Mikael_L
A ajn82 skrev:
Problemet med din redovisning är att den
systematiskt underskattar de faktiska priset på el, och inte på ett konsekvent sätt. T.ex ett år med kall vinter och högre total förbrukning av el i samhället kommer din viktning att underskatta mer än ett år där förbrukningen varit mer jämnt fördelad över året.
Så rent krasst visar inte dina grafer det du påstår, även om jag tror du har rätt om den övergripande trenden.
Problemet med min redovisning är tvärtom, den kommer systematiskt överskatta priset på el, genom att då priset är högre så säljs det mindre - allt annat oförändrat.


A ajn82 skrev:
jag väljer att medelvärdesbilda över en faktura där varje inköpt kWh är en egen rad. Ingen av dem är viktad,
Sen har jag inte tillgång till dina fakturor, och jag är dessutom ganska ointresserad av vad just din månadskostnad eller genomsnittliga årskostnad är.
Med allt vad det innebär av olika saker som endast beror på hur du använder elen, hur din nätägare väljer att lura av dig pengar, samt att elskatten ökar ju för varje år, därför känns Nordppol-priser bäst att använda.
 
Redigerat:
  • Haha
Magnus E K
  • Laddar…
Magnus E K
Var hittar ni korrekta realtidssiffror för svensk vindkraftsproduktion? Mig veterligen existerar inga sådana.
 
Mikael_L
Med en viss eftersläpning förstås, så har väl SVK och Entsoe dessa, dit volymerna rapporteras ...
 
returen returen skrev:
Det går bra för Sverige nu

total produktion i riket fördelat per kraftslag enligt elbruk
KK 6668MW 6st reaktorer går för fullt
kraftvärme, Karlshamn, Malmö ger 1771MW
VK ger 614MW 4% av installerade vkv
som tur så är vattenkraften på 12300MW den går på75% för att kompensera mot slumpkraftens näst intill totala bortfall.
och inte minst så exporterar vi kraft hela 841MW... enligt statnet
Ser ut som producenter i Sverige nettoexporterar ca 2.5 MW.
 
Mikael_L
Men på tal om Karlshamnsverket, sent om sider blev det till sist upphandlat som effektreserv denna vinter, känns lite sent, nu när vintern snart har passerat ...
Förra veckan, i torsdags så gick Karlshamnsverket över till att reservera 330MW som effektreserv, och Arosverket i Västerås står för 20MW effektreserv (vilket verkligen inte känns speciellt mycket)

Ett bra tag verkade det som att Sverige skulle bli utan upphandlad effektreserv i vinter, för första gången på ...
tja inte vet jag, 50 år? 80år?

Och effektreserven har väl inte behövts aktiveras på något runt 15 års tid nu.
För något år sedan så fick Karlshamnsverket dock order att köra för Polens skull, det var något som hade hänt i Polen, och kabeln till Polen landar ju där i Karlshamn.
Så om det ska kallas att effektreserven aktiveras eller inte, vet jag inte riktigt, men det var i alla fall inte för Svenskt behov.

Fördelen nu med att Karlshamn nu är upphandlat som effektreserv är ju att då kan och får de inte köra produktion bara för att elpriset har blivit tillräckligt högt för att det ska vara kommersiellt gångbart, så nu kan de som mest bränna olja för 330MW produktion, inte 660MW, så det kan ju åtminstone bli lite klimatnytta.
 
  • Gilla
kashieda och 1 till
  • Laddar…
S Snikholt skrev:
Har man gott om stålar så gör man defintivt det. Fast å andra sidan, har man gott om stålar så är det knappast värt ansträngningen 🙂 att låta elpriset styra är för sossar
Det går att styra elanvändningen automatisk efter de parametrar som du ställer in Så särskilt mycket ansträngning är det inte.
 
S
B bjorn.abelsson skrev:
Det går att styra elanvändningen automatisk efter de parametrar som du ställer in Så särskilt mycket ansträngning är det inte.
Manuell prisjakt = sossigt
Automatisk optimering = småborgerlig lathet/snålhet
Bryr sig inte= täta människor och WT
Et voila?
 
S Snikholt skrev:
Kanske för att det bromsar nödvändiga satsningar på stabil produktion?

Fokuset bakom Ebbas "Kraftlyftet" som går igång i februari är ju att stärka leveranssäkerhet - inte maximera antal producerade kWh på årsbasis.

Och sedan några nya reaktorer på det vartefter. Go Ebba! :)
ja, vi får väl se vad som kommer ut av Kraftlyftet– ansökningstiden går ut i februari, men jag skulle inte hoppas på att det blir så många uthålliga MW som kommer därifrån

så i väntan på skattesubventionerad "stabil produktion" är det väl bara att hålla ut i 10+ år med klen energiutbyggnad i södra Sverige med höga priser under tiden – men sen blir det bättre!
 
Mikael_L Mikael_L skrev:
Igår hade vi eventuellt vinterns topplasttimme, med en last på 24300 MW, kl 9.

Den var i så fall lite högre än förra årets, men lite lägre än vanligt.
Men vintern är inte slut, det kan komma en högre notering.

ÅrEffektdatumtid
2024/202522 5002025-01-1308-09
2023/202425 2002024-01-1609-10
2022/202323 9002022-12-1609-10
2021/202225 6002021-12-0717-18
2020/202125 5002021-02-1208-09
2019/202023 2002019-12-1017-18
2018/201925 2002019-01-3017-18
2017/201826 7002018-02-2808-09
2016/201725 8552017-01-0517-18

Vi importerade el under flera timmar under dagen, ja mest hela dagen från kl 8 ungefär, tror jag det var.
Och det var väl uppåt 1000MW import som mest.
jag får det till att vinterns hitintills högsta förbrukningstopp landade på 23900 MW kl 8 den 12 januari (eller för att vara petig, med 24000 MW 08:15 – 08:30)

en triptyk över första halvan av januari:

Tre kartor som visar elpriser och elflöden i norra Europa, med fokus på SE3-regionens elpris och förbrukning under januari 2026.

tre lägesbilder från perioden 1-15 januari 2026:
– genomsnittet för periodens alla timmar
– timmen med det högsta elpriset i SE3 (trettondagsafton 5 jan kl17)
– timmen med den högsta elförbrukningen i landet (12 januari kl 08)

tämligen stabilt och orubbat även vid extremer – vid förbrukningstoppen importerade vi 200 MW (som senare steg till knappt 1 GW som mest vid elvatiden, för att sedan återgå till nettoexport igen vid 16-tiden)
 
  • Gilla
Magnus E K och 4 till
  • Laddar…
B bjorn.abelsson skrev:
Ja, de som kan och vill ändra sin elanvändning tjänar mest. Men eftersom de som inte kan ändra sin elkonsumtion också tjänar på det, så är väl det ingen nackdel?
Det är en nackdel. Ditt exempel blir fel eftersom du jämför med något annat än ett stabilt pris.

Om vi har ett volatilt pris och köpare A betalar tio procent under snittet och köpare B betalar tio procent över snittet så är det förstås sämre för köpare B än om båda betalat snittpriset.

Därför är volatila priser dåliga för den som inte kan flytta sin förbrukning.

Att en bra prismekanism är bra för dem båda är som sagt en annan sak, men i sig är volatila priser dåligt för den med låg efterfrågeelasticitet, vilket generellt är den med störst behov.
 
  • Gilla
Snikholt
  • Laddar…
Här är dagens och morgondagens priser i SE3. Den som driver en industri 06–17 är förstås hjälpt av om jag laddar min elbil 00–06 (eller avstår helt pga. de höga priserna), men förlorar ändå på prisernas volatilitet.

Att volatiliteten är svår att helt undvika och en sund konsekvens av att det är svårt att matcha utbud och efterfrågan är alltjämt något annat än att den är eftersträvansvärd.

Diagram över spotpriser på el i SE3 med tidsaxel 19–20 januari och varierande prisnivåer mellan 100 och 400 öre/kWh, högst 490,1 öre/kWh.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Mikael_L Mikael_L skrev:
Problemet med min redovisning är tvärtom, den kommer systematiskt överskatta priset på el, genom att då priset är högre så säljs det mindre - allt annat oförändrat.
Men allt annat är inte oförändrat, förbrukning och timpriset och inte okorrelerade variabler vilket är grundorsaken till varför det är så fel att göra så som du gör, och du är i teorin exponerad för problemet bakom Simpsons paradox* jag länkade ovan. I elmarknadens fall så är det dessutom tvärt om mot vad du påstår, det förbrukas mer el när priset är högt, eftersom den höga efterfrågan leder till ökat pris. Jämför t.ex elpriser mellan sommar och vinter. De finns flera faktorer som drar i olika riktningar, en viss konsumtionsasticitet neråt hos konsumenterna vid ökad förbrukning, och en stor produktionselasticitet uppåt när priset ökar. Så det är ett komplext samband hur förbrukning och efterfrågan korrelerar med pris.

Mikael_L Mikael_L skrev:
Sen har jag inte tillgång till dina fakturor, och jag är dessutom ganska ointresserad av vad just din månadskostnad eller genomsnittliga årskostnad är.
Men åter igen, vi pratar inte om din eller min kostnad, vi pratar om samhällskostnaden för elenergi. Att jag försöker förklarar det på det sättet är för att du inte vekar greppa de grundläggande koncepten för statistik, och tror att allt som inte är gjort som du gör är någon form av viktat medelvärde och inte "rätt"

Du kan väl svara på mitt inlägg du hoppade över som gjorde en klassisk bilanalogi, och berätta hur du tycker man ska beräkna snittpriset för en ny bil i Sverige 2025.

Ska man ta in prislistorna från alla tillverkare aktiva i Sverige, skapa en rad för varje bilmodell i ett kalkylark och ta medlet av kolumnen?
Eller, ska man ta försäljningspriset på alla nyregistrerade bilar i Sverige, lägga in dem i ett kalkylark och ta snitt över den kolumnen?

För övrigt i bilanalogin stämmer ditt påstående ovan, för det är färre som köper de dyra bilarna, så snittpriset över alla bilar kommer vara mycket lägre än snittpriset beräknat över alla modeller. Men för elen ser sambandet inte nödvändigtvis ut så.

*Man kan konstatera att med ökad varians på elpriset kan man ha ett nedåtgående snitt på timpriserna, men ändå ha ett uppåtgående snitt på faktisk kostnad per kWh på samhällsnivå, beroende på hur skev totala förbrukningsprofilen är, något förespråkare av intermittent produktion inte brukar ta hänsyn till, utan begränsar sin bild av verkligheten till hur snittet på prislistan ändras.

**Jag lämnar den här subdiskussionen nu, alla som läser kan bilda sig en egen uppfattning om vilket sätt som är rätt att räkna och har fått möjlighet att förstå varför graferna som presenterats är problematiska och inte nödvändigtvis visar det som påstås. Man kan givetvis presentera sådana grafer, och det är inget fel i sig, men man bör vara väldigt tydlig över hur medelvärdet är beräknat så att ingen får för sig att det är de faktiska medelpriset på energi, utan att det är ett medelvärde av en prislista. Hade pris och efterfrågan varit okorrelerade så hade det inte lett till systematiska problem, utan det hade bara blivit ett brusigt mätvärde av den faktiska kostnaden, men eftersom pris och förbrukning är starkt korrelerade introducerar man systematiska problem, och det blir inte en så kallad väntevärdesriktig skattning av det faktiska priset.
 
Redigerat:
  • Gilla
  • Älska
Magnus E K och 2 till
  • Laddar…
S
A ajn82 skrev:
Men allt annat är inte oförändrat, förbrukning och timpriset och inte okorrelerade variabler vilket är grundorsaken till varför det är så fel att göra så som du gör, och du är i teorin exponerad för problemet bakom Simpsons paradox jag länkade ovan. I elmarknadens fall så är det dessutom tvärt om mot vad du påstår, det förbrukas mer el när priset är högt, eftersom den höga efterfrågan leder till ökat pris. Jämför t.ex elpriser mellan sommar och vinter. De finns flera faktorer som drar i olika riktningar, en viss priselasticitet neråt hos konsumenterna vid ökad förbrukning, och en stor produktionselasticitet uppåt när priset ökar. Så det är ett komplext samband hur förbrukning och efterfrågan korrelerar med pris.


Men åter igen, vi pratar inte om din eller min kostnad, vi pratar om samhällskostnaden för elenergi. Att jag försöker förklarar det på det sättet är för att du inte vekar greppa de grundläggande koncepten för statistik, och tror att allt som inte är gjort som du gör är någon form av viktat medelvärde och inte "rätt"

Du kan väl svara på mitt inlägg du hoppade över som gjorde en klassisk bilanalogi, och berätta hur du tycker man ska beräkna snittpriset för en ny bil i Sverige 2025.

Ska man ta in prislistorna från alla tillverkare aktiva i Sverige, skapa en rad för varje bilmodell i ett kalkylark och ta medlet av kolumnen?
Eller, ska man ta försäljningspriset på alla nyregistrerade bilar i Sverige, lägga in dem i ett kalkylark och ta snitt över den kolumnen?

För övrigt i bilanalogin stämmer ditt påstående ovan, för det är färre som köper de dyra bilarna, så snittpriset över alla bilar kommer vara mycket lägre än snittpriset beräknat över alla modeller. Men för elen ser sambandet inte nödvändigtvis ut så.
Läste ikapp hur er diskussion startade, och jag är inte särskilt förtjust i platta medelvärden heller.

Men jag vill minnas att @Mikael_L i det här sammanhanget använde det för elpristrender, och då duger det kanske gott som indikator.

Har man rörligt elpris så är det ju ett viktat pris, där det förutsätts att man använder merparten av elen när den är som dyrast.

För att inte förvilla så tycker jag att de värdena är bättre att presentera, och göra trender på.
 
S Snikholt skrev:
Läste ikapp hur er diskussion startade, och jag är inte särskilt förtjust i platta medelvärden heller.

Men jag vill minnas att @Mikael_L i det här sammanhanget använde det för elpristrender, och då duger det kanske gott som indikator.

Har man rörligt elpris så är det ju ett viktat pris, där det förutsätts att man använder merparten av elen när den är som dyrast.

För att inte förvilla så tycker jag att de värdena är bättre att presentera, och göra trender på.
Det är just _kanske_ biten som jag argumenterar runt, även om jag egentligen lämnat detta sidospår kan jag bara förtydliga lite om Simpson's paradox, eftersom jag inte tror så många orkar klicka sig igenom till Wikipedia. https://en.wikipedia.org/wiki/Simpson's_paradox

Det mest intuitive exemplet i artikeln som relaterar till trådens ämne är nog det om "batting average" i baseboll. Du kan ha två spelare, A och B. A har högre batting average än B i två säsonger, men ändå har B totalt sett ett högre batting average än A sett över de två säsongerna tillsammans.

A common example of Simpson's paradox involves the batting averages of players in professional baseball. It is possible for one player to have a higher batting average than another player each year for a number of years, but to have a lower batting average across all of those years. This phenomenon can occur when there are large differences in the number of at bats between the years. Mathematician Ken Ross demonstrated this using the batting average of two baseball players, Derek Jeter and David Justice, during the years 1995 and 1996:[19][20]
Year
Batter
1995 1996 Combined
Derek Jeter 12/48 .250 183/582 .314 195/630 .310
David Justice 104/411 .253 45/140 .321 149/551 .270

In both 1995 and 1996, Justice had a higher batting average (in bold type) than Jeter did. However, when the two baseball seasons are combined, Jeter shows a higher batting average than Justice. According to Ross, this phenomenon would be observed about once per year among the possible pairs of players.
 
S
A ajn82 skrev:
Det är just _kanske_ biten som jag argumenterar runt, även om jag egentligen lämnat detta sidospår kan jag bara förtydliga lite om Simpson's paradox, eftersom jag inte tror så många orkar klicka sig igenom till Wikipedia. [länk]

Det mest intuitive exemplet i artikeln som relaterar till trådens ämne är nog det om "batting average" i baseboll. Du kan ha två spelare, A och B. A har högre batting average än B i två säsonger, men ändå har B totalt sett ett högre batting average än A sett över de två säsongerna tillsammans.
Jo jag är enig.
Bakgrunden till att det används här är väl att det passar temat på tråden, och blir då lite av ett "Dagens Pravda".
 
  • Gilla
ajn82
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.