra generationen på samma plats kommer få ett lägre LCOS[torage] dels på grund av material-/teknikutveckling, dels att fasta delar redan finns på plats ("anslutnings- och anläggningskostnader, omvandlare mm")
Som Zodde säger så är det u huvudsak akademiskt, även om aktieägarna kan ställa styrelsen till svars för dålig avkastning så händer det sällan, ibland beviljas inte ansvarsfrihet men oftast räcker det latenta hotet för att VD ska bytas om inte avkastningen upplevs som optimal.Mikael_L skrev:
Egentligen har jag inte koll, utan det är väl en sak som jag har hört.
Men nu kollade jag lite, och jag misstänker att det är ABL 3:3 som avses:
Uppgift om verksamhetens syfte
[3 § Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha ett annat syfte än att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna, skall detta anges i bolagsordningen. I så fall skall det också anges hur bolagets vinst och behållna tillgångar vid bolagets likvidation skall användas.
[länk]
Och visst är det tillräckligt flummigt för att tolka på en massa andra sätt, och troligen ska det dessutom tolkas på ett annat sätt, t.ex. ifall det är något lite mer liknande en föreningsverksamhet, eller kanske något bundet inom familjen eller, som av något skäl är lämpligt att bedrivas i aktiebolagsform istället.
Och i så fall ska det anges i bolagsordningen.
OK, fria spekulationer från mig.
Det är i vilket fall ingen paragraf som kräver att man har maximal vinst, såvitt jag kan bedöma.
Och många enmans och fåmans AB har typ aldrig någon vinst, utan de kör på med att ta ut löner tills vinsten blir noll.
Det händer då och då att företag gör andra, "godare", prioriteringar än maximal vinst, då handlar det oftast om bolag som gått igenom kriser, skandaler eller av andra anledningar behöver bättre på sin image, de som leder under såna här perioder brukar sitta max ett par år och sen tar man in en vanlig ledare igen.
Jo nu vet jag inte vilka aktieägare som avses men tar man Vattenfall så skriver då staten ett uppdragsbrev inkl vad man förväntar sig som avkastning.D djac skrev:Som Zodde säger så är det u huvudsak akademiskt, även om aktieägarna kan ställa styrelsen till svars för dålig avkastning så händer det sällan, ibland beviljas inte ansvarsfrihet men oftast räcker det latenta hotet för att VD ska bytas om inte avkastningen upplevs som optimal.
Det händer då och då att företag gör andra, "godare", prioriteringar än maximal vinst, då handlar det oftast om bolag som gått igenom kriser, skandaler eller av andra anledningar behöver bättre på sin image, de som leder under såna här perioder brukar sitta max ett par år och sen tar man in en vanlig ledare igen.
Sen kan det ju gå åt pipsvängen som när Vattenfall skulle erövra Europa och Nuonaffären och då blir det ingen avkastning till statskassan.
Ja, du tar ju alltid de sämsta exemplen och förstår sällan vad du svarar.P paralun skrev:
Har man ett aktiebolag och äger alla aktierna själv så blir det lätt absurt med en stämma där man ställer sig själv till svars, det kallas psykos.
Vi andra talar naturligtvis om vanliga börshandlade aktiebolag där ägarna oftast är en blandning av kompetenta institutionella och småsparare.
Nej jag tog INTE det sämsta exemplet och det är då tyska Uniper som tyska staten fick rädda för groteska 600 miljarder. 😉D djac skrev:Ja, du tar ju alltid de sämsta exemplen och förstår sällan vad du svarar.
Har man ett aktiebolag och äger alla aktierna själv så blir det lätt absurt med en stämma där man ställer sig själv till svars, det kallas psykos.
Vi andra talar naturligtvis om vanliga börshandlade aktiebolag där ägarna oftast är en blandning av kompetenta institutionella och småsparare.
Undra hur deras uppdragsbrev ser ut.... ? "Driv upp priserna så fort det bara går så kanske vi kan få tillbaka pengarna". (inkl dotterbolag som svenska Uniper)
Kraschlandningen
https://www.google.com/finance/quot...-e6-s-LAxWvJhAIHTe8AdEQ3ecFegQIQRAf&window=5Y
Du hänger verkligen inte med i vad som skrivs, det är nog stor anledning till att dina svar saknar relevans, som många nu orkat påpeka.P paralun skrev:Nej jag tog INTE det sämsta exemplet och det är då tyska Uniper som tyska staten fick rädda för groteska 600 miljarder. 😉
Undra hur deras uppdragsbrev ser ut.... ? "Driv upp priserna så fort det bara går så kanske vi kan få tillbaka pengarna". (inkl dotterbolag som svenska Uniper)
Kraschlandningen
[länk]
Jag kan inte se att arbitrage- handel med batterier som buffer är en vettig lösning.harka skrev:
hur vet du att de projekt och investeringskostnader som jag tog upp inte inkluderade ...anslutnings- och anläggningskostnaden, omvandlare mm... ?
när vi ändå är inne på investeringar i batterilager så kom denna nyhet häromdagen – att det nederländska bolaget Lion Storage har fått full finansiering ordnad för ett nytt batterilager "Mufasa" i Vlissingen, Nederländerna – ett batterilager på 350MW/1400MWh, till en kostnad ...mer än €350 miljoner..., som baseras på Tesla Megapack 2 XL och driftsätts om två år (Q2 2027)
2.7 kkr/kWh (2025)
(i samma härad som den uppskattade kostnaden för det argentinska 2 GWh-lagret och ånyo en fjärdedel av din uppgift om ...10-12 kkr/kWh...)
menar du att de sluter finansieringsavtal på 4 miljarder för att köpa en kasse med AA-batterier, men glömmer att tala om för investerarna att -jo förresten, det tillkommer lite andra kostnader på 12 miljarder också?
du svarade aldrig på vilken din källa är för 10-12 kkr/kWh
sen verkar du inte förstå begreppet LCOx, (Levelized Cost Of x) – som beräknar kostnaden för produktionen under anläggningens hela livslängd, inklusive poster såsom drift och underhåll, som du särredovisade som "tillkommande"
om sen anläggningen måste kasseras i sin helhet efter exempelvis 15 år och en komplett ny anläggning måste byggas, så får den nya anläggningen samma LCOx för sin produktion (om alla ingående komponenter kostar lika) – det är finessen med att beräkna LCOx, att olika produktions-/anläggningsformer blir jämförbara oavsett olika livslängder – att skriva ...dessutom tillkommer X efter Y år vilket avsevärt ökar LCO... i samma mening är liksom totalfel
sen kan priserna förändras mellan generation 1 och 2 – priser kan röra sig både uppåt och neråt, till följd av råvarupriser, löner, teknikutveckling...
i just fallet batterilager torde det finnas goda förutsättningar för att den andra generationen på samma plats kommer få ett lägre LCOS[torage] dels på grund av material-/teknikutveckling, dels att fasta delar redan finns på plats ("anslutnings- och anläggningskostnader, omvandlare mm")
De är dock bra på att tillföra eller konsumera effekt snabbt.
Bäst nytta i ett system med väder-el torde de göra om de har ett bör-värde på säg 50% laddning, där de snabbt kan tillföra/konsumera energi.
Det är den egenskapen de gör mest nytta med.
Får man avans på energipriset blir det ju en bonus, men det blir svårt att villkora det om det primära är ovan nämnda funktion.
// nu påtsod väl du iofs inget om arbitrage i ditt resonemang, men ändå.
Redigerat:
Nej jag håller mig till elfrågeställningar isf att försöka störa en tråd med trams.D djac skrev:
Tyska Uniper har sannolikt en enorm profithunger och att tjäna så mycket det bara går från tex O3.
https://omni.se/tyska-staten-raddar-gasjatten-uniper-genom-okat-agande/a/jaoKrn
Då ska du söka vård för din skrivklåda.P paralun skrev:
Ma MÅSTE inte besvara sånt man inte vet
Dina frågeställningar är så off-side du kan komma så du sprider mer förvirring än vad du bidrar. .P paralun skrev:
På konkreta frågor däremot, har du en tendens att ducka.
