804 273 läst ·
22 062 svar
804k läst
22,1k svar
Sveriges elproduktion är bättre än någonsin
Verkligheten är ju att brottsligheten minskar. Inga bankrån längre, mycket färre bilstölder färre mord. Färre som behöver sjukvård för att de blivit misshandlade av andra. Vissa brott ökar dock, framför allt bedrägerier och annan ekonomisk brottslighetH hovapettson skrev:
Energifattigdom? När vi exporterar elenergi motsvarande en fjärdedel av det vi behöver själva. Om det är fattigdom så är jag gärna fattig. När vi hade tolv kärnreaktorer var vi däremot energifattiga och tvingades regelbundet importera el, netto.
Vindel värdelös för producenterna? Sveriges inkomster från elexporten är 30 Gkr/år, en miljard per TWh.
Så vad är "negativa elpriser"? Varför flöjlar man bladen när det blåser?B bjorn.abelsson skrev:Verkligheten är ju att brottsligheten minskar. Inga bankrån längre, mycket färre bilstölder färre mord. Färre som behöver sjukvård för att de blivit misshandlade av andra. Vissa brott ökar dock, framför allt bedrägerier och annan ekonomisk brottslighet
Energifattigdom? När vi exporterar elenergi motsvarande en fjärdedel av det vi behöver själva. Om det är fattigdom så är jag gärna fattig. När vi hade tolv kärnreaktorer var vi däremot energifattiga och tvingades regelbundet importera el, netto.
Vindel värdelös för producenterna? Sveriges inkomster från elexporten är 30 Gkr/år, en miljard per TWh.
Att investera i kkv har det inte varit tal om. Hur i all världen tänkte du där.Nötegårdsgubben skrev:
Däremot äger dom vindkraftsparker enligt ovan. Och då investerar dom bokstavligen i vindkraft.
Fast packman hade inget svar. Därav min fråga.Nötegårdsgubben skrev:
Det enkla svaret är väl just som @pacman42 skrev att det är ett osunt koncernupplägg där man får förmånliga EU-garantier vars värde mjölkas ur bolagen genom koncerninterna lån, sen kursas dotterbolaget med kreditgarantierna.
Fast ärligt talat tjänar nog få några pengar på det. Tror mer det är en bubbla, men iofs. gödd av billiga offentliga medel.
Nej, det finns inga fördelar. Det är bara en vandringssägen. Och har alltid varit det.
Men tramset tvingade iaf finansminister Borg att lagstifta emot det. Med tanken att då skall väl vandringssägnen dö.
Men det har den inte gjort. Den är vid fullt liv så här efter 14 år eller så. Trots att lagstiftningen finns mot svamlet.
Ja, jag känner mycket väl till mekanismen. Den är inte svår att förstå.
Ägarbolaget låner upp till x% ränta och ruinerar därmed sin möjlighet att få vettig avkastning. Och sabbar sin soliditet. Sedan lånar man ut till svenska vindkraftsbolaget till x-0.5% ränta. Denna 0.5% ränte före skatt är alltså vad ägarbolaget nu skall tjäna på. Deras lönsamhet går i botten. Och deras ägare flyr till bättre bolag.
Varför håller folk på och tror på sådan här smörja. Försök tänk igenom konsekvenserna och gör en sanity check istället för att bara blint tro på allt svammel ni hör.
Ålrajt. Du vet säkert.S Snikholt skrev:Det senaste är att man från oppositionens håll menar att utspridd produktion är mindre sårbar, och framhäver ”micro-grids” som ska kunna vara autonoma och ge en robusthet, och har det som argument till att kärnkraft är dålig vilket kan låta rimligt för ett okritiskt öra, men i praktiken är det knappast något vi får på köpet av en massa utspridda vindkraftparker.
Det gör nog det. Vi behöver strömmen och vi betalar. 23 öre, 61 eller 250...D daVinci skrev:
Rekommenderar trots allt mitt lyssningstips. Verkligheten ser rätt jäklig ut om herr Steinbeck et al har rätt.
Staten betalade ledningarna till vattenkraftverken i Norrland och till kärnkraftverken. Rätt eller fel, men varför inte då betala även till stora vindkraftparker?H hovapettson skrev:
Det ligger i den härad som regeringskansliet själva anger att de tror det kommer bli.pacman42 skrev:
Allt mellan 110 öre till 146 öre beroende på om det går bra eller som vanligt vid byggandet av europeisk ny kärnkraft.
Utdrag från rapporten:
Of particular importance for the Levelized Cost of Energy (LCOE) from
new nuclear power is the cost of construction cost, construction time and
the discount rate used to calculate the present value of cash flows. The
construction costs in the memorandum’s reference scenario, excluding
overnight costs, are assumed to amount to SEK 80 million per MWe at
2023 prices for large-scale reactors, given that an actor builds installed
generator capacity of at least 2 000–3 000 MWe of the same reactor model
at the same site. After uprating to the 2025 price level, the corresponding
assumption amounts to just under SEK 83 million per MWe. It can be
noted that this level is higher than, for example, Energiforsk, Svenska
kraftnät and the Swedish Energy Agency assume for new nuclear power
in their analyses (see for example Energiforsk report 2021:714, p. 27). At
the same time, the level is lower than can be observed in a number of
ongoing and recently completed European nuclear power projects. In the
memorandum, the construction period is assumed to be 7 years, which
corresponds to the upper end of the range adopted by Energiforsk (5–
8 years) but, as the National Debt Office notes in its consultation response,
it is a shorter construction period than the average for recent nuclear power
projects. The discount rate in the memorandum’s reference scenario
amounts to 7% in real terms, which is above Energiforsk’s assumption of
6%.
Given these assumptions, the LCOE for new nuclear power in the
memorandum’s reference scenario is calculated at 110 öre per kWh
(SEK 1 = 100 öre). With the same assumptions as in the memorandum, the
LCOE in the reference scenario is calculated at 113 öre per kWh after an
uprating to the 2025 price level. The Government Offices’ calculations
also show that if the expected construction costs were instead to amount to, for example, SEK 100 million per MWe, corresponding to 25% higher
than assumed in the memorandum, the LCOE would be 133 öre per kWh.
If the construction period is extended to 10 years, it would instead be
124 öre per kWh. With such a concurrent increase in the construction cost
and extension of the construction period, the LCOE would be
146 öre per kWh.
https://www.government.se/contentas...ring-for-investments-in-new-nuclear-power.pdf
Vindkraften i SE4 levererade idag ca 22 GWh till ett pris på ca 100 öre.H hovapettson skrev:
Hur stor förlust gjorde man?
Energiforsk i sina beräkningar hade ett medelalternativ som låg på en kostnad för vindkraft på ca 30 öre/kWh. Med ett försäljningspris på 100 öre vad blir då intäkter minus kostnader?
Har inte du frågat herr Steinbeck varför dom tar förluster för att subventionera vårt elpris?H hovapettson skrev:
Borde väl vara en spontan fråga som ställs.
Men om inte du gjorde det så gjorde väl någon annan det? Eller?
Men vad blir det när det inte blåser? Är inte det den verkliga frågan? Om dina uppgifter stämmer är detta en total framgång och då måste vi verkligen smeta kusten full med kraftverk. Där har vi nästa lilla bekymmer. Ser inte hur vi kan lösa det.D daVinci skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 274 inlägg
Skrev fel, har rättat nu. Att det var en felskrivning var rimligen uppenbart.D daVinci skrev:
Varför skulle lagstiftning påverka något som inte finns?D daVinci skrev:
Räntesnurror ger möjlighet att flytta betydligt mer än så i koncernvinst.D daVinci skrev:
Felet som folk gör tankemässigt är snarare att de tror att räntesnurror kan köra någon nytta när det inte finns en vinst att flytta.
Då gör de generellt ingen nytta eftersom de främst är till för att flytta vinst från ett högskatteland till ett lågskatteland.
Men har man medel för att man fått billiga krediter kan man väl iofs. hinna suga ut lite kassaflöde ur ett förlustbolag på liknande vis. Men det är ungefär lika långsiktigt som ett momsbedrägeri, om än mindre olagligt.
Det spelar ingen större roll för vare sig elproducenter eller -användare om elen ibland är dyr och ibland gratis. Det intressanta är vad den kostar i genomsnitt.H hovapettson skrev:
Ett varierande elpris ger dock möjligheter att anpassa sig för både den som producerar och den som använder. Producenterna kan investera i olika former av energilagring och spara el när den är billig och sälja när den är dyr. Så gör vattenkraften som sparar energi i sina dammar. För kärnkraft och vindkraft är det förstås litet svårare. Konsumenterna kan också investera i energilagring och ladda batterier när elen är billig för att sedan använda den när priset är högre. Många elbilsägare gör detta redan idag och V2G kommer att utvecklas. Även utan investeringar kan man flytta en del av sin elanvändning från dyra timmar till billigare. Det är exempelvis rätt lätt att stänga av varmvattenberedaren de timmar morgon och kväll när elen är dyrast eller att stänga av värmen någon timme.
Vid samma genomsnittspris är det bättre med ett varierande pris än med ett konstant. Och den som vill kan ju köpa sin el till ett fast pris och låta leverantören ta risken. Men nästan alltid är ett rörligt pris mer lönsamt än ett fast. Även elproducenterna skriver ofta avtal om fast pris för en längre period
Satsningen på vind i Sverige på makroskala ligger runt 300 miljarder. Helt övertygad om att man kan få både lägre och högre tal. Men vad hade vi kunnat få i baskraft för dessa pengar? Vad är alternativkostanden? Livslängden är klart begränsad på dessa verk så den faktorn måste ingå i kalkylen. Drift? Vid stiltje?D daVinci skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 274 inlägg
Nej. Det gör att de med hög efterfrågeelasticetet tjänar på det och de med låg förlorar. Rimligen är det bättre om det är tvärtom.B bjorn.abelsson skrev:
Tänk en fabrik exempelvis. Om den kan utnyttja ett lägre elpris på natten åker den på andra kostnader, som obekväm arbetstid för personalen. Därför är det bättre om den kan välja att ha sin huvudsakliga konsumtion på dagen. Det vägs inte upp av att jag kan ladda elbilen eller köra diskmaskinen billigt på natten.
Större volatilitet över längre tid är ännu sämre.
Det är tvärtom. Även den som inte kan anpassas sin elanvändning till prisnivån tjänar på att andra gör det. Då sjunker nämligen elpriset något. Vi såg detta tydligt under elkrisen. Elkonsumtionen minskade med upp till 5 procent, vilket gjorde att priserna inte blev fullt lika höga som de annars skulle ha blivit.Nötegårdsgubben skrev:
Nej. Det gör att de med hög efterfrågeelasticetet tjänar på det och de med låg förlorar. Rimligen är det bättre om det är tvärtom.
Tänk en fabrik exempelvis. Om den kan utnyttja ett lägre elpris på natten åker den på andra kostnader, som obekväm arbetstid för personalen. Därför är det bättre om den kan välja att ha sin huvudsakliga konsumtion på dagen. Det vägs inte upp av att jag kan ladda elbilen eller köra diskmaskinen billigt på natten.
Större volatilitet över längre tid är ännu sämre.