Apropå det omdiskuterade påståendet i trådstarten ser jag i tidningen

Hundratusentals utan ström i Frankrike​

Runt 380.000 hushåll i Frankrike är på fredagsmorgonen utan ström till följd av stormen Gorettis framfart med hårda vindar.
Och då kan man ju fråga sig om det är politikernas fel att så många inte får någon el i Frankrike.
 
D daVinci skrev:
Apropå det omdiskuterade påståendet i trådstarten ser jag i tidningen


Och då kan man ju fråga sig om det är politikernas fel att så många inte får någon el i Frankrike.
Och om det är politikernas fel, är det då de svenska politikernas fel?🤪
 
  • Haha
Dilato
  • Laddar…
S
D daVinci skrev:
Apropå det omdiskuterade påståendet i trådstarten ser jag i tidningen


Och då kan man ju fråga sig om det är politikernas fel att så många inte får någon el i Frankrike.
Nej för tusan! Det är nätbolagens fel!
 
pacman42 pacman42 skrev:
Och om det är politikernas fel, är det då de svenska politikernas fel?🤪
De som vill klandra svenska politiker riktar nog in sig på miljöpartiet.

Men med många vindkraftverk så borde det blåsa mindre. De tar ju upp energi från vinden.
Jag har tänkt mång ggr att det borde byggas vindkraftverk i närheten av där jag bor så det skulle blåsa mindre.
 
  • Gilla
  • Haha
Dilato och 1 till
  • Laddar…
S Snikholt skrev:
Nej för tusan! Det är nätbolagens fel!
Dom är väl politiskt styrda/reglerade.
 
S
D daVinci skrev:
Dom är väl politiskt styrda/reglerade.
Sant.
 
S
D daVinci skrev:
De som vill klandra svenska politiker riktar nog in sig på miljöpartiet.

Men med många vindkraftverk så borde det blåsa mindre. De tar ju upp energi från vinden.
Jag har tänkt mång ggr att det borde byggas vindkraftverk i närheten av där jag bor så det skulle blåsa mindre.
haha - vänta bara.
Om några år kanske man kommer på att vindsnurror ger "butterfly effect" och orsakar regionalt och globalt skitväder, med massutdöd av arter som följd.
 
Suvi5700
D daVinci skrev:
De som vill klandra svenska politiker riktar nog in sig på miljöpartiet.

Men med många vindkraftverk så borde det blåsa mindre. De tar ju upp energi från vinden.
Jag har tänkt mång ggr att det borde byggas vindkraftverk i närheten av där jag bor så det skulle blåsa mindre.
Det kan ju aldrig vara miljöpartiets fel. Det är dom andra regerande partierna som är så maktkåta och ger efter för miljöpartiet och dess krav.
 
  • Gilla
Guzzi och 2 till
  • Laddar…
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Då är vi två, för jag ser inte vad jag missar, och har svårt stt tro att det jag ser som uppenbar är någor du inte förstår.

Att 1 GW bortfall är lättare att hantera i ett system med 20 GW än ett med 10 GW (hittepåsiffror för argumentets skull) antar jag att vi är överens om. Det är fem kontra tio procent av produktionens uteblivande som måste absorberas.

Ett sätt att se på saken är att vi egentligen har en omsättning om 50 snarare än 10 eller 20 GW. Om man ser så på saken, och att det alltid finns vattenkraft som kan balansera upp andra kraftslags tillkortakommande blir det förstås lätt att inta den hånfulla inställning som jag läste in i det jag läste och kritisetade.

Mitt sätt att se på saken är snarare att vi behöver en försvarlig mängd bas- och reglerkraft och ju oftare vår främsta reglerkraft (vattenkraften) måste användas (både som bas- och reglerkraft) desto svagare blir systemet.

Har vi en normalproduktion på 20 från kärnkraften från vilken det ibland faller bort 1 är det totalt sett mindre produktion som Vattenkraften måste fylla upp för än vid 10–1.

Till det kan vi slutligen lägga vindkraften, som i vårt 50-system kanske är mycket utbyggd med en normalproduktion på 20, men en variation mellan noll och 60. Eller lite utbyggd med en normalproduktion på 10 och en variation mellan noll och 30.

Jag kan inte avgöra om systemet med 20 kärnkraft och 10 +/– X vind faktiskt skulle kräva mindre total vattenkraftsreglering än det omvända, men jag är övertygad om att det skulle vara lättare att managera, just för att kärnkraften är planerbar men vindkraften inte är det.

Det är kanske här vi skiljer oss. Jag tror vårt system mår bra av mer baskraft, i synnerhet om det ska växa eller gammal produktion fasas ut. Därför blir jag provocerad av vad jag betraktar som infantila inlägg likt det om kärnkraftens planerbarhet för att det i mina ögon så oerhört mycket andas lyxåsikt: man intar en pposition som man på intet sätt behöver ta ansvar för om den tål att konfronterads med verkligheten eller inte, för man vill att det ska vara så.

Samma sak kan dock vändas mot dådana som mig. Varför envisas vi med att slåss för dyr produktion när det finns billig? Då är svaret ”för att den dyra ger något mer”. Väljer man då att bortse från det svaret istället för att exempelvis säga (som du gjorde) ”men vi behöver ju inte mer av det där extra som det dyra ger”, ja då pratar vi inte längre om samma sak.

Jag upplever att vi relativt mycket pratar om samma sak även när vi inte är överens, men att jag inte gör det med exempelvis dem som skrattar med dig när du skriver dina mer raljanta inlägg. Huruvida jag når fram till en sådan som @harka när jag kritiserar hans inlägg vet jag inte, men hans sakliga, datadrivna inlägg påverkar i alla fall mig, även om de inte alltid övertygar mig.
Det börjar bli svårt att hänga med i sammanhanget efter >16000 inlägg….
 
A ajn82 skrev:
Du förespråkar alltså storskalig elproduktion och inte distribuerad? 🤣


Fast baserat på vad du citerar gissar jag att du mer tänkte på skalfördelar för batteriproduktion. Givetvis finns där skalfördelar, men vissa inlägg i tråden är väldigt optimistiska och verkar extrapolera ett konstant sjunkande pris, medans jag snarare tror vi sett de stora stegen redan och vi är i den av planande delen av kurvan
Nej, jag tänkte på elproduktionen. Exempelvis den småskaliga vattenkraften orsakar mångdubbelt större skador på naturen, per kWh, än de stora kraftverken. Flera SMR kräver mer bränsle per kWh än färre större reaktorer. Att bygga flera vindkraftverk på ett ställe påverkar naturen mindre och är billigare än att sprida ut snurrorna en och en.

Sedan kan det förstås vara bra att enskilda konsumenter sätter upp en vindsnurra, installerar några solpaneler och litet batterier och kan koppla bort sig från nätet, möjligen med en liten dieseldriven generator som extra backup. Åtminstone om man bor litet avsides med lång luftledning och kan värma upp huset med ved.

Vad gäller batteriutvecklingen har jag som nattorienterare upplevt den snabba utvecklingen från 3 W glödljus och brunstensbatterier, via halogenlampor och NiCad till dagens LED-lampor och Li-jonbatterier. Enormt mycket mer ljus, allt mindre batteripackar och mycket längre brinntid. Jag ser inga skäl till varför denna utveckling inte ska fortsätta. Fordonsindustrin driver troligen batteriutvecklingen snabbare än vad vi orienterare har gjort. Inte minst när V2G blir allt vanligare.
 
S
B bjorn.abelsson skrev:
Vad gäller batteriutvecklingen har jag som nattorienterare upplevt den snabba utvecklingen från 3 W glödljus och brunstensbatterier, via halogenlampor och NiCad till dagens LED-lampor och Li-jonbatterier. Enormt mycket mer ljus, allt mindre batteripackar och mycket längre brinntid. Jag ser inga skäl till varför denna utveckling inte ska fortsätta. Fordonsindustrin driver troligen batteriutvecklingen snabbare än vad vi orienterare har gjort. Inte minst när V2G blir allt vanligare.
Jag tror det är en ganska vanligt att människor gör denna koppling.

Man har sett en enorm utveckling vad gäller batteriprylar i vardagen senaste 10-20 åren och tänker att det borde fortsätta….
 
  • Gilla
GK100 och 1 till
  • Laddar…
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Det är en i bästa fall tillrättalagd, i värsta fall förljugen beskrivning av verkligheten, vilket du rimligen vet.

1. Att en enig riksdag stod bakom att vindkraften fick byggas ut betyder ingenting. Det är inte de som investerade.

2. Att ursprungligt planerat slutdatum för kärnkraftsreaktorerna var 40 år betyder heller ingenting. De var redan livstidsförängda och flera miljarder hade investerats i att möta de nya kraven om exempelvis oberoende härdkylning.

3. Du utelämnar straffbeskattningen av kärnkraften i din beskrivning.

4. Energiuppgörelsen 2016 handlade inte primärt om en framtid utan kärnkraft. Det fanns ett mål om avveckling av kärnkraften till 2040 (alltså 15 år senare än när du ovan beskrev att dess livslängd var ute). Men det fanns också skrivningar som garanterade att kärnkraften skulle kunna drivas vidare, och om teknikneutralitet. Det var därtill en kompromiss – och en rätt kass sådan som inte höll.

5. Kritiken mot kompromissen fanns inom borgerligheten hela tiden, och folkpartiet var inte ens med. Kompromissen fick mycket riktigt också som effekt att reaktorer lades ner trots att man just satsat miljarder på livstidsförlängningen.

6. Att planerna hos kärnkraftsbolagen var irreversibla är inte sant. Däremot litade de inte på att det skulle finnas ett politiskt klimat som tillät kärnkraft generellt och vinster från den i synnerhet. Så besluten var politiskt framtvingade, även om de tekniskt fattades av bolagen själva.
Jag tycker nog att min historieskrivning stämmer bättre med verkligheten än vad din gör.

1. Att en enig riksdag stod bakom utbyggnad av vindkraften och på sikt en avveckling av kärnkraften påverkade naturligtvis kraftbolagens beslut att stänga några små, gamla reaktorer. I synnerhet som Sveriges elanvändning minskade.

2. Att förlänga driften till efter 2025 hade krävt nya drifttillstånd. Och med tanke på punkt 1 ovan fanns förstås en osäkerhet om huruvida detta skulle ges. De fyra reaktorerna hade litet olika förutsättningar för drift men det hade inte gått att driva dem vidare utan betydande investeringar. Inget parti protesterade heller 2015 mot besluten om nedläggning.

3. Beslut om att avskaffa effektskatten ingick i 2016 års överenskommelse. Om det hade gått att ändra besluten, och om effektskatten hade haft en avgörande betydelse, borde man således ha kunna besluta om fortsatt drift efter överenskommelsen

4. Din beskrivning av energiöverenskommelsen 2016 är i huvudsak korrekt. Min poäng är dock dels att den visar att enigheten om kärnkraften var betydande mellan partierna samt att det hade varit möjligt att börja planera för ny kärnkraft om kraftbolagen hade bedömt det som ekonomiskt rimligt. Verkligheten har ju sedermera visat att det inte finns något intresse för att bygga ny kärnkraft utan stora statliga subventioner. Så din punkt 1 är fel. Ska vi ha ny kärnkraft så måste staten (eller skattebetalarna) investera.

5. Det har funnits kritik mot kärnkraftspolitiken inom alla partier vid skilda tillfällen. Mest från/inom de partier som för tillfället varit i opposition. 1980 stod KD (KDS) bakom dn mest kärnkraftkritiska linjen. 1991 kom L (FP) överens med S om en avvecklingsplan (något som senare konfirmerades i Carl Bildts regeringsförklaring). 2009 kritiserade Stefan Löfvén Alliansens energiavtal för att det var för negativt mot kärnkraft. Så alla partier har prioriterat regeringsmakten framför kärnkraften.

6. Se punkt 4 ovan. Dock var det kanske klokt att kraftbolagen inte litade på att det skulle finnas ett politiskt klimat som tillät kärnkraft. KD och M hoppade ju av 2016 års överenskommelse redan 2018. Hade de inte gjort det hade vi kanske haft åtminstone rätt konkret planering för ny kärnkraft i dag. Just nu är det väl mest SD som står i vägen för en ny energiöverenskommelse genom sitt motstånd mot vindkraft.
 
  • Gilla
kashieda och 1 till
  • Laddar…
S Snikholt skrev:
Obetydlig mängd vet jag inte, men när du får efterfråge-peak samtidigt som sol/vind inte kan leverera så måste något snabbt täcka upp.

En kärnreaktor gör inte det jobbet. Vattenkraften kan det…
Och bio-brännare…
Kolkraftverk om de är igång…
Och gaskraftverk…

Behöver då alltså finnas en hel trave sådan produktion standby.

Missförstå mig inte nu - när vind/sol levererar så är det ju bra. Men man ska inte glömma baksidan.

”Vindkraft ger minusutsläpp”, ja om man bara tittar på ena sidan.
De minskade utsläpp av koldioxid för elproduktion i de länder som vi exporterar el till (inklusive den el som transiteras till Storbritannien och Nederländerna via Norge) är betydligt större än den mängd koldioxidutsläpp som Sveriges elproduktion och -användning medför. Alltså "minusutsläpp". Vilka andra sidor finns att titta på? Sveriges strategiska fossileldade effektreserv har inte behövt tas i drift på många år.
 
B bjorn.abelsson skrev:
Vad gäller batteriutvecklingen har jag som nattorienterare upplevt den snabba utvecklingen från 3 W glödljus och brunstensbatterier, via halogenlampor och NiCad till dagens LED-lampor och Li-jonbatterier. Enormt mycket mer ljus, allt mindre batteripackar och mycket längre brinntid. Jag ser inga skäl till varför denna utveckling inte ska fortsätta. Fordonsindustrin driver troligen batteriutvecklingen snabbare än vad vi orienterare har gjort. Inte minst när V2G blir allt vanligare.
Det som leder till lägre pris är stor försäljningsvolymer plus kvarvarande potential till förbilligande.
Mycket förenklat så har man en försäljningsvolym på 100k/år på en produkt så kräver en investering på 10 MSEK att man lyckas pressa priset med 100kr. Men är volymen 1M/år så behöver man bara nå 10 kr.

Därav att man kan se att när volymerna för produkter ökar (som skett vid globaliseringen) så har priserna fallit. Gäller även ganska ordinära och gamla produkter som elhyvel.
Men med tiden så klingar priserosionen av iom att det mesta av potentialen är förbrukad. För fortsatt priserosion krävs en fundamentalt annorlund lösning.

För Li-jon batterikemier så skulle inte jag bli förvånad om vi börjar bli ganska nära potentialen. Dock ska man nog se Na-jon som något med ganska stor potential kvar. De låga råvarukostnaderna gör att det kan finnas mycket optimeringar kvar. Som går att gneta med under de kommande närmaste 20? åren.

Så jag skulle iaf säga att det ser ut som det finns potential för fortsatt priserosion för batterier.

Ett hot mot stigande levnadsstandard är dock minskad globalisering. Det kan bidra till att vi åker in i en konstant stagnation. Och det är en situation som innebär att om någon skall få det bättre måste någon annan får den sämre. Och då är man igång med mycket destruktiv politik.
 
B bjorn.abelsson skrev:
De minskade utsläpp av koldioxid för elproduktion i de länder som vi exporterar el till (inklusive den el som transiteras till Storbritannien och Nederländerna via Norge) är betydligt större än den mängd koldioxidutsläpp som Sveriges elproduktion och -användning medför. Alltså "minusutsläpp". Vilka andra sidor finns att titta på? Sveriges strategiska fossileldade effektreserv har inte behövt tas i drift på många år.
Vi får inte tillgodoräkna oss de minskade utsläppen utomlands när vi exporterar koldioxidfri el, däremot så kommer vi att behöva stå för våra utsläpp av CO2 för denna reglerkraft. Detta enligt gällande regelverk. Detta innebär alltså att Sveriges beroende av fossil energi ocnh utsläpp ökar trots att vi minskar de totala koldioxidutsläppen i praktiken. Därför är detta en dålig lösning för Sverige.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.