Du kan vara lugn, det är inte slut än.Nötegårdsgubben skrev:
Om 30 år kan vi fortsätta titta tillbaka på en rad dåliga beslut som gjordes på 20, 30 och 40-talet.
Ja även en del bra också förstås, på samma sätt som alla beslut efter 1980 inte heller var dåliga.
En del dåliga sådana som blev bra, får man också räkna med.Mikael_L skrev:
Jag tror att du har bortsett från att antalet invånare nog påverkar elbehovet mer än vad antalet kvadratkilometer gör. Frankrike har sex gånger fler invånare än Sverige men bara 50 procent mer vindkraftD daVinci skrev:
Inte många rätt i den historieskrivningen. Konsensus om att på sikt avskaffa kärnkraften fanns fram till 2018, då M och KD hoppade av den energipolitiska överenskommelsen från 2016. SD:s motion om att stoppa nedläggningen av R1 och R2, som avslogs av riksdagen 2020, var enbart ett spel för galleriet. Då var det sedan länge för sent att ändra på beslutet från 2014.
Däremot kan du ha rätt i att många valt makten före kärnkraften. Kärnkraftsmotståndet startade med Centerpartiet, som vann två val på sitt kärnkraftsmotstånd och på så sätt 1976 kunde bilda den första borgerliga regeringen på decennier. Palme insåg att S för att kunna återta regeringsmakten måste spela med i C:s kärnkraftskritik. Tack vare olyckan i Harrisburgh kunde S avpolitisera kärnkraftsfrågan med en folkomröstning och S kunde bilda regering igen 1982.
Nästa borgerliga regering kom 1991. För att få med C i sitt regeringsunderlag var Carl Bildt tvungen att i sin regeringsförklaring lova att planerna för att avveckla kärnkraften skulle ligga fast. Makten hellre än kärnkraften, alltså. Ändå klarade Bild bara en mandatperiod och S återkom i regeringen 1994.
Inför valet 2006 lyckades Fredrik Reinfeldt samla borgerligheten i Alliansen. Priset för C:s medverkan denna gång var Alliansens energiavtal från 2009. C gav då upp sitt långa motstånd mot kärnkraften mot löftet att eventuell ny kärnkraft endast skulle byggas om det kunde ske utan statligt stöd och att det långsiktiga målet fortfarande skulle vara en avveckling av kärnkraften. Reinfeldt kungjorde att "Kärnkraftsparentesen förlängs".
2014 kunde S åter bilda regering, eftersom de borgerliga partierna då inte ville regera med stöd av SD. Stefan Löfvén, som 2009 hade kritiserat Alliansens energiavtal som alltför negativt för kärnkraften, insåg att det behövdes en långsiktig, blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken. En sådan överenskommelse träffades 2016, då M, KD, C, S och MP skrev under ett gemensamt avtal. Överenskommelsen var i huvudsak densamma som Alliansens avtal från 2009. Men redan 2018 lämnade M och KD överenskommelsen, då de såg kärnkraften som en möjlighet till politisk framgång. Ändå kunde S fortsätta att regera efter valet, då SD fortfarande inte var accepterat som en del av underlaget för en borgerlig regering.
Inför valet 2022 lovade M dels att man skulle tillåta ny kärnkraft, men enbart utan statligt stöd, dels att man inte skulle söka stöd från SD. Efter valet lät det annorlunda, ett långtgående samarbete med SD och miljardsubventioner till kärnkraft.
Redigerat:
Det finns ju tvingande EU direktiv om andel förnybart (stört nog)
Så fransmännen måste bygga.
X% förnybart till år 2030-nånting.
Sverige behöver inte ha så mycket vindkraft tack vare vattenkraften för att uppfylla målen, men har det ändå.
Så helt rätt av regeringen att foka på planerbart istället.
Så fransmännen måste bygga.
X% förnybart till år 2030-nånting.
Sverige behöver inte ha så mycket vindkraft tack vare vattenkraften för att uppfylla målen, men har det ändå.
Så helt rätt av regeringen att foka på planerbart istället.
om vi då ska ta fasta på detta med kallare, vindstilla väder på vintern som forskningen nu lägger fram @djac, då kanske det inte är så dumt att börja planera för att bygga en subventionerad reaktor eller tre?
Tar ju ett tag menar jag.
Tar ju ett tag menar jag.
Med 30 TWh överskottsel förefaller behovet inte vara överhängande. Den ökning av elanvändningen som skulle motivera ny elproduktion tar ju också ett tag att bygga upp.S Snikholt skrev:
ja, det var väl på tiden att beslut om utbetalning ska skeS Snikholt skrev:
men huruvida det är Ebba som har drivit på detta är högst tveksamt
S-regeringen uppdrog till en utredare den 22 april 2022:
- lämna förslag för att ge kommunerna stärkta incitament att medverka till utbyggd vindkraft,
- lämna förslag på hur stärkta incitament kan styra mot geografiska områden där det finns störst behov av ny elproduktion,
- bedöma om finansieringen av förslagen bör ske via statens budget eller från verksamhetsutövarna,
- bedöma hur de förslag som lämnas i syfte att stärka kommunernas incitament för utbyggd vindkraft ska finansieras av verksamhetsutövarna.
men något överraskande reserverade man i höstbudgeten 2024 en post för att transferera ett belopp till kommunerna motsvarande statens fastighetsskatt för vindkraften (fast i praktiken verkar det som att staten i slutändan behåller 20% själva)
1½ år efter höstbudgeten har man nu i februari funderat klart och kommit fram till att fördelningen till kommunerna ska ske i proportion till installerad vindkraftseffekt (MW) i kommunen
[man kan möjligen också säga att den nu beslutade mekanismen uppfyller vad som sas i tilläggsdirektivet – de pengar som går till kommunerna motsvarar ungefär den fastighetsskatt som verksamhetsutövarna (vindkraftsbolagen) har betalat]
så bra med en regering som har en enastående klar och tydlig inriktning! – jag tycker upplägget är välkommet, men tror inte att det kommer göra så stor skillnad i praktiken, annat än på marginalen för något dussin kommuner eller två
approximativt torde vårens utbetalningar fördela sig så här (NB: mina beräkningar, inte officiella siffror från myndigheterna):
[denna vår utbetalas det både för fjolåret och i år, därefter blir det ungefär halva beloppen]
Piteå är i en särställning och kommer få runt 90 miljoner denna gång, därefter kommer Sollefteå, Ånge och andra norrlandskommuner – först på tionde plats kommer en kommun utanför Norrland; Uppvidinge (Åseda) i Småland
det är cirka 15-17 kommuner som framöver kommer att få 5 miljoner om året eller mer; och för exempelvis Uppvidinges del uppgår vindkraftpengarna till ungefär 1% av kommunbudgeten – dom gör säkert något fint för pengarna
B bjorn.abelsson skrev:
jahaja, så kommer den gamla Energiforsk-rapporten upp än en gångS Snikholt skrev:
vilket ger mig tillfälle att återpublicera min gamla graf som jag postade för fyra år sedan:
rapporten från Energiforsk gjorde inga simuleringar om utlandsförbindelser, eller alternativet "Ringhals+ny vindkraft", däremot diskuterade man lite plus och minus med exporten, och hade havsvindkraft som ett alternativ till Ringhals 1 och 2
att ett bevarat Ringhals 1 och 2 skulle ge bästa skyddet när elen är som dyrast tycker jag inte att rapporten stödjer – tvärt om, så var priseffekten som minst då
Energiforsk tittade på fyra olika varianter:
- referensfallet, det då gällande läget (Ringhals 1 och 2 avstängda)
- Ringhals 1 och 2 i drift
- Ringhals 1 och 2 i drift, och mer överföringskapacitet (från norr till SE3 och till SE4)
- havsvindkraft på 3.5 GW lokalt i SE4
längst till vänster har vi då de högsta priserna, och där ser vi att skillnaden i pris är då ganska marginell mellan referensfallet och de tre olika förstärkningsåtgärderna
däremot finns en stor prispåverkan "i mellanregistret" där priset föll från cirka 100 öre/kWh till några tioöringar
som synes gav alternativet med havsvindkraft det allra lägsta elpriset i SE4 (fast under halva tiden med ett elpris så lågt att det långt ifrån täcker kostnaderna för havsvinden)
i SE4 skulle Ringhals plus mer överföringskapacitet sänka snittpriset med 32% över perioden, alternativet med havsvinden skulle sänka elpriset med 42%
är då dessa resultat relevanta och tillämpbara 2026?
jag svarar nej
Energiforsk modellerade systemet utgående från situationen september-november 2021 – en period då elpriset var osedvanligt högt (högt gaspris då tillgången på naturgas inför vintern såg mycket bekymmersam ut)
så här har elpriset utvecklat sig i SE3 och SE4 på tjugotalet, och med markering av den period som ligger till grund för studien:
studieperiod som valdes var inte alldeles normal och representativ (och det skulle snart bli än värre – rapporten skrevs strax innan krigsutbrottet)
nu har det förflutit fyra år och mycket har hänt som påverkat både elsystemet och prisbilden
- gaspriset har gått ner, men utsläppsrätterna (för att få elda upp gasen) har stigit
- överföringskapaciteten från norr till söder har ökat
- det har tillkommit cirka 2 GW vindkraft i SE3 och SE4 (ja, landbaserad förstås – och lejonparten i SE3 förstås)
- det har tillkommit runt 4.5 GW solkraft i SE3 och SE4
priset hösten 2025 var 43% lägre än priset 2021
så går det idag att säga ...om Ringhals hade varit kvar hade vi haft 42% lägre elpris, för det har Energiforsk visat... ?
där jag vill mena att det resonemanget inte alls fungerar
jag tror att en korrektare beskrivning är att man stängde av samtliga 54 reaktorer efter Fukushima-olyckan, och myndigheterna skärpte säkerhetskraven för kärnkraften vilket påkallade ombyggnationer – efter att åtgärder vidtagits och reaktorerna nagelfarits kan dom godkännas för fortsatt drift
vid det här laget har 15 stycken fått kostsamma, utökade skyddsåtgärder, blivit noggrant avsynade och har återupptagit driften igen
för ett tjugotal reaktorer har man bedömt att ombyggnationerna blir olönsamma och där har man valt att permanent stänga ner reaktorerna; för det resterade tjugotalet håller ungefär häften på med ombyggnationer, och de övriga befinner sig i avstängt vänteläge – fortfarande utan beslut om investeringar eller nedläggning
jag tror inte att man har lagt ner något kärnkraftverk; för att sen komma på att "vi behöver nog den där reaktorn" och gick och vred om startnyckeln
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 274 inlägg
Jag säger inte emot att ovanstående är sant, men förstår inte på vilket sätt det gör min beskrivning inkorrekt.harka skrev:
Och? Min poäng är att man återtog nedlagd kärnkraft. I Sverige låtsades motståndarsidan som om det vore mer eller mindre omöjligt även för en relativt välhållen anläggning som R1.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 274 inlägg
Så det påstår du, för att sedan nedan beskriva över ett antal episoder hur det inte rådde konsensus, utan att det var ett cyniskt politiskt spel där bl.a. S och M förhandlade bort sin faktiska position för andra fördelar.B bjorn.abelsson skrev:
Jag vet inte om du inte ser det själv, trots att du skriver det svart på vitt.B bjorn.abelsson skrev:
Allt sedan kärnkraftsomröstningen har det funnits en opinion med stöd i riksdagen (sällan majoritetsstöd dock) för fortsatt kärnkraftsdrift. Den riggade folkomröstningen må ha lagt en våt filt över kärnkraftsfrågan (där man trots allt byggde ut kärnkraften i fem år till efter omröstningen) i 30 år eller så, men någon konsensus i egentlig mening om nedläggningen fanns sedan inte. Som du själv beskriver flyttades istället politiken successivt i en mer kärnkraftsvänlig inställning trots att varje uppgörelse hade rena motståndare som C eller Mp med sig.
Det är därtill fel att tala om konsensus eftersom det dels var kompromisser mellan motstridiga viljor, dels exempelvis Fp ställde sig utanför uppgörelsen 2014 för att den var för kärnkraftsfientlig.
Redigerat:
Håller med om att den rapporten inte är särskilt aktuell.
Den stödjer dock att priset påverkas.
Hade dessutom varit betydligt mer intressant om den tittat på en period över hela uppvärmningssässongen.
Nov - mars exempelvis.
Menar du att vi har 30TWh till övers att exportera när vårat eget behov peakar?B bjorn.abelsson skrev:
Det låter så på ditt resonemang.
Ökad elanvändning får vi ju automatiskt vid kall väderlek.
Läste du ens mitt inlägg?
Det är väl rätt självklart att priset påverkas om det blir mer eller mindre produktion.
T.ex ökar elpriset för det mesta när elproduktionen ökar.
T.ex ökar elpriset för det mesta när elproduktionen ökar.