Nu pågår ändringar i hur elpriset sätts, både på elenergi och nätavgifter. Ambitionen torde vara att förmå medborgarna att hjälpa elsystemet, i stället för det naturliga – att elsystemet ska hjälpa medborgarna. Tråkigt nog är det närmast omöjligt för den genomsnittlige elkunden att räkna ut hur man ska ändra sina vanor för att få billigare elräkningar.
Ang. sista stycket:D djac skrev:
Klart att nätavgiften kommer att öka. Vore intressant med statistik över de senaste åren hur nätavgiften ökat kontra elpriset. Rättare beskrivet- flyttat från elkostnad till nätkostnad.
Jag har Ellevio som nätleverantör. Men har Vattenfall som elleverantör. Sådant illojalt beteende måste stoppas.
Hög nätavgift är svaret. Dessutom bildas fullt laglig monopolsituation till slut.
Styra mot elpris är lätt. Att styra mot effekttaxa är också lätt. Svårigheten är att kombinera dessa. Det går inte längre att förbruka till lägsta pris för då får man en effektavgift. Att optimera dessa två parametrar kräver en avancerad algoritm. Jag kommer att klara det. För en amatörprogrammerare så är det inte olösligt. Men lätt är det inte. Har lagt ner åtskilliga timmar, men är inte i mål.pacman42 skrev:
Ja, det var ngt nytt att elnätsägaren inte behöver dimensionera öht efter vilka huvudsäkringar som kunderna har i ett område. Men det vet säkert nån bäst.S Snikholt skrev:
Jag kan dock garantera att det kommer att anföras som anledning till högre avgifter utöver det som själva uppsäkringen inbringar. Det har ju också påpekats här att matningen till områdena inte klarar ifall alla drar max via sina huvudsäkringar. Oavsett ifall det är 50% eller 90% av total säkring man har i ett område så kommer nätagaren att hävda att nu är det så många som har höjt sina hvuudsäkringar att vi "på sikt" kommer att tvingas till miljardinvesteringar. Och eftersom det kan bli kännbart för enskilda "stackare" så börjar vi redan nu att ta in avgifter för detta, så blir det inte så mkt extra per år.
Sedan går det några år och inget visade sig visst behöva uppgraderas så cashen kan skickas upp i koncernbidrag som vanligt.
Redigerat:
Har du någon övergripande designide att dela med dig av?lilytwig skrev:
Vad ska styras och övervakas?
Hur ska beteenden påverkas?
Går man all in så tycker jag elprisklockan ska få ett kalendertillägg för effektövervakning i realtid och varning om man är på väg att få en ny topp.
😳🤔
Edit: Hur går tankarna?
Vilket problem ska lösas?
Redigerat:
Det är inte bara vissa här inne som anser det. En enstämmig analytikerkår tillsammans med alla marknadens spelare är eniga i att gasen definierar elpriset på uppdidan (spikes). Bara att läsa VF, Fortum å EONs årsredovisningar.S Snikholt skrev:
Det är på forum som denna som alternativa teorier försöker slå igenom men som alltid ska man lyssna på dem som är beroende av att ha rätt för att tjäna pengar…
Killgissningar kan kreti å pleti producera utan att det kostar dem ett cent när de blir tagna i lögn.
Var ett jäkla tjat från dig! ( & ibland nedlåtande, vilket är trist)tveksamt skrev:
Men vet du ens om intäktsramarna är maximerade i dagsläget?
Annars får dom möjligheten att "höja" lite till, så länge det inte går högre än intäktsramarna.
Ja du har rätt i det, marginalprissättning och en marknad som fungerar.Z Zodde skrev:
Men vår exponering mot det här uppe i norr har ökat. Märktes inte lika mycket när gasen var billig. Men det betyder inte att det är samma förutsättningar nu som förr.
På grund av nedlagd produktion i söder och ökad exportkapacitet från Sverige och Norge.
Hur förklarar du annars att elpriset är lägre i SE1 och SE2?
Vore ju omöjligt om inte produktion och överföringskapacitet är inblandade.
Tvärsäkra uttalanden om att det endast är en faktor som är avgörande är inte ett strå bättre. Det låter mer som damage control för att försvara ruttna beslut.
Så länge du inte använder mer effekt än du har budget till så är det ju inget problem.K karlmb skrev:
Låt mig ge ett exempel:
Du laddar bilen på natten, du har dubbla effektvudgeten mot dagen så kompensera för det. Då gör du en avstämning när du nått halva effektbudgeten under en kalendertimme. Har det gått 30 minuter eller mer, fortsätt, har det gått mindre än en halvtimme vänta till dess att en halvtimme gått och ladda nu hälften av effekten du har kvar och väntar till en kvart har gått om det inte tog ner än 15 minuter. Sedan halverar du det en gång till och en gång till.
Denna algoritm garanterar att du slipper effekttariff på natten. På dagen får du tänka till lite, men inte så mycket. Tvätta inte när du lagar mat. Kör inte diskmaskinen när du lagar mat. Nu klarar du dig nog rätt bra.
Nu skall du också räkna på elpriset. Den är lite lurigare, för här måste du börja med ett antagande rörande hur många dagar det kommer att vara en stor prisskillnad mellan natt och dag. Men innan vi kommer dit så bör du fundera på om du ens behöver fundera på detta. Har du flyttat huvuddelen av lasten till natten så är du ju redan hemma.
Men om du faktiskt har ytterligare last att flytta så behöver du göra ett hyfsat antagande rörande hur många nätter per månad prisskillnaden är mycket lägre än på dagen. Låt oss säga tio. Då kan du räkna ut hur mycket extra effekt du kan lägga på natten och fortfarande göra en vinst pga effekttariffen. För att göra det så måste du räkna ut värdet på stiften per timme. Med en flytt av last varje natt under åtta timmar så blir skillnaden ca 17 öre (Ellevio), med var tredje natt (tio nätter) blir det ca 50 öre. Man kan konstatera att det med en så låg kostnad i princip alltid lönar sig att flytta last till natten.
De dagar det inte lönar sig så för man helt enkelt ta lasten upp till maxeffekten använd (den tredje om man skall vara noga/exakt) på dagen och sedan ta resten på natten.
Detta sätt att räkna havererar bara om man inte får plats med all last inom den maxeffekt man får när man lagar mat och annat som är svårt att undvika.
Sedan kan man gintuna algoritmen genom att göra antaganden baserat på tidigare månader mm, men det bör rimligen inte behövas. Särskilt inte eftersom det stora effektbehovet för uppvärmning nästan alltid sammanfaller med höga elpriser.