Sveriges elproduktion är bättre än någonsin

[pacman42]

Vilka restriktioner är det då du tänker på?

Den stora kostnaden är kapitalkostnden. Och den beror mycket på risk. Om staten reducerar risk med några restriktioner så sänker det kapitalkostnaden.

Men behöver tänka igenom konsekvenser i fler led.

jag försökte ironisera över att säkerhetskraven höjer kostnaden för KK. Enklast möjliga KK-verk skulle inte behöva kosta så mycket om man inte skall ha så många nivåer av säkerhet. Här är ju exempelvis blykalla intressant på sikt, om de får bukt på problemen med korrosion från blyet så är ju deras teknik väldigt säker till en relativt låg kostnad.

 

[Snikholt]

Vet inte om det glöms bort men det är ingen stor kostnad i det hela. Superviktigt för elnätet såklart men går att bygga med sykronkompensatorer för riktig svängmassa och övriga bra egenskaper.

Om man skulle behöva kompensera all vindkrafts bortfall av roterande tröghet med synkronkompensatorer blir kostnaden för själva investeringarna stora i absoluta tal, men relativt små när man sprider den på all vindproduktion.

För Sverige, med omkring 16 GW vindkraft, skulle behovet kunna motsvara ungefär 1,5 GW synkronkompensatorer.

Om vi antar en kostnad på cirka 1 miljard sek per GW blir totalinvesteringen runt 1,5 miljarder kronor. Sprider man den över 30 år och lägger till drift och underhåll blir den årliga kostnaden cirka 100 miljoner kronor.

Vindkraften producerar ungefär 40 TWh el per år, vilket innebär att denna kostnad bara skulle höja elpriset med ca 0,25 öre per kWh från vindkraften. Med andra ord är effekten på priset mycket liten.

Hur har du räknat fram detta?
Sverige har ju en stabil bas as is... tack vare kk och vk.

K

 

[pacman42]

Som jag påtalat tidigare. Mer lagring kommer minska avansen för lagring. Men öka avansen för sol/vind. Varvid det byggs mer sol/vind. Vilket ökar avansen för lagring. Varvid det byggs mer lagring. Repeat.

Men det hänger naturligtvis på hur mycket förluster som accepteras i form av energi och kostnader i form av kapital. Om man exempelvis har 50% verkningsgrad på energilagringen, då måste ju priset per returnerad kWh vara det dubbla för att man skall gå runt utan att räkna in kostnaderna för lagringen, kapitalkostnader och avkastning...
...så låt oss göra en kalkyl på detta. Vi kan räkna på 10% avkastning, 5% ränta och 10% kostnad för utrustningen, sedan kan vi räkna på 70% verkningsgrad. Vi får då:
pris_ut * 0,7 = pris_in * 1,1 * 1,05 * 1,1 --> pris_ut/pris_in = 1,82

Dvs med mina naiva siffror här så krävs nästan 2x på priset för att det skall gå runt. Nu är ju verklighetens siffror mycket mer komplexa, men det visar ändå på svårigheten att få lönsamhet i detta.

Hur då tänker ni? Jo, genom att man vill köpa billig el och vill sälja dyr el. Det som då händer är att man kommer att få en balans där ekvationen ovan går jämnt ut. Det kommer i praktiken att leda till att varken vindkraftsägare eller lagringsägare är nöjda. Man optimerar mot att bägge är missnöjda nämligen...
...men jämnvikten fås inte när elen kan levereras hela tiden, den fås när man får tillräckligt bra avkastning på sina investeringar. Utan att ha en aning om hur ekvationen för detta ser ut så skulle jag gissa att man hamnar på 80/20 eller 90/10, dvs att man kan leverera 80-90% av tiden. Nu måste man ändå ha något extra som står och väntar på att få tjäna pengar...

 

[ajn82]

Flera av dina inlägg är lätt dogmatiska där du vill designa enligt parametern all kraft ska vara planerbar och lokal. I verkligheten är det effekivaste på samhällsnivå att bygga det som ger störst nytta till lägst pris. Det är sällan ett sånt extremt förhållningssätt är det optimala för helheten.

Jag tror på att den samhällsekonomiskt mest optimala globala mixen är till stor del (majoriteten?) förnybara källor då framförallt sol+lagring och sen en stigande grad kärnkraft ju mer man rör sig bort från ekvatorn mot polerna.

Att bara bygga det dyraste kommer inte ge mest samhällsvinst.

Bemöt mina argument istället för att kalla mig dogmatisk, så är det större chans vi kommer framåt.

Mitt grundargument är att jag inte tror kärnkraftverk är de dyraste när man räknar på totala kostnaden, inte bara kostnaden för produktionen*. Men i en värld där vi redan väljer att bygga ut nät, bygga virtuell svängmassa osv för att kompensera för utmaningarna med vind och solkraft är det klart att kärnkraft blir dyrt, eftersom vi får nackdelarna utan att dra nytta av fördelarna.

Jag anser att det inte är för sent att reflektera om detta verkligen är vägen vi vill gå, utan belyser därför att principerna vi använde för 50 år sedan även fortfarande är realistiska, strategiskt placerade baskraft med platser valda för att minimera kostnaden för nätutbyggnaden.

* men kärnkraft är givetvis dyrare jämfört med kol, olja och gaskraft, som ur ett elsystemsperspektiv hade varit ännu bättre, men är starkt oönskade av andra anledningar.

Att extrapolera trender för batteripriser tycker jag är mer eller mindre likvärdigt att vänta på att fusionskraft ska lösa våra problem. Det finns ingen naturlag att priser fortsätter falla, det blir snarare svårare och svårare att hitta förbättrginspotential över tid, vilket ökar R&D kostnaderna för ny teknik som behöver fås igen av kunderna. Sedan får man också fundera på vilken inverkan en storskallig använding av batterier för ellagring från producenter påverkar den globala marknaden, ett bra tag var ju tillgången på batterier den begränsande faktorn för elbilar. Går det att producera tillräckligt för att inte priset ska rusa pga ökad efterfrågan? Finns det tillräckligt med naturtillgångar för att långsiktigt tillgodose båda marknaderna?

 

[bjorn.abelsson]

Exportera mer, tjäna pengar på detta.
Sen skulle det stoppa en del fossil kraftproduktion, någonstans, så det är väl också bra.

Dock finns det inte med på kartan att B1, B2 och O1 skulle fortsatt vara i drift idag, för gamla, för små, för dålig (det sista gäller O1)
Men O2 och R1 åtminstone skulle ju ha kunnat tuffat på än idag, och producerat nästan 2GW som kunnat stoppa samma mängd kolkraft i Danmark, Polen och Tyskland - vilket inte hade varit dåligt.

Men annars håller jag med dig, om att det är nog inget självändamål att elproduktionen behöver vara i balans med konsumtionen inom begränsade områden, då energin kan flyttas någorlunda effektivt, någorlunda långt.

Men ändå tråkigt att vi lade ner åtminstone 2 hyggligt fina, helt avbetalda, reaktorer som kunde gett exportinkomster samt stoppat en del fossil förbränning.

Läget när de 4 senaste reaktorerna stängdes var följande:
Svensk elanvändning var minskande (det är den fortfarande).
En enig riksdag stod bakom beslut om fortsatt utbyggnad av vindkraften.
Till följd av detta var elpriserna låga och bedömdes förbli låga under överskådlig tid.
Nya säkerhetskrav ställdes efter händelserna i Fukushima.
Planerat slutdatum för reaktorerna var runt 2025, efter 40 års drift.

Mot denna bakgrund bedömde ägarna att de investeringar som skulle behövas för tio års fortsatt drift inte var lönsamma, utan beslutade att stänga dem. När besluten togs av Vattenfall och Eon var det få som protesterade. Året efter, 2016, träffades en överenskommelse mellan M. KD. S, MP och C om en framtida energipolitik utan kärnkraft.

2018 började dock de borgerliga partierna ifrågasätta besluten om avveckling, Enligt kärnkraftsbolagen var det dock för sent att ändra planerna, och arbetet för att avveckla reaktorerna fortsatte. Så "vi" i detta fall var Vattenfall och Eon. med gott stöd av en stor majoritet i riksdagen.

 

[bjorn.abelsson]

Bemöt mina argument istället för att kalla mig dogmatisk, så är det större chans vi kommer framåt.

Mitt grundargument är att jag inte tror kärnkraftverk är de dyraste när man räknar på totala kostnaden, inte bara kostnaden för produktionen*. Men i en värld där vi redan väljer att bygga ut nät, bygga virtuell svängmassa osv för att kompensera för utmaningarna med vind och solkraft är det klart att kärnkraft blir dyrt, eftersom vi får nackdelarna utan att dra nytta av fördelarna.

Jag anser att det inte är för sent att reflektera om detta verkligen är vägen vi vill gå, utan belyser därför att principerna vi använde för 50 år sedan även fortfarande är realistiska, strategiskt placerade baskraft med platser valda för att minimera kostnaden för nätutbyggnaden.

* men kärnkraft är givetvis dyrare jämfört med kol, olja och gaskraft, som ur ett elsystemsperspektiv hade varit ännu bättre, men är starkt oönskade av andra anledningar.

Att extrapolera trender för batteripriser tycker jag är mer eller mindre likvärdigt att vänta på att fusionskraft ska lösa våra problem. Det finns ingen naturlag att priser fortsätter falla, det blir snarare svårare och svårare att hitta förbättrginspotential över tid, vilket ökar R&D kostnaderna för ny teknik som behöver fås igen av kunderna. Sedan får man också fundera på vilken inverkan en storskallig använding av batterier för ellagring från producenter påverkar den globala marknaden, ett bra tag var ju tillgången på batterier den begränsande faktorn för elbilar. Går det att producera tillräckligt för att inte priset ska rusa pga ökad efterfrågan? Finns det tillräckligt med naturtillgångar för att långsiktigt tillgodose båda marknaderna?

Exportera mer, tjäna pengar på detta.
Sen skulle det stoppa en del fossil kraftproduktion, någonstans, så det är väl också bra.

Dock finns det inte med på kartan att B1, B2 och O1 skulle fortsatt vara i drift idag, för gamla, för små, för dålig (det sista gäller O1)
Men O2 och R1 åtminstone skulle ju ha kunnat tuffat på än idag, och producerat nästan 2GW som kunnat stoppa samma mängd kolkraft i Danmark, Polen och Tyskland - vilket inte hade varit dåligt.

Men annars håller jag med dig, om att det är nog inget självändamål att elproduktionen behöver vara i balans med konsumtionen inom begränsade områden, då energin kan flyttas någorlunda effektivt, någorlunda långt.

Men ändå tråkigt att vi lade ner åtminstone 2 hyggligt fina, helt avbetalda, reaktorer som kunde gett exportinkomster samt stoppat en del fossil förbränning.

Vi exporterar även utan de nedlagda reaktorerna så mycket el att exportledningarna ofta går fulla. Om en ökad elproduktion i Sverige ska kunna bli lönsam måste vi därför antingen öka vår egen elanvändning betydligt eller öka exportkapaciteten. Planerna på tillverkning av batterier, fossilfritt stål eller "grön" vätgas förefaller dock ännu vara mest drömmar. Nya exportledningar innebär att vi fortsatt kommer att påverkas av de höga elpriserna i Europa. Men det är kanske värt höga elpriser i Sverige för att minska produktionen av fossileldad el i Tyskland och Storbritannien.

 

[djac]

Bemöt mina argument istället för att kalla mig dogmatisk, så är det större chans vi kommer framåt.

Mitt grundargument är att jag inte tror kärnkraftverk är de dyraste när man räknar på totala kostnaden, inte bara kostnaden för produktionen*. Men i en värld där vi redan väljer att bygga ut nät, bygga virtuell svängmassa osv för att kompensera för utmaningarna med vind och solkraft är det klart att kärnkraft blir dyrt, eftersom vi får nackdelarna utan att dra nytta av fördelarna.

Jag anser att det inte är för sent att reflektera om detta verkligen är vägen vi vill gå, utan belyser därför att principerna vi använde för 50 år sedan även fortfarande är realistiska, strategiskt placerade baskraft med platser valda för att minimera kostnaden för nätutbyggnaden.

* men kärnkraft är givetvis dyrare jämfört med kol, olja och gaskraft, som ur ett elsystemsperspektiv hade varit ännu bättre, men är starkt oönskade av andra anledningar.

Att extrapolera trender för batteripriser tycker jag är mer eller mindre likvärdigt att vänta på att fusionskraft ska lösa våra problem. Det finns ingen naturlag att priser fortsätter falla, det blir snarare svårare och svårare att hitta förbättrginspotential över tid, vilket ökar R&D kostnaderna för ny teknik som behöver fås igen av kunderna. Sedan får man också fundera på vilken inverkan en storskallig använding av batterier för ellagring från producenter påverkar den globala marknaden, ett bra tag var ju tillgången på batterier den begränsande faktorn för elbilar. Går det att producera tillräckligt för att inte priset ska rusa pga ökad efterfrågan? Finns det tillräckligt med naturtillgångar för att långsiktigt tillgodose båda marknaderna?

Vad är meningen med att producera mycket av något som är för dyrt för att använda?

Ekonomin är helt central, jag skulle säga att den är viktigare än tekniken i sig.

 

[bjorn.abelsson]

Det är det här som är det grundläggande feltänket enligt mig. När det är mörkt är det fortfarande mörkt över stora sammanhängde ytor, oberoende av hur många kraftverk det finns där. Det samma gäller när det är vindstilla.

Detta är den fundamentala skillnaden med sk "planerbar" produktion. Den kan fortfarande fallera som varit debatterat i tråden tidigare, men bygger du fler kraftverk så ökar redundansen och bortfallet av ett enstaka verk påverkar mindre och mindre.

För sol och vind så finns det en bakomliggande faktor som produktionen samvarierar med, som gör att alla kraftverk inom ett ofta stort geografisk område påverkas på samma sätt. Så det hjälper föga att bygga fler kraftverk som de alla går på 5% av installerad effekt bara.

Har du N stycken kärnkraftverk och behöver kunna hantera att ett plötsligt faller bort med redundans och reglerkraft med hjälp av ett kraftverk på effekten M. Dubblar du antalet verk till 2N, så behöver du i princip fortfarande bara ett kraftverk med effekten M som redundans.

Samma övning för vind och solkraft innebär att om du har en installerad effekt P med intermittent produktion, och så behöver du en backup på Q när den inte levererar. Dubblar du till 2P, behöver du nu även 2Q i backup, det skalar alltså annorlunda. Sen kan du minska värdet på Q genom att förstärka nätet så du kan konsumera el som producerats långt bort, men att göra det är varken billigt eller miljövänligt såklart.

Jag hade jätte gärna sett en faktisk kalkyl av respektive typ av system, dvs lokalproducerad planerbar kraft jämfört med massivt distribuerad intermittent produktion, där man jämfört för nackdelarna med respektive system. Nu känns det mest som man låtsas som att detta inte är fundamental olika design paradigmer, och hoppas att marknaden ska hitta någon form av optimum genom att friskt blanda utan att behöva ta ansvar för helheten. Jag känner mig skeptisk till det, utan tror det behövs en övergripande vision och analys över vad som långisktigt på totalen blir bäst för hela elsystemet, vilket inkluderar både produtkion och transmission.

(och min magkänsla säger mig att det är bättre med hyfsat lokal, planerbar, produktion, och i huvudsak bara förlita sig på stamnätet för redundans vid felfall, inte designa för stora långvariga effektöverföringar vid normal drift)

Nästan all annan industriproduktion har betydande skalfördelar. Du menar att detta inte gäller för elproduktion?

 

[daVinci]

Men det hänger naturligtvis på hur mycket förluster som accepteras i form av energi och kostnader i form av kapital. Om man exempelvis har 50% verkningsgrad på energilagringen, då måste ju priset per returnerad kWh vara det dubbla för att man skall gå runt utan att räkna in kostnaderna för lagringen, kapitalkostnader och avkastning...
...så låt oss göra en kalkyl på detta. Vi kan räkna på 10% avkastning, 5% ränta och 10% kostnad för utrustningen, sedan kan vi räkna på 70% verkningsgrad. Vi får då:
pris_ut * 0,7 = pris_in * 1,1 * 1,05 * 1,1 --> pris_ut/pris_in = 1,82

Dvs med mina naiva siffror här så krävs nästan 2x på priset för att det skall gå runt. Nu är ju verklighetens siffror mycket mer komplexa, men det visar ändå på svårigheten att få lönsamhet i detta.

Hur då tänker ni? Jo, genom att man vill köpa billig el och vill sälja dyr el. Det som då händer är att man kommer att få en balans där ekvationen ovan går jämnt ut. Det kommer i praktiken att leda till att varken vindkraftsägare eller lagringsägare är nöjda. Man optimerar mot att bägge är missnöjda nämligen...
...men jämnvikten fås inte när elen kan levereras hela tiden, den fås när man får tillräckligt bra avkastning på sina investeringar. Utan att ha en aning om hur ekvationen för detta ser ut så skulle jag gissa att man hamnar på 80/20 eller 90/10, dvs att man kan leverera 80-90% av tiden. Nu måste man ändå ha något extra som står och väntar på att få tjäna pengar...

Ja, säg att en solpark köper batteripack (LFP) från kina för $70/kWh. Till detta kommer rack+container+växelriktare. Säg $100/kWh. Säg 7000 laddcykler och genomsnitt 10% förluster. Och 10% avkastning. Då landar man på ca 17.4 öre/kWh lagrad. En laddcykel per dygn ser ju ut att klaras av med stor marginal. Nu på vintern så köper man på natten och levererar vid ankkurvornas toppar.
På sommaren kan väl parken antagligen lagra på dagen och sälja på kvällen.

Då blir det som qvirre skrev att i Kalifornien så har anktopparna eliminerats.

Varför detta sker i Kalifornien men inte i Sverige kan man fråga sig. Jag gissar på en hindrande reglering.

 

[ajn82]

Vad är meningen med att producera mycket av något som är för dyrt för att använda?

Ekonomin är helt central, jag skulle säga att den är viktigare än tekniken i sig.

Åter igen, jag bor i SE4, elnätskostnaden är redan större än elkostnaden, mitt fastpris elavtal ligger högre än de 80 öre/kWh regeringen vill ge som garanti till ny kärnkraft. Jag ser inte problemet överhuvudtaget.

Jag ser hellre att vi fokuserar på att hålla nere kostnadsökningarna på nätsidan, eftersom de har sprungit iväg mer än själva elkostnaden.

De är konstigt att vi massivt behöver bygga ut nätet när vi har konstant/svagt minskande elanvänding de senaste 40 åren...

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

källa: SVT

 

[ajn82]

Nästan all annan industriproduktion har betydande skalfördelar. Du menar att detta inte gäller för elproduktion?

Du förespråkar alltså storskalig elproduktion och inte distribuerad? 🤣


Fast baserat på vad du citerar gissar jag att du mer tänkte på skalfördelar för batteriproduktion. Givetvis finns där skalfördelar, men vissa inlägg i tråden är väldigt optimistiska och verkar extrapolera ett konstant sjunkande pris, medans jag snarare tror vi sett de stora stegen redan och vi är i den av planande delen av kurvan

 

[qvirre]

Bemöt mina argument istället för att kalla mig dogmatisk, så är det större chans vi kommer framåt.

Mitt grundargument är att jag inte tror kärnkraftverk är de dyraste när man räknar på totala kostnaden, inte bara kostnaden för produktionen*. Men i en värld där vi redan väljer att bygga ut nät, bygga virtuell svängmassa osv för att kompensera för utmaningarna med vind och solkraft är det klart att kärnkraft blir dyrt, eftersom vi får nackdelarna utan att dra nytta av fördelarna.

Jag anser att det inte är för sent att reflektera om detta verkligen är vägen vi vill gå, utan belyser därför att principerna vi använde för 50 år sedan även fortfarande är realistiska, strategiskt placerade baskraft med platser valda för att minimera kostnaden för nätutbyggnaden.

* men kärnkraft är givetvis dyrare jämfört med kol, olja och gaskraft, som ur ett elsystemsperspektiv hade varit ännu bättre, men är starkt oönskade av andra anledningar.

Att extrapolera trender för batteripriser tycker jag är mer eller mindre likvärdigt att vänta på att fusionskraft ska lösa våra problem. Det finns ingen naturlag att priser fortsätter falla, det blir snarare svårare och svårare att hitta förbättrginspotential över tid, vilket ökar R&D kostnaderna för ny teknik som behöver fås igen av kunderna. Sedan får man också fundera på vilken inverkan en storskallig använding av batterier för ellagring från producenter påverkar den globala marknaden, ett bra tag var ju tillgången på batterier den begränsande faktorn för elbilar. Går det att producera tillräckligt för att inte priset ska rusa pga ökad efterfrågan? Finns det tillräckligt med naturtillgångar för att långsiktigt tillgodose båda marknaderna?

Jag tyckte nog jag bemötte argumenten.

Dogmatisk är för mig inget skällsord utan beskriver synen du har där du vill köra fullt ut på planerbar kraft utan alla de 100 nyanser som finns på vad som behövs i framtiden när man tar hänsyn till den komplexa verkligheten.

Men om det är ett negativt/skällsord så ber jag om ursäkt. Onyanserad kanske är bättre ordval i framtiden.

Det finns som jag visade väldigt bra data på batterpriser och det följer det klassiska mönstret där det exponentiellt går mot att plana ut som du säger, men det finns mycket kvar enligt den kurvan.

Det finns även flera nya tekniker som är strax innan serieproduktion så vi kan nog räkna med några decennier till av pristapp. Men redan nu är det alltså lönsamt med sol+lagring runt ekvatorn.

Volymen är alltid ett problem i början men sällan ett problem i längden. Efterfrågan skapar nya tekniker, nya fyndigheter etc. Nya material används etc. Men innan det blockar så kommer det inte fram. Men i slutändan har alltid prognoser som att det snart tar slut kommit på skam.

Batterier och fusion har få likheter. Batterier är redan många generationer in i serieproduktion och massiv global utrullning. Fusion är på förstudie fas och lär fortsätta vara där många decennier till.

 

[ajn82]

Ja, säg att en solpark köper batteripack (LFP) från kina för $70/kWh. Till detta kommer rack+container+växelriktare. Säg $100/kWh. Säg 7000 laddcykler och genomsnitt 10% förluster. Och 10% avkastning. Då landar man på ca 17.4 öre/kWh lagrad. En laddcykel per dygn ser ju ut att klaras av med stor marginal. Nu på vintern så köper man på natten och levererar vid ankkurvornas toppar.
På sommaren kan väl parken antagligen lagra på dagen och sälja på kvällen.

Då blir det som qvirre skrev att i Kalifornien så har anktopparna eliminerats.

Varför detta sker i Kalifornien men inte i Sverige kan man fråga sig. Jag gissar på en hindrande reglering.

Eilbilsbatteri beräknas hålla 1000-2000 laddcykler, och helst ska man väl då ladda mellan 20%-80% bara. Så då hamnar du väl ca en faktor 4 högre än i ditt beräkning?

Samt inköpspris för elen som troligtvis inte är grattis i normalfallet?

Kommer du ens under 80 öre/kWh?

I Kalifornien ligger elpriset på 2-3 kr/kWh vad jag kan se.. kanske är förklaringen till varför detta existerar där och inte här

 

[qvirre]

Åter igen, jag bor i SE4, elnätskostnaden är redan större än elkostnaden, mitt fastpris elavtal ligger högre än de 80 öre/kWh regeringen vill ge som garanti till ny kärnkraft. Jag ser inte problemet överhuvudtaget.

Jag ser hellre att vi fokuserar på att hålla nere kostnadsökningarna på nätsidan, eftersom de har sprungit iväg mer än själva elkostnaden.

De är konstigt att vi massivt behöver bygga ut nätet när vi har konstant/svagt minskande elanvänding de senaste 40 åren...
[bild]
källa: SVT

Du betalar för ditt lokalnät som är illa skött av troligen ett stort utsugarföretag.

Lokalnätet påverkas inte direkt av kärnkraft eller tror du att avgiften minskas när mer planerbar kraft ansluts till stamnätet?

Inget kommer ändras av att ny kärnkraft byggs i ditt lokalnät. EON och liknande drakar kommer fortsätta höja så mycket de kan komma undan med.

Vi som bor där lokalnätet sköts betalar typ 30 öre.

 

[ajn82]

Dogmatisk är för mig inget skällsord utan beskriver synen du har där du vill köra fullt ut på planerbar kraft utan alla de 100 nyanser som finns på vad som behövs i framtiden när man tar hänsyn till den komplexa verkligheten.

Varför behövs dessa 100 nyanser i framtiden? Vad är det som är fundamental annorlunda nu i elkraftvärlden jämfört med säg 70-talet?

Det är ett aktivt val att vi väljer att gå mot mikroproduktion, distribuerad produktion, intermittent förnyelsebar produktion osv, till stor del drivet av vad jag upplever som ideologi snarare än samhällsekonomi.

Det är definitivt en del av marknadsekonomi i det hela också, där ny teknik gör det möjligt att tjäna pengar på att ibland tillverka el väldigt billigt, men baksidan av det är att vi även behöver el vid tillfällen dessa inte levererar. Dvs ett klassiskt exempel på marknadsekonomi för fundamentala funktioner i samhället där vi låter privat vinstintresse plocka russinen ur kakan och sedan socialiserar kostnader som uppstår av deras "lösningar".

Jag säger inte att jag vill köra fullt ut på planerbar produktion, jag säger att jag vill sen en analys där detta spektrum av lösningar jämförs ur en totalkostnad för samhället. Jag tror det finns utrymme för en del vind och solkraft, men troligen inte nämnvärt mer än vad som redan finns installerat, och jag tror man ska vara smart i var man placerar dem för att undvika att driva nätkostnader. (Se havsvindkraften som inte längre var lönsam om inte staten betalde för att bygga ut nätet till dem.. tur att det tog stop innan vi donerade mer av våra skattepengar...)