811 529 läst ·
22 298 svar
812k läst
22,3k svar
Sveriges elproduktion är bättre än någonsin
Jag räknar mycket i jobbet. Att göra grova överslag är något som jag är erkänt bra på. Men det blir inte bättre än grunddatat och antagandena man gör.D daVinci skrev:Ja man kan ju räkna galet men detta blir mer galet i kvadrat. (Hoppas pacman inte räknar något i jobbet).
Batterikostnad kan man slå ut på t ex laddcykler. Så brukar jag göra. Men det går för all del att slå ut det på livstid, under antagandet att man inte bränner alla laddcykler under den tiden.
Tittar man på vad utilities ligger på för kostnad för ett BESS så nämns $100/kWh. Översätter vi till kr så kan vi säga 1000 kr.
Ett annuitetslån på 20 år och 6% ränta ger då en fast kostnad på 6 kr/kWh per månad. Så gör men då en laddcykel per dygn blir det 20 öre/kWh. Och gör man två/dygn blir det 10 öre.
Sedan lär CATLs nya BESS sänka priset. Det talas om en drastisk prisreduktion med deras Na-jon celler. 160 kr i cellkostnad talas det om för CATL. Men det är inte vad dom kan sälja för. Det tillkommer kostnader. Vi får vänta tills offertpriserna läcker ut.
Men när pacman vill betala så kommer han fram till att han vill betala 44 kr istället för 6. Det är 635% mer.
Pacman kommer inte göra det.
Men de som kan räkna kommer göra det. Och gör det.
Det finns det ingen logik i.
Det som avgör är produktionskostnaden. Ligger förnyelsebart under fossilt så kommer det att ta 100%.
Mest troligt ligger det på ungefär samma kostnad som ny vattenkraft. Ca 70 öre/kWh om jag inte missminner mig. Det kommer inte kunna konkurrera med batterier. I ett kortare tidsperspektiv kan det kanske göra det. De närmaste åren. Uppenbarligen tror ju man det på Fortum.
En joker är flödesbatterier. Jag har tidigare haft uppfattningen att de blir i dyraste laget. Men det kommer ju nya elektrolyter som kanske sänker priset. I så fall kan de ta en del av marknaden där man lagrar en vecka och så.
Det byggs ett mastodont-flödesbatteri i Schweiz. Och byggnaden kan ju skrivas av på mycket lång tid. Det blir mer elektrolyten och pumpkostnad som styr.
Bara 200 öre/kWh.
Pacman tar gärna en kostnad på 200 öre/kWh och säljer för 50 öre och betalar 150 öre per såld kWh från sin egen plånbok. Kan väl bli en så där 24 miljoner per dygn som packman gladerligen betalar. pacman är tät iaf.
Du har inte på något sätt kommit med fakta i dina bemötanden.
Låt mig ställa några konkreta frågor:
1) vad kostar ett batteri per lagrad kWh?
2) hur snabb avbetalningstid förväntas investeraren ha på batteriet?
3) hur ofta kommer batterierna som skall stötta nätet vid en dunkelflaute användas?
Du får här tänka på ett det är marginalbatteriet som du skall räkna på, marginalbatteriet bär nämligen kostnaden för det låga antal urladdningar som kommer att bli och måste därför ta väldigt mycket betalt för dessa urladdningar för att täcka upp för det låga antalet. Det kan inte heller tjäna pengar när de andra batterierna används innan dess. Det enda det gör är att sänka intäkterna på alla andra batterier och för sig själv (ungefär som att elen kostar 3 öre/kWh nu när det blåser mycket, men skillnaden här är att batteriet måste stängas av när cykelkostnaden underskrids om man inte vill gå minus).
Du kan hålla på och hoppas hur mycket du vill på vindkraft och batterier, det lönar sig inte att bygga marginalproduktion med låg driftskostnad och marginallagring med relativt hög driftskostnad. Den första driver ned priserna till löjligt låga nivåer när den används i hög grad. Lagringen måste ha mycket höga elpriser för att vara lönsam.
När jag körde förbi Markbygden så stod en stor del av vindsnurrorna still. Detta är inte för att elen inte behövs, det är för att man inte vet exakt hur mycket man kommer att producera när buden läggs. Man måste ha marginal både uppåt och nedåt. Blåser det mer än beräknat så får man stänga av snurror, blåser det mindre så måste man ha ytterligare några snurror som normalt står still men som då tas i drift. Det är pga detta som så många vindsnurror står still hela tiden. Det är lättare att förutse med solenergi, men det är liknande även där. Den som köper in solenergin från en solpark, den måste ha en plan för att kunna hantera att produktionen är högre eller lägre än planerat. Här ser jag den främsta använedningen av batterier, de kan kompensera för detta. Har jag ett fullt batteri så kan jag drifta fler vindsnurror utan att riskera att få betala höga avgifter för avvikande produktion.
Några fetkablar till Norges bästa verk utan problem med vattendomar (de som har fallhöjd på 50-100 m rakt ner i havet . Sedan ger vi dem lite mer än vad dessa ofta kommunägda verk kan sälja till på Nordpool I Tyskland via PPA.pacman42 skrev:
Och här har den volatila produktionen länge levt på att stödtjänsten redan fanns i vårt elsystem (vattenkraft). När denna inte längre räcker till, då måste vi fundera på hur vi löser upp det problemet.
Man skulle kunna använda vatten enbart (nästan) som långtidslagring för stöd (man tar bara ut energin vid dunkelflaute och liknande situationer). Men då får vi problem med vatten domarna.
Man kan också bygga bättre styrbar baskraft som gör att mindre reglering behövs (kärnkraft).
Man kan också bygga gasverk och köra på fossilgas när produktionen inte räcker till.
Man kan också bygga ut ledningarna till andra länders produktion, men i praktiken är det samma val man ställs inför.
Det finns många alternativ. Vissa av dessa är dock inte möjliga av den ena eller andra orsaken. Politiska eller praktiska. Och här står i praktiken debatten.
Elen leder vi sen in i SE3 när vi inte kan producera själva.
Vi kan ju lämna det därhän och låta data tala.pacman42 skrev:
Mitt inlägg hade mer fakta än ditt. Kan ju begrundas.pacman42 skrev:
Och det här ger inget vidare stöd för ditt claim.
Varför frågar du det när jag svarade i förra inläggt? Du måste väl iaf läsa det du svarar på.pacman42 skrev:
Som jag skrev kan man räkna på olika sätt. Antingen slå ut det på laddcykel eller på tid.
CATL säger 20 år på sin nya BESS, och lovar 15'000 laddcykler. Och blir väl 20 år bra att räkna med.pacman42 skrev:
Och detta skrev jag också i förra inlägget.
Det är ju dels en allokeringsfråga och dels ett beslut om hur långa arbitrage man vill göra.pacman42 skrev:
(Produktledarna får väl ett sammanbrott om dom måste dras med dig).
Detta är ju val man gör baserat på ekonomiska realiteter.
Nej, operatören som skaffar sin BESS behöver inte alls räkna så.pacman42 skrev:
T ex (som jag skrivit tidigare) kan en operatör först låta nya batterier jobba med tjänster som innebär många laddcykler per dygn. Sedan övergå i batchen för 12 eller 24 timmaras arbitrage. Och när säg 1/3 av laddcyklerna är kvar så går man över i arbitrage för flera dygn (om det nu löner sig).
Du har en mer Sovjetisk världsbild där något kommenderas fram och styrs inte av ekonomiska realiteter.
Jag hoppas inte. Jag bara ser ekonomiska realiteter och pekar på vad rationella aktörer kommer göra så länge inte överheten lägger krokben.pacman42 skrev:
(Den lite mer observante har noterat att jag uttrycker sällan åsikter).
Nja, du överdriver rejält.pacman42 skrev:
det lönar sig inte att bygga marginalproduktion med låg driftskostnad och marginallagring med relativt hög driftskostnad. Den första driver ned priserna till löjligt låga nivåer när den används i hög grad. Lagringen måste ha mycket höga elpriser för att vara lönsam.
När jag körde förbi Markbygden så stod en stor del av vindsnurrorna still. Detta är inte för att elen inte behövs, det är för att man inte vet exakt hur mycket man kommer att producera när buden läggs. Man måste ha marginal både uppåt och nedåt. Blåser det mer än beräknat så får man stänga av snurror, blåser det mindre så måste man ha ytterligare några snurror som normalt står still men som då tas i drift. Det är pga detta som så många vindsnurror står still hela tiden. Det är lättare att förutse med solenergi, men det är liknande även där. Den som köper in solenergin från en solpark, den måste ha en plan för att kunna hantera att produktionen är högre eller lägre än planerat. Här ser jag den främsta använedningen av batterier, de kan kompensera för detta. Har jag ett fullt batteri så kan jag drifta fler vindsnurror utan att riskera att få betala höga avgifter för avvikande produktion.
Solparker brukar lägga sig på 80% av maxproduktion vill jag minnas. Just för att det är billigare för dom att göra så än att deala med någon.
Vindparker lär göra samma om dom inte hellre dealar med någon så det jämnar ut sig. Det är är bara en prisfråga. Nu är du igång igen med Sovjet-tänket.
Sedan är det så att man kan juster timmen innan. Och då vet man ganska väl hur det blir och kan "justera" buden. Dvs trimma ned bufferten. (Solparkerna har faktiskt lite svårare med det eftersom ett moln kan blockera under en kvart.
Whatever. Det där kommer BESS'er lösa mer och mer eftersom de ordnar med bufferten. Så de BESS'erna kommer öka elproduktionen i landet eftersom parkerna då kan lägga sig närmare max.
Ok, vi tar CATLs batteri med 15000 laddcykler och 20 år. Det löser fortfarande inte en längre lagring. Lagrar man i fem dagar i snitt, då skall det räknas hem på 100 år.D daVinci skrev:Vi kan ju lämna det därhän och låta data tala.
Mitt inlägg hade mer fakta än ditt. Kan ju begrundas.
Och det här ger inget vidare stöd för ditt claim.
Varför frågar du det när jag svarade i förra inläggt? Du måste väl iaf läsa det du svarar på.
Som jag skrev kan man räkna på olika sätt. Antingen slå ut det på laddcykel eller på tid.
CATL säger 20 år på sin nya BESS, och lovar 15'000 laddcykler. Och blir väl 20 år bra att räkna med.
Och detta skrev jag också i förra inlägget.
Det är ju dels en allokeringsfråga och dels ett beslut om hur långa arbitrage man vill göra.
(Produktledarna får väl ett sammanbrott om dom måste dras med dig).
Detta är ju val man gör baserat på ekonomiska realiteter.
Nej, operatören som skaffar sin BESS behöver inte alls räkna så.
T ex (som jag skrivit tidigare) kan en operatör först låta nya batterier jobba med tjänster som innebär många laddcykler per dygn. Sedan övergå i batchen för 12 eller 24 timmaras arbitrage. Och när säg 1/3 av laddcyklerna är kvar så går man över i arbitrage för flera dygn (om det nu löner sig).
Du har en mer Sovjetisk världsbild där något kommenderas fram och styrs inte av ekonomiska realiteter.
Jag hoppas inte. Jag bara ser ekonomiska realiteter och pekar på vad rationella aktörer kommer göra så länge inte överheten lägger krokben.
(Den lite mer observante har noterat att jag uttrycker sällan åsikter).
Nja, du överdriver rejält.
Solparker brukar lägga sig på 80% av maxproduktion vill jag minnas. Just för att det är billigare för dom att göra så än att deala med någon.
Vindparker lär göra samma om dom inte hellre dealar med någon så det jämnar ut sig. Det är är bara en prisfråga. Nu är du igång igen med Sovjet-tänket.
Sedan är det så att man kan juster timmen innan. Och då vet man ganska väl hur det blir och kan "justera" buden. Dvs trimma ned bufferten. (Solparkerna har faktiskt lite svårare med det eftersom ett moln kan blockera under en kvart.
Whatever. Det där kommer BESS'er lösa mer och mer eftersom de ordnar med bufferten. Så de BESS'erna kommer öka elproduktionen i landet eftersom parkerna då kan lägga sig närmare max.
80% på olika är intressant. Vi kastar alltså bort 20% av energin. Det är precis vad jag ser i vindparkerna också, men där verkar siffran vara ännu större.
Det löser fossilgasen... och ger skjuts i ekonomin för BESS. Men det talar vi inte om...pacman42 skrev:
Ok, vi tar CATLs batteri med 15000 laddcykler och 20 år. Det löser fortfarande inte en längre lagring. Lagrar man i fem dagar i snitt, då skall det räknas hem på 100 år.
80% på olika är intressant. Vi kastar alltså bort 20% av energin. Det är precis vad jag ser i vindparkerna också, men där verkar siffran vara ännu större.
Redigerat:
Du ignorerar fullständigt vad folk skriver till dig. Och utgår helt galet från att samtliga batterier används för långtidslagring hela livslängden. Det är precis som om du är besatt av att försöka vantolka allting och helt saknar affärssinne.pacman42 skrev:
Säg att första året kör man stödtjänster där man har 24 laddcykler per dygn. Det blir då 8760 laddcykler där.
Sedan kör man 8 år med 2 laddcykler per dygn. Det ger 5840 laddcykler. Då har man 400 laddcykler kvar man kan ta ut under resterande åren.
Eller någon annan fördelning man ser som mer ekonomiskt optimal. Och detta skrev jag till dig i förra inlägget. Som du helt struntat i.
Nej det gör jag inte, jag utgår från marginal effekterna, vilka du totalt ignorerar.D daVinci skrev:Du ignorerar fullständigt vad folk skriver till dig. Och utgår helt galet från att samtliga batterier används för långtidslagring hela livslängden. Det är precis som om du är besatt av att försöka vantolka allting och helt saknar affärssinne.
Säg att första året kör man stödtjänster där man har 24 laddcykler per dygn. Det blir då 8760 laddcykler där.
Sedan kör man 8 år med 2 laddcykler per dygn. Det ger 5840 laddcykler. Då har man 400 laddcykler kvar man kan ta ut under resterande åren.
Eller någon annan fördelning man ser som mer ekonomiskt optimal. Och detta skrev jag till dig i förra inlägget. Som du helt struntat i.
jag tycker att du både krånglar till det och resonerar enkelspårigtpacman42 skrev:
Och lagringen i den bilden är också billigare då man bara behöver lagra på dygnet och inte på längre tid än så. Om 50% lagring kostar 70 öre per kWh, då kostar en veckas lagring 980 öre per kWh. Vindproduktionen som sparar denna el skall dessutom i praktiken inte användas annars, så marginalkostnaden för den produktionen blir väldigt hög (det klarar jag inte av att räkna på ens).
Detta gör att varken denna lagring eller denna produktion kommer att byggas. Det är mycket billigare att inte nå upp till 100% förnybart än att bygga dessa så i de flesta länder kommer det att fortsätta att vara fossilgas som fyller de sista 10-20% av elproduktionen (mitt estimat). Det blir nämligen extremt dyrt att bygga ersättningen för detta. Och 10-20% kan inte ersättas med lagrings bara biobränslen heller, det blir för dyrt det med (då måste mycket odlingsbar mark bli biobränsle mark, med allt vad det innebär).
Som jag ser det så är pumpning av vatten det enda rimliga alternativet för långsiktig lagring, men man kommer aldrig att få de miljötillstånd som krävs för att göra detta i tillräckligt stor skala (mellan Vänern och Vättern exempelvis). Vattenkraften är ännu bättre, men där är de flesta länder redan helt utan möjlighet att ens bygga ut den tillräckligt.
Så tittar man då på kärnkraften så är den inte så särskilt dyr i systemet, den kan ta rollen att fungera utan väder och den kan ersätta behovet av långsiktig lagring. Man kan inte titta på elpriserna i allmänhet när man gör denna beräkning, man måste titta på marginalkostnaden som blir om man väljer alternativ A över alternativ B.
jag förstår inte ditt räkneexempel – blandar du ihop effekt och energi?
skulle produktion med lagring aldrig byggas? kanske det – fast i anslutningskön hos Svenska kraftnät är 30% av anslutningseffekten från nya elproduktionsanläggningar, just från hybridparker; och ytterligare 10% är rena batterilager
du för ett resonemang som verkar bygga på enbart sol- och vind, och hur uselt det blir – 25% av dagens elproduktion i världen består varken av fossilt, solkraft eller vindkraft, och den lär väl både finnas kvar och öka?
men framför allt har du inget svar på hanteringen av att det inte kommer att tillkomma någon annan elproduktion av relevans än vindkraft och solkraft – i vart fall de närmaste tio åren I Sverige och i våra grannländer – det är den elen vi behöver för omställningen, och det faktumet behöver hanteras
Klicka här för att svara