Det beror ju på vad man vill veta. Är det tex såna där hemska solpaneler längst bort på linan så kan ju spänningen gå i taket hos kunden närmast trafon. Då kan man ju se det tydligt på hans elmätare. 10 sek hit eller dit spelar ingen roll.pacman42 skrev:
Läs diskussionens ursprung, där du svarade mig. Du menar att smarta elmätare ute hos kunder ger ett starkare elnät, så låter det iaf.K karlmb skrev:
Att de kan läsa av div lågupplösta mätvärden ute hos kund gör varken till eller från i det avseendet - eller menar du verkligen att det gör det?
Upplys mig gärna om hur det går till.
Vad sägs om att du läser inläggen i diskussionen.S Snikholt skrev:
Det du citerar är inte det minsta otydligt, när man känner till context.
Vi? Är du blackarrow också?S Snikholt skrev:
Det må väl vara men då borde du svara som inloggad som blackarrow.
Du citerar ett inlägg skrivet till blackarrow.
Tack för det. Men var var du när blackarrow påstod att detta tvärtom skall leda till att kärnreaktorerna snabbstoppar?S Snikholt skrev:
Du borde ju slagit ned på det på en gång istället för att gnälla på mig när jag ifrågasätter påståendet.
Du får tänka på GK100 också. Han får psykbryt när jag röjer bland inkonsistens och logikfel.
Nej då, jag bara kände på mig att du skulle gå bort dig total, igen.D daVinci skrev:
Med tanke på alla spydigheter som kommit från dig förr så är ligger jag långt efter…
Flera skribenter har skrivit långa välskrivna inlägg, men du tar inte till dig något av teknik, hur elnätet och synkronmaskiner fungerar och samband.D daVinci skrev:
Hade du lydit GK100 och tagit reda på vad den där prylen var för något och vilken funktion den har så borde du varit på banan.
Möjligen blir vi varnade båda två av moderator eller får våra tramsiga inlägg raderade i sin helhet.
Men samtidigt är inga frågor för dumma för att ställas enligt forumreglerna.
You are welcome,D daVinci skrev:
Eller så ägnar vi oss åt tekniken
Med generators poltal och spänningens frekvens fås varvtalet, typiskt 3000 eller 1500 rpm vid våra kkv.D daVinci skrev:
Med tumstock eller tillverkarens data får jag diametern
Sen behövs tröghetsradien, hur lågt från centrum den roterande massan befinner sig.
Jag skulle som en approximation ta formeln för en homogen cylinder
Tröghetsmoment = (1/2) * m * r2 [radien i kvadrat]
Rotationsenergi = (1/2) * Tröghetsmoment * w2. [vinkelhastigheten i kvadrat]
Trivial gymnasiefysik
Det är mer intressant hur mycket installerad svängmassa man har,D daVinci skrev:
hur mycket man behöver och hur mycket man har vid felfall, vid låg produktion.
Här blandar du ihop det normala tillåtna frekvensområdet med en frekvensändring som uppstår vid en driftstörning, tex produktionsbortfall eller ledningsfel, och som tas om hand, dämpas, av svängmassan.D daVinci skrev:
Svängmassan får avge energi till nätet tills stödtjänster eller ersättningsproduktion kompenserar för effektbortfallet.
Jag anser frågan besvarad flera gånger av flera skribenter.D daVinci skrev:
Du är så fixerad vid frekvensen som ett tal som måste vara stabilt men inte de tekniska anledningar till att frekvensen ändras.
Ändras frekvnsen lika mycket i hela synkronområdet är det inget problem (som du kan se i kontrollrummet).
Om tex en enskild synkrongenerator överbelastas av att en kraftig ledning frånkopplats så de andra svängmassorna inte kan bidra tillräckligt, så kommer dess varvtal att minska mer än övriga nätet när energi tas från svängmassan.
Sjunker varvtalen sjuknker frekvensen.
Samtidigt går det då stora strömmar i nätet (tills balansen är återställd).
Under tiden händer det massor saker, ffa med fasvinkar i nätet och rotorvinklar i generatorerna.
Jag ville då markera att 50mHz i några hundra perioder (det var du som drog till med några hundra perioder) inte var rimligt som en frekvensstörning för en synkrongenerator relativt resten av det synkrona nätet.
Skyddsmekanismer skulle lösa ut och skydda generatorn mot skador.
Men det finns redundans i nätet (inte bara en axel som i min bild) som kopplar samman alla synkrongeneratorer
Bra att du minns den danska DC ledningen som splittar Nordens synkronområde från övriga Europa från tidigare diskussioner.D daVinci skrev:
Men även om den danska ledningen varit en AC ledning befinner sig den franska svängmassan för lång bort för att göra nytta i Sverige.
En AC sammankoppling i Danmark skulle bli en flaskhals som lätt skulle överbelastas med frånkoppling som följd.
Så anledningen till varför danmark har två olika frekvenser (synkronområden) är intressant om vi pratar frekvens och svängmassa.
Det är skillnad på tillfälliga lokala frekvensändringar i mHz storlek som egentligen bara behövs för att ändra i rotorvinkel (ågra grader mer rotorvinkel ökar effekten).D daVinci skrev:
Om inte någon mer ledning kopplas bort pga överlast så infinner sig snabbt ett nytt jämnviktsläge på alla vinklar till en något lägre frekvens.
I ditt exempel jag kommenterade riskeras generatorn vridas ur synk relativt övriga nätets frekvens (eller fasvinkel).
Det är också så finurligt att om frekvensen sjunker betyder det brist på produktion.
Man kan alltså reglera balansen mellan produktion och konsumtion genom att hålla frekvensen stabil.
Det exakta värdet på frekvensen har mindre betydelse.
Det var ett ärligt försök att förklara lite samband mellan frekvens, frekvensavvikelser och svängmassa.
Och så fortsätter du på den inslagna vägen med illvilliga kommentarer.blackarrow skrev:
Varför kan du istället inte svara på frågan.
Eller så förstår inte du att dom går igång med irrelevanta saker.
Istället för att ta sig an den ställde frågan.
Jag vet vad "den prylen" gör för något. På vad sätt svara det på frågan om varför inte de 3 kärnreaktorerna som är igång snabbstoppar när dina kriterier för att dom skall göra det är uppfyllda.
Ja, det är anmärkningsvärt vilken svada du vräker ur dig med trams, istället för att svara på den enkla frågan.
Du går ju inte med på det.
Istället för att svara på den ställde frågan, öser du på med allehanda smörja.
Mer intressant än ...?
Jag blandar inte något. Jag ställer bara frågan om varför inte de 3 kärnreaktorerna som är igång snabbstoppar när dina kriterier för att dom skall göra det är uppfyllda.
Här kan man möjligen ana en förklaring. Du har inte koll på vad du själv har påstått. Och inte koll på vad andra har skrivit. Och allt detta flyter ihop i en enda sörja. Det skulle möjligen kunna förklara varför du hittar på att jag blandat ihop något.
Ja, och?
Nu irrar du iväg igen off topic.
Måste jag igen påminna om vad frågan var
Men då får du väl läsa vad dom skrivit då så att du klarar av att svara på frågan.
Är det komplicerat för dig?
Jag tänker mig att svaret borde kunna vara 1-3 meningar.
Men istället för att leverera dessa har du spytt ur dig stora mängder meningar om helt irrelevanta saker.
Jag är inte det. Påståendet är ditt. Och nu synar jag.
Och det går inte så bra för dig om man säger så.
Ja, det är många som påstår att det är så. Och tydligen på ganska goda grunder.
Vill du säga att dom har fel?
Det skrev du inte.
Och det spelar väl ingen roll. Det uppmätta frekvensen som kontrollrummet redovisar borde gälla för synkrongeneratorerna vid kärnkraftverken. Iaf efter en minut.
Så varför snabbstoppar dom inte?
Ok, men det är inte det som är frågan.
Kan du ta och svara på frågan. (Om du inte kommer ihåg vad du skrev så kan du lämpligen titta efter).
Ja, det var dumt av mig att försöka.D daVinci skrev:
Svaret är enkelt om du förstår tekniken bakom.
Du kanske bara trollar med oss?
När jag studerade på högskola hjälpte jag andra att lyckas. Det känndes faktiskt bra.
Men killen som hävdade att hans tentor var felrättade och att läraren var dum mot honom var bortom räddning. Elkraft och teknik var inget för honnom. Han byte till ekonomi.
Varför skulle inte 10 sek upplöst ström och spänningsinfo per fas vara ett utmärkt verktyg för att se om något dels slutat att fungera, dels följa belastning över tid?S Snikholt skrev:
Om jag var nätägare skulle vilja ha koll på alla anslutningar avseende detta.
Att jobba utan det är ju i stor del i blindo.
Den gode Gardellen kommenterade oljepriset och elektrifiering häromdagen (i Dagens industri).
Man får se upp lite också. Ett fallande oljepris gör att det blir billigare att använda olja. Så det ankommer på regeringar att kanske beskatta olja och sänka skatt på el eller så.
För stora dela av världen så lär det innebära ökad efterfrågan på solpaneler och batterier.
Det är ändå det snabbaste sättet att ordna fram el. Och att det är ett av de billigaste är inget hinder precis.
Och det finns något rimligt i det. För sveriges del så innebär det väl mest kanske någon stimulans för att köpa elfordon.
Man får se upp lite också. Ett fallande oljepris gör att det blir billigare att använda olja. Så det ankommer på regeringar att kanske beskatta olja och sänka skatt på el eller så.
För stora dela av världen så lär det innebära ökad efterfrågan på solpaneler och batterier.
Det är ändå det snabbaste sättet att ordna fram el. Och att det är ett av de billigaste är inget hinder precis.
Ja, men det har ingen koppling till det vi pratade om.K karlmb skrev:
Byggveteran
· Åland
· 2 077 inlägg
Den ändlösa tråden med samma, samma , sammaD daVinci skrev:
Ja, det är ju det som motiverar alla elnätsavgifter så det är klart den måste vevas. Men läs här: https://ei.se/om-oss/nyheter/2026/2...rnbidrag---sa-har-lonsamma-ar-elnatsforetagenS seniorkonsult skrev:
Det är ju en annan fråga - fast i det avseendet gör man nog bäst i att räkna innan man bygger.K karlmb skrev:
Förimpedans är väl känt i näten, ända ned till mätarna.
Jag inser att vad som menas med ”starkt nät” i elkraftssammanhang inte är självklart för gemene man.
Och som jag förklarade tidigare så har behreppet lite olika innebörd beroende på var i näten du jobbar.
Men jag kan inte ge dig medhåll på att mätvärden ute hos kunder ger ett starkare nät. Glasklart?
Redigerat: