806 334 läst ·
22 153 svar
806k läst
22,2k svar
Sveriges elproduktion är bättre än någonsin
Jo men det är ju ett "låtsaspris" främst pga Danmark o Tysklands usla elsystemD Daniel 109 skrev:
Vi tar vattenhinkarna igen
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/elexpertens-modell-ska-losa-elkrisen
Dysfunktionellt! Precis vad Vedum Norge klarsynt konstaterat.
Nej, det är ett riktigt marknadspris. Dessa hinkar är missvisande.
Inte alls det är resultatet av misslyckad grön-röd miljö/energipolitik man serD Daniel 109 skrev:
Ger man kärnkraft samma förutsättning och villkor så är mycket löst men det behövs en reglering av prismekanismen pga Danmark o Tysklands usla situation. Om 5-6 år kommer vi att se ett antal SMR reaktorer i drift i Europa och Danmark/Tyskland får väl satsa sina pengar på vätgas....
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 334 inlägg
Så tillspetsat är mitt svar: skit i klimatmålen. 1,5 gradersmålet är inte och har aldrig varit realistiskt och Parisavtalet är politiskt snömos.Mikael_L skrev:
Däremot finns det IPCC-scenarier som pekar på en värmepuckel följd av sänkt temperatur vilka – tada! – bland annat kräver en större kärnkraftsutbyggnad.
Jag går helt enkelt inte med på alternativen ett-politiskt-mål-draget-ur-arslet eller ingenting.
Jo men jag är fortfarande optimist bara vi får stopp på de gröna i Europa och bygger kärnkraft.Nötegårdsgubben skrev:
Så tillspetsat är mitt svar: skit i klimatmålen. 1,5 gradersmålet är inte och har aldrig varit realistiskt och Parisavtalet är politiskt snömos.
Däremot finns det IPCC-scenarier som pekar på en värmepuckel följd av sänkt temperatur vilka – tada! – bland annat kräver en större kärnkraftsutbyggnad.
Jag går helt enkelt inte med på alternativen ett-politiskt-mål-draget-ur-arslet eller ingenting.
Vi själva behöver inte så mycket, kanske en handfull SMR reaktorer.
Boilerplate4U
Medlem
· CEO Tomteverkstan Nordpolen
· 2 414 inlägg
Boilerplate4U
Medlem
- CEO Tomteverkstan Nordpolen
- 2 414 inlägg
Varför överhuvudtaget överväga havsbaserad vindkraft när den tar nästan lika lång tid att planera och anlägga som kärnkraft och kostar ungefär lika mycket?Mikael_L skrev:
För att vi behöver mer energi än vad vi har möjlighet att bygga kärnkraft.Boilerplate4U skrev:
I alla fall om nära fossilfri industri ska bli verklighet i Sverige, fortsätter vi som nu så behövs inget av det (fram tills dagens reaktorer och vindkraftverk börjar trilla av pin av åldersskäl).
Fairlane
Medlem
· Stockholms Län
· 17 939 inlägg
Fairlane
Medlem
- Stockholms Län
- 17 939 inlägg
Länder som Sverige och Norge betalar inte, det gör medborgare i de länderna. De betalar samma marknadspris som medborgare i andra länder.P paralun skrev:
Rättvisa är intressant. Det en person tycker är rätt ist tycker en annan är orättvist. Jag tycker inte marknadspris är "uppenbart totalt orättvist", även om du tycker det. När invånare i fattiga länder inte har råd att köpa ser de producerar för att vi i väst är beredda att betala mer så misstänker jag att du inte skriker ut att det är uppenbart, totalt orättvist, och att du vill att se ska få köpa mycket billigare och du dyrare.
Han hade inga problem med Mexico och Kanada. Han hade ju själv förhandlat fram de bästa avtalen någonsin, enligt egen utsago. Hans geniala planer, som hur kriget i Ukraina ska avslutas är långt ifrån geniala. De är sällan ens planer, utan bara agerande.P paralun skrev:
Vi får se hur det går med Kina och EU.
Business är alltså att den starka får trampa och hota den svagare. Då bör det också vara ok att Tyskland obstruerar och vägrar införa exempelvis elområden. Tyskland är större än Sverige och det är bara business.
Talar du fortfarande tullar och Trump?P paralun skrev:
Jo och sedan ska man bränna pengar på vätgas.Boilerplate4U skrev:
Dansk/tysk panik som redan sänkt Tysklands regering.
Dansk vätgasledning till Tyskland får miljardstöd
https://www.energinyheter.se/20250203/32672/dansk-vatgasledning-till-tyskland-far-miljardstod
Slår nog kostnaden jämfört med SMR reaktorer med råge....
Om du väljer andra veckor i diagrammet tex 33-35 eller 51-52 så ser du det motsatta. Här sjunker produktionen av vindkraft samtidigt som som produktionen av vattenkraft sjunker.harka skrev:
att vattenkraften används som lagring i samspel med exempelvis vindkraften är uppenbart, sen kan man fundera på hur stort det möjliga lagringsutrymmet [för exempelvis vindkraft] är i Sverige, för det är ju inte oändligt
men låt oss titta på den genomsnittliga vattenproduktionen några år i slutet av 00-talet
[bild]
grafen visar den genomsnittliga generatoreffekten hos vattenkraften 2007-2009 per vecka, samt genomsnittet för dessa tre år – detta skedde under en tid när vindkraftproduktionen var ganska blygsam Sverige och jag har utelämnat den
vattenproduktionen varierar förstås med exempelvis utetemperatur och drifttillståndet i kärnkraftverken, men man kan utan problem skönja hur vattenkraften följer årstidsvariationerna
låt oss sedan titta på utfallet förra året:
[bild]
staplarna visar vattenkraftproduktionen och vindkraftproduktionen 2024 (även solkraften trots att den inte spelar in här i någon större utsträckning), med en vit kurva som är det [svarta] genomsnittet från den förra grafen
vi ser till exempel att en hög vindkraftproduktion i vecka 4-5 resulterade i en låg vattenkraftproduktion, medan förhållandet var det omvända veckan därpå – hög vattenproduktion när vinden var svagare
sen fångar inte grafen fångar hela dynamiken mellan vind och vatten då vinden inte varierar i väldefinierade 168-timmars pass som inleds på måndag klockan 00, men grafen tyder på en juste energilagring som överbryggar perioder på veckonivå i det energisystem vi nu har i landet
Av det skulle man kunna dra en precis motsatt slutsats. Att vattenkraften inte alls klarar av att reglera vindkraften.
Men det gör den säkert i viss mån men ditt exempel visar det inte imo
En annan möjlighet kunde vara att vi har ett el-överskott i vecka 51-52 trots mindre vindkraftsproduktion. Alternativt en driftstörning i ett vattenkraftverk eller bara en reglering på vattennivån i dammen.
Redigerat:
Lite intressant om prisutveckling mot KPI över tid från ChatGPT
Under 1970- och 1980-talen var elpriserna i Sverige relativt stabila i reala termer. Priserna reglerades i stor utsträckning av staten, och ökningen i elpris följde i stort sett inflationen. Detta resulterade i en förutsägbar och jämn prisutveckling för konsumenterna under denna period.
1990-talet markerade en betydande förändring i den svenska elmarknaden. År 1996 avreglerades marknaden, vilket ledde till mer marknadsstyrda priser. Inledningsvis sågs faktiskt en minskning av elpriserna i reala termer efter avregleringen, då konkurrensen ökade och effektiviteten förbättrades.
Perioden 2000-2010 kännetecknades av att elpriserna började stiga snabbare än KPI. Flera faktorer bidrog till denna utveckling, inklusive ökade bränslepriser, införandet av utsläppsrätter och en ökad efterfrågan på el. Mot slutet av denna period observerades även större prissvängningar, delvis på grund av en ökande andel väderberoende elproduktion.
Åren 2010-2020 fortsatte den generella trenden med elprisar som ökade mer än KPI, men med betydande variationer mellan åren. Den ökande andelen förnybar energi i systemet påverkade prisdynamiken, och regionala prisskillnader blev mer uttalade. Detta ledde till en mer komplex prisbild för konsumenterna, med större variationer både över tid och mellan olika delar av landet.
Efter 2020 har vi sett kraftiga prisökningar, särskilt under 2021-2022. Denna utveckling har delvis drivits av geopolitiska faktorer och en energikris i Europa. Prisutvecklingen under denna period har varit betydligt brantare än KPI, och de regionala skillnaderna mellan norra och södra Sverige har accentuerats ytterligare.
Sammanfattningsvis har elpriset i Sverige generellt ökat mer än KPI sedan avregleringen på 1990-talet, med särskilt markanta ökningar under 2000-talet och framåt. Dagens elmarknad kännetecknas av större prisvolatilitet, betydande säsongsvariationer och uttalade regionala skillnader jämfört med situationen på 1970-talet.
Under 1970- och 1980-talen var elpriserna i Sverige relativt stabila i reala termer. Priserna reglerades i stor utsträckning av staten, och ökningen i elpris följde i stort sett inflationen. Detta resulterade i en förutsägbar och jämn prisutveckling för konsumenterna under denna period.
1990-talet markerade en betydande förändring i den svenska elmarknaden. År 1996 avreglerades marknaden, vilket ledde till mer marknadsstyrda priser. Inledningsvis sågs faktiskt en minskning av elpriserna i reala termer efter avregleringen, då konkurrensen ökade och effektiviteten förbättrades.
Perioden 2000-2010 kännetecknades av att elpriserna började stiga snabbare än KPI. Flera faktorer bidrog till denna utveckling, inklusive ökade bränslepriser, införandet av utsläppsrätter och en ökad efterfrågan på el. Mot slutet av denna period observerades även större prissvängningar, delvis på grund av en ökande andel väderberoende elproduktion.
Åren 2010-2020 fortsatte den generella trenden med elprisar som ökade mer än KPI, men med betydande variationer mellan åren. Den ökande andelen förnybar energi i systemet påverkade prisdynamiken, och regionala prisskillnader blev mer uttalade. Detta ledde till en mer komplex prisbild för konsumenterna, med större variationer både över tid och mellan olika delar av landet.
Efter 2020 har vi sett kraftiga prisökningar, särskilt under 2021-2022. Denna utveckling har delvis drivits av geopolitiska faktorer och en energikris i Europa. Prisutvecklingen under denna period har varit betydligt brantare än KPI, och de regionala skillnaderna mellan norra och södra Sverige har accentuerats ytterligare.
Sammanfattningsvis har elpriset i Sverige generellt ökat mer än KPI sedan avregleringen på 1990-talet, med särskilt markanta ökningar under 2000-talet och framåt. Dagens elmarknad kännetecknas av större prisvolatilitet, betydande säsongsvariationer och uttalade regionala skillnader jämfört med situationen på 1970-talet.
