Och de största bilderna må man högerklicka på och välja "öppna i ny flik" eller "öppna i nytt fönster".Z Zodde skrev:
För om man endast klickar på bilden så begränsas fortfarande upplösningen till fönstrets storlek.
Men genom att öppna bilden i separat fönster så blir det originalbilden och den går sen att förstora så att man måste rulla upp/ner/åt sidan för att se allt.
Jag tror du är tillräckligt insatt för att bedöma hur vettigt sånt är. Blir nästan alltid för stor insats för lite ull med såna ideer. Bara att husera maskinerna vettigt på såna djup som krävs är enligt nutida språkbruk en utmaning. En minimal prototyp med små kapaciteter både effekt- och energimässigt kan ju vara en kul leksak men knappast något för det större fältet.Mikael_L skrev:
En typ av lagring lite på samma tema har jag själv besökt några gånger för drygt 20 år sen. Det är lagring i gamla saltgruvor där reservoaren fylls med med luft via kompressorer som sen används i omvända maskiner vid urladdning elgenerering. En termodynamiskt bra process trots allt om man är lite slug vilket konstruktörerna bakom den testanläggningen var.
Kuriöst fanns där de största asynkronmaskiner jag någonsin sett varje kompressorsteg 50 MW och det var av den anledningen vi var där och kollade dvs eldrifterna och det som tillhör det. En annan sak där var att det knappast gav något fotavtryck på ytan inte mer än tex en mindre stamnätsstation. Ett bra nyttjande av vad tidigare generationer i en annan mening sysslat med som grävlingar i gruvorna.
Ja det är uppskalningen som jag också ser problemet med.GK100 skrev:
Det blir ju rätt ordentliga tryck när vi kommer ner på 50, 100, flera hundra meters djup.
Och en liten boll är väl inte så svår att bygga tillräckligt stark, men man kanske behöver något som är lika stort som Globen (Avicii arena) eller ännu större ifall det ska bli något vettigt.
Eller att låta de vara små, och istället många, men då skalar det dåligt, t.e.x blir materialåtgång för ett ytterhölje väldigt mycket mindre per volymenhet när vi skalar upp.
Effekten man kan ta ut i ett vattenfall är på ett ungefär 10*fallhöjden i meter * flödet i m3 = effekt i kW.
Minus en del verkningsgrad (och 10 är egentligen 9,82, dvs gravitationen).
Med detta kan man ju i alla fall räkna lite mellan tummen och pekfingret på vad potentialen skulle kunna vara vid olika djup och storlekar på tanken.
Två stora dagbrott som inte är alltför långt ifrån varandra, men på olika höjd hade ju varit kalas att pumpa vatten mellan. Gällivare har ju riktigt bra förutsättningar där när gruvorna i Aitik och Malmberget är skrotade. Men då detta är i Kalixälvens avrinningsområde (den är ju skyddad) så går det inte att använda sjöarna som finns i närheten för pumpkraft.
Jag vet att man tittar på ett antal andra gruvor, men de är ju så små i jämförelse (exempelvis stenbrottet och gruvan i Norberg som planeras för pumpkraft i).
Aitik, där kan vi prata om en rejäl damm. 500 meter djupt är dagbrottet idag. Det vore något för pumpkraft det. Nu skall ju dessutom Boliden öppna en gruva i närbelägna Liikavaara, då får man en till damm. Men nu pratar vi ju om på 30 års sikt förstås...
Jag vet att man tittar på ett antal andra gruvor, men de är ju så små i jämförelse (exempelvis stenbrottet och gruvan i Norberg som planeras för pumpkraft i).
Aitik, där kan vi prata om en rejäl damm. 500 meter djupt är dagbrottet idag. Det vore något för pumpkraft det. Nu skall ju dessutom Boliden öppna en gruva i närbelägna Liikavaara, då får man en till damm. Men nu pratar vi ju om på 30 års sikt förstås...
https://growsverige.se/2024/11/07/p... enligt samma principer som ett pumpkraftverk.D daVinci skrev:
Här är några i USA som lagt sig på en annan optimeringspunkt.
500-600 meter djupt. Den prototyp som byggs kan ge 500 kW och kan lägra 400 kWh.
Tekniskt fungerar det nog. Men om det är ekonomiskt är väl en annan fråga. Någon pyntar för detta så denne ser väl att det kan bli profitabelt.
Om en riskkapitalist får in 1/20 investeringar så är de överlyckliga, för då får de tillbaka det de satsat och mycket mer. De ser pengarna de stoppar in i företagen som lotter med högvinster och inga småvinster.D daVinci skrev:
Kan man tänka sig att istället använde tekniken från saltgruvan som GK100 nämnde.
Dvs att man har en vattenfylld boll nere på t.ex. 100 meters djup, sen kör man kompressorer som fyller denna med luft, då alltså på ca 10bar tryck.
Sen släpper man in vatten igen som trycker ut luften så den kan generera elektricitet.
Detta skulle väl innebära att tanken aldrig kommer att ha någon jättestor tryckskillnad mellan ut och insida.
Dvs att man har en vattenfylld boll nere på t.ex. 100 meters djup, sen kör man kompressorer som fyller denna med luft, då alltså på ca 10bar tryck.
Sen släpper man in vatten igen som trycker ut luften så den kan generera elektricitet.
Detta skulle väl innebära att tanken aldrig kommer att ha någon jättestor tryckskillnad mellan ut och insida.
Eller jo, en hel del tryckskillnad måste det ju bli när man släpper ut luft och in vatten, annars blir det ju ingen kraft på luften att utvinna energi ur.
Finns konventionell pumpkraft också.
Här är en intervju med en professor från Australien. Han är mer enthusiast för det och säger att dom har 10 ggr så mycket lagring per skalle som i Europa.
"Karta över platser för potential för pumpkraft om 2 GWh i 6 timmar. Skärmbild från interaktiv kartverktyg. Australian National University"
Ska kanske vara 2 GW i 6 timmar?
I Norge kan dom ordna mycket.
Sedan vill väl den här jeppen antyda att pumpkraftverk är billigare.
Själv har jag inga bekymmer med att man spränger ut kaviteten i fjällen och bygger pumpkraftverk. Men en del blir väl skogstokiga om det händer.
https://www.nyteknik.se/energi/stud...lig-hyllvaruteknik-vatgas-dalig-metod/4349169
Här är en intervju med en professor från Australien. Han är mer enthusiast för det och säger att dom har 10 ggr så mycket lagring per skalle som i Europa.
"Karta över platser för potential för pumpkraft om 2 GWh i 6 timmar. Skärmbild från interaktiv kartverktyg. Australian National University"
Ska kanske vara 2 GW i 6 timmar?
I Norge kan dom ordna mycket.
50 kWh är ju inte så mycket. Räknar man med framtid batteripriser talar vi om ca 25 kSEK. Slår man ut det på 25 år så blir det 83 kr i månaden. Det låter som folk i industrialiserade länder borde klara den smällen.
Sedan vill väl den här jeppen antyda att pumpkraftverk är billigare.
3 liter per skalle till pumpkraftverk låter inte som ett problem heller. Motståndet lär nog finnas någon annanstans.
Själv har jag inga bekymmer med att man spränger ut kaviteten i fjällen och bygger pumpkraftverk. Men en del blir väl skogstokiga om det händer.
https://www.nyteknik.se/energi/stud...lig-hyllvaruteknik-vatgas-dalig-metod/4349169
Det är en etablerad teknik som används. Som jag minns det får man verkningsgradbortfall pga förhöjd temperatur. Delvis kan man kompensera för det genom att ha en skvätt vatten i botten på kaviteten. Kommer inte ihåg några detaljer dock. I USA används det en del.
Stor anläggning i Kina på 700 000 kbm. Lagrar 1500 MWh.
https://www.nyteknik.se/energi/energilagring-med-tryckluft-nu-ar-jatteanlaggningen-i-drift/4322696
Det där måste du nog utveckla.pacman42 skrev:
Skulle nån vara överlycklig i att ha lyckats 5% ”får in”? Den personen har jag fortfarande inte mött, trots ett helt liv i branchen Ej heller att de ser på sina investeringar som ”lotter”..?
Om man är inne på pumpkraftverk som det ju ibland är här skulle jag föreslå att ni tittar lite på Österrike och även generellt för vattenkraft. Jag bygger helst på något jag känner lite till om och helst där jag själv har någon kontakt eller besökt i något sammanhang istället för det tokgooglande eller läsande i intetsägande pressklipp osv som ofta inläggen här bygger på.
Så på samma tema som lager i saltgruvor kan vi ta ett exempel på pumpkraft jag också besökt. Det är en rent fascinerande anläggning väl utfört i rimlig tid och där ingenjörsledet gått hand i hand med både perfekta leveranser av maskiner, bergbyggnad logistik osv. Alltså något vi i Sverige borde kunna vara bra på eller åtminstone varit för inte så länge sen.
Exemplet jag sett var verken Kopswerk något att fundera lite över istället för att för mycket snurra runt i olika mer eller mindre fantasifulla lösningar.