Nej, det är här du går vilse.K karlmb skrev:
Rena killgissningar.
Det är 2 helt skilda marknader, terminsmarknaden där det finns både stora naturliga köp och säljintressen har ej påverkats i nån större grad, volatilitet i sig ger inte högre terminspriser.
Vattenfall har i många år hedgat delar av sin produktion 2 år fram i tiden och på deras hemsida upplyser de att de idag har snittpris för både 2026 2027 å 2028 på 45öre KWh.
Däremot ger volatiliteten ordentligt högre fastprisavtal mot privatkunder för här finns en volymrisk som INTE existerar på terminsmarknaden.
Detta har förklarats både av mig och andra flera gånger, sorgligt att du inte är mottaglig för info som hade ökat din rudimentära kunskap om prissättningen på elmarknaden
vi har precis haft en juni med elpriser i topp
man kan ju tro att det har varit rekordhögt, men allra högst elpris för juni hade vi 2022 – den första krigssommaren med ryssen, Nord Stream-avstängningar och allmänt energikaos
näst högst junipriser var det 2008 (med hänsyn tagen till inflationen) – även den gången hade vi en mörk månad för svensk kärnkraftsproduktion
så årets juni kvalar bara in på en tredje plats
tittar man på den svenska elproduktionen och elflödena såg dessa inte särdeles annorlunda ut mot de senaste två åren, trots att elpriset i år låg ungefär en 50-öring högre per kWh i SE3
några nedslag i grafiken:
– vår nettoexport var lägre i år, en följd av lägre bruttoexport och större bruttoimport än tidigare
– utbytet med Tyskland och Polen var lägre i år, till stor del beroende på problem med respektive förbindelse
– vi hade ett negativt handelsutbyte med Norge, och till stor del äger den rum mellan SE3 och Oslo-regionen, vilket är illa i detta fall då den sistnämnda gärna ligger högre i pris än SE3
– prisnivån österut – i Finland Baltikum och Polen – var i år snarlik den som de hade för två år sedan
– framför allt SE3 hade i år ett underskott i balansen mellan produktion och konsumtion (-1 TWh, främst åsamkad av kärnkraften)
tar vi ett steg tillbaka kan vi göra en utblick utanför Nordeuropa:
så ser vi att prisspridningen över kontinenten såg snarlik ut, både i fjol och i år, inklusive lågprisområdet i norra Skandinavien och ett högprisbälte som sträcker sig från Irland till Italien/Grekland
ja, förutom då att skillnaden i elpriset mellan de två kartorna var i år cirka 50 öre högre per kWh (referensnivån i SE3 år var 71 i stället för 21 €/MWh)
juni har vädermässigt varit historisk där flera länder har slagit nationella värmerekord, liksom att medelvärdet för hela juni månad varit det högsta uppmätta i flera länder
några nedslag i grafiken:
– Spanien låg i år på samma prisnivå som SE3, men i absoluta termer låg de på oförändrat pris mot i fjol
– även Frankrike ligger i närheten av SE3, och har klarat sig relativt bra
på grund av värmen och hög elförbrukning från luftkonditionering under slutet av månaden (den värsta delen av värmeböljan), halverades den stora elexporten från Frankrike till omgivningen och i dessa länder fick el anskaffas på egen hand
EUs elproduktion under årets juni jämfört med fjolåret har varit lite mindre inom vindkraft, vattenkraft och kärnkraft; medan den varit större inom sol, kol och gas
prisnivån på den fossila elproduktionen avviker nog i grunden egentligen inte så väldigt mycket mot fjolåret, däremot kan man kan tänka sig att det i år har varit fler timmar där det fossila har varit prisstyrande
man kan ju tro att det har varit rekordhögt, men allra högst elpris för juni hade vi 2022 – den första krigssommaren med ryssen, Nord Stream-avstängningar och allmänt energikaos
näst högst junipriser var det 2008 (med hänsyn tagen till inflationen) – även den gången hade vi en mörk månad för svensk kärnkraftsproduktion
så årets juni kvalar bara in på en tredje plats
tittar man på den svenska elproduktionen och elflödena såg dessa inte särdeles annorlunda ut mot de senaste två åren, trots att elpriset i år låg ungefär en 50-öring högre per kWh i SE3
några nedslag i grafiken:
– vår nettoexport var lägre i år, en följd av lägre bruttoexport och större bruttoimport än tidigare
– utbytet med Tyskland och Polen var lägre i år, till stor del beroende på problem med respektive förbindelse
– vi hade ett negativt handelsutbyte med Norge, och till stor del äger den rum mellan SE3 och Oslo-regionen, vilket är illa i detta fall då den sistnämnda gärna ligger högre i pris än SE3
– prisnivån österut – i Finland Baltikum och Polen – var i år snarlik den som de hade för två år sedan
– framför allt SE3 hade i år ett underskott i balansen mellan produktion och konsumtion (-1 TWh, främst åsamkad av kärnkraften)
tar vi ett steg tillbaka kan vi göra en utblick utanför Nordeuropa:
så ser vi att prisspridningen över kontinenten såg snarlik ut, både i fjol och i år, inklusive lågprisområdet i norra Skandinavien och ett högprisbälte som sträcker sig från Irland till Italien/Grekland
ja, förutom då att skillnaden i elpriset mellan de två kartorna var i år cirka 50 öre högre per kWh (referensnivån i SE3 år var 71 i stället för 21 €/MWh)
juni har vädermässigt varit historisk där flera länder har slagit nationella värmerekord, liksom att medelvärdet för hela juni månad varit det högsta uppmätta i flera länder
några nedslag i grafiken:
– Spanien låg i år på samma prisnivå som SE3, men i absoluta termer låg de på oförändrat pris mot i fjol
– även Frankrike ligger i närheten av SE3, och har klarat sig relativt bra
på grund av värmen och hög elförbrukning från luftkonditionering under slutet av månaden (den värsta delen av värmeböljan), halverades den stora elexporten från Frankrike till omgivningen och i dessa länder fick el anskaffas på egen hand
EUs elproduktion under årets juni jämfört med fjolåret har varit lite mindre inom vindkraft, vattenkraft och kärnkraft; medan den varit större inom sol, kol och gas
prisnivån på den fossila elproduktionen avviker nog i grunden egentligen inte så väldigt mycket mot fjolåret, däremot kan man kan tänka sig att det i år har varit fler timmar där det fossila har varit prisstyrande
Återigen visar du noll förståelse för elmarknaden.K karlmb skrev:
HADEdu haft ett uns av poäng så hade Danmark i princip alltid varit nära balans i sin import/export. (Transitland) Dvs, man skickar vidare till land DEF det man själva importerar från land ABC.
Nu är så inte fallet, som alla som kan läsa enkel statistik förstår.
Varför du hela tiden sticker fram hakan å blottar din totala okunskap övergår mitt förstånd…
Vill du verkligen framstå som totalt rudis..?
du kan inte tänka dig att faktagranska dina inklippta AI-texter innan du lägger upp dom på forumet?pacman42 skrev:
ditt inlägg är helt igenom felaktigt
det första grundkriteriet för att man ska kunna exportera något är att det finns en tillverkning så att man har något att exportera – fysisk produktion uppkommer inte bara för att man gör en elområdesindelning
"- elområdesindelningen i Sverige, den drev upp priserna i södra delen och Sverige tvingades exportera. Detta i sin tur gynnade mer produktion"
knappast, de första åtta åren med elområden (2012-2019) var prisskillnaderna mellan norra och Sverige knappt skönjbar – på vilket sätt "drev elprisområdena upp priserna i södra delen"?
![elpriset per månad 2012-2019 [€ per MWh ca öre per kWh].jpg](https://static.byggahus.se/attachments/images/large/972/972611-0583b1ca16e0bebb6bbcae1347e00cc1.jpg)
"- utbyggd vindkraft, till viss del beroende på föregående punkt"
högre elpriser gynnar tillkomst av mer produktion, men förklarar inte varför utbyggnaden av ny produktion skedde i norra Sverige – den skedde i vart fall inte för att priserna "drevs upp i södra Sverige" som dom ju inte gjorde – i stället riskerade vindkraften i norr att bli inlåst av elområdesgränserna
"- Norge tog i bruk flera export kablar runt denna tid. Detta ledde till dyrare import från Norge"
Norge driftsatte nya sjökablar 2007 (Nederländerna), 2014 (Danmark), 2021 (Tyskland och Storbritannien) – alltså tre-fyra år innan och efter tillkomsten av svenska elområden – på vilket sätt skulle dyrare import från Norge leda det till den briljanta affärsidén att Sverige därför borde börja exportera el?
"- effekthöjningar på kärnkraftverk, till stor del pga den första punkten"
förutom några mindre effekthöjningar, så har det varit tre större effektökningar utav svenska reaktorer – Ringhals 3 med 130 MW år 2006, Oskarshamn 3 med 250 MW år 2010, Ringhals 4 med 170 MW år 2016 – dessa tre med sammanlagd effektökning på 550 MW
parallellt har det stängts långt mer kärnkraft än effektökningen – hur kan man anföra att kärnkraftens effektökningar har lett till ökad export?
för effekthöjningarna till trots, så har kärnkraften årliga produktion varit relativt [svajigt] konstant efter elområdenas införande 2011
![kärnkraftsproduktion 2007-2025 [TWh per år].jpg](https://static.byggahus.se/attachments/images/large/972/972612-1a87d3961fd5ba4792fc6f8d2a8fb050.jpg)
så vad är det då som gjort att Sverige gått från att ofta ha stor elimport, till att bli en av Europas största elexportörer och timmar med lite nettoimport är sällsynta?
den stora förklaringen är utbyggnaden av vindkraften, och på senare år även med bidrag från solkraften – parat med en svagt sjunkande inhemsk elförbrukning
![svensk elexport och delar av elproduktionen 2007-2025 [TWh per år].jpg](https://static.byggahus.se/attachments/images/large/972/972613-8c67f68f2d1f73b1ea2d0a2c828162b3.jpg)
elexporten har följt utbyggnadstakten av vindkraft (främst i norr), men utbyggnaden har också bidragit till att största delen av den fossilkraft Sverige nyttjade (runt 7 TWh per år) under kärnkraftens glansdagar, nästan har försvunnit ur elproduktionen
införandet av elområden innebar att interna överföringsbegränsningar i det svenska kraftnätet blev transparenta när hanteringen av flaskhalsar flyttades bort från myndighetens regleringar över till marknaden
exportökningen föranleddes inte utav något av det du skrev
jag har lagt upp liknande grafik tidigare, nu uppdaterad med de senaste tre åren – i Sverige kan sol och vind komplettera varandra rätt välE Eje_19 skrev:
notera de olika skalorna för vind- respektive solproduktionen
![svensk vind- och solproduktion per månad [GWh].jpg](https://static.byggahus.se/attachments/images/large/972/972619-632e9d7f5d814f70dbe5a5ecfab99a9f.jpg)
solkraften producerar som bäst under sommarhalvåret, medan vindkraften producerar som bäst under vinterhalvåret – med en god mix (som jag vill påstå att vi inte har idag) kan de tillsammans ge skapliga leveranser året om, utan att kräva säsongslagring av elen (sommar till vinter eller vice versa)
jag vet inte om jag vill hålla med om att man ser detK karlmb skrev:
vi har historiskt inte varit särdeles hårt kopplade mot Polen
och mot Tyskland har vi inte haft så mycket utbyte på sistone – under de första tre veckorna av maj och den sista veckan i juni var kabeln helt ur drift – och effekten har som mest rört sig kring 430 MW, mot nominella 600 MW som kabeln vanligen hanterar
![Baltic Cable (SE-DE) genomsnittseffekt per dygn, sommaren 2026 [MW].jpg](https://static.byggahus.se/attachments/images/large/972/972620-f9ca0629dd7ff4b74042cb69a08bba24.jpg)
sen är det riskabelt att dra snabba slutsatser från något som ser ut som ett enkelt samband när den bakomliggande topologin är komplex – det är mycket man inte "ser" eller alltid tänker på – här i en mycket förenklad, inkomplett form:
Nu passar det bra att jag lägger upp en av mina nyfunna länkarharka skrev:
https://openinframap.org/#4.53/55.95/11.83/A,B,L,O,P
Här kan man hitta en hel del info om dragning av infrastruktur för el och gas, och lite annat.
I Sverige visas stora produktionsenheter samt ledningar ner till 45 kV på vissa ställen, men inte lokalnäten på 6-40 kV. Men banverkets 132 kV nät finns med.
Det är också lite intressant att de har ritat in nolledaren för HVDC-kablarna på en del ställen.
Saker man kanske inte riktigt tänker på ifall man inte är i branchen, t.ex. här:
https://openinframap.org/#12.41/55.34922/13.32317/A,B,L,O,P
eller här, för Fennoskan
https://openinframap.org/#15.6/60.596741/17.963928/A,B,L,O,P
Saker man kanske inte riktigt tänker på ifall man inte är i branchen, t.ex. här:
https://openinframap.org/#12.41/55.34922/13.32317/A,B,L,O,P
eller här, för Fennoskan
https://openinframap.org/#15.6/60.596741/17.963928/A,B,L,O,P
Du ignorerar fullständigt det som har betydelse.
OM förbrukningen i Sverige minskar motsvarande ökningen i nettoexport så kan det du skriver ha en sanning.
MEN OM istället produktionen ökar så är det det som är orsaken.
Det är som om kausalitet med verkligheten inte har betydelse för dig.
(Det var precis på samma sätt när du producerade irrationella invändningar mot att man kunde fördubbla överföring i cellulära nät genom att fördubbla antalet celler).