Vilka andra kemiska alternativ tänker du på? Batterier?K karlmb skrev:
Då tror jag själv mer på värmelagring från sommar till vinter för att minska elbehovet för uppvärmning på vintern, men det kräver att folk främst bor i städerna.
Bland annat att de unika ekosystemen kommer att störas. Vänern har en laxstam som är insjöbaserad, dvs de vandrar i älvarna och använder Vänern som "hav". Vättern har en unik rödingstam. Bara för att ge ett par exempel.K karlmb skrev:
I nuläget, och vad det verkar även i ett bra tag i framtiden, så kan det hända att vi bara exporterar mindre.pacman42 skrev:
Som jag har sagt länge, det är inte i Sverige de riktiga problemen finns.
Att lagra så länge ger en del värmeförluster. Är väl bergrum som krävs. Och få har det.
Däremot att lagra en vecka eller så går ju bra med gropar. De är billiga och det var förvånansvärt små förluster med det.
Sedan kan man göra det för de som nu bor i städerna. Alla behöver inte göra det.
Finns det inga andra kemiska energikällor? Som utgår från sol eller vindel? Olika processer för att ta fram etanol, metanol, eller mellanlagrade kemiska substanser som enkelt lagras, transporteras och förbrännas vid behov?
Sen har vi som nämnts sandlager även om det mest känns relevant för sommar t vinter så kan man också tänka sig veckolagring om de placeras intill vindparker etc.
Eller rent av en utbyggnad av Karlshamn till att elda flis tex. Då skulle de få en helt annan ekonomi än idag när de bara står standby och vi får betala en massa stillestånd.
I Stenungssund finns närhet till en massa kemiska processer så där kan man tänka sig mer avancerad kemisk lagring.
Jag ser väldigt lite av all denna potential under utveckling ens i små projekt.
Allt handlar om gökungarna "Baskraft" och never arriving -stamnätsförstärkningar. Och så vätgashypen då.
Bygger inte lönsamheten för pumpkraft på att man kan pumpa vattnet när det är billigt, och sedan sälja dyrare när man släpper på?
Så vem ska producera den billiga elen?
Kanske kan vara vettigt om ägaren av vindkraften även äger pumpkraften, men med olika aktörer blir det skevt.
Arbitrage funkar inte i längden.
Så vem ska producera den billiga elen?
Kanske kan vara vettigt om ägaren av vindkraften även äger pumpkraften, men med olika aktörer blir det skevt.
Arbitrage funkar inte i längden.
Sandlager ställs lämpligen vid intermittenta kraftkällor: https://polarnightenergy.com/sv/D daVinci skrev:
Du får titta lite enkelt på olika tekniker för pumpkraft så ser du snart att för vettig användning är det främst fallhöjd och inte volym man strävar efter. Finns som nämnts inte så många lägen i SE där det passar speciellt bra sett till där det är möjligt och där man skulle vilja ha dem.
Dom passar väl där man har fjärrvärme. Då kan man tanka ur värme ur dom. Tror att något energibolag i Stockholm har ett värmelager. (Ser att det finns ett nytt sandlager också).K karlmb skrev:
Visst kan man ställa dom vid vindkraftverk men där finns kanske ingen efterfrågan på värme.
Det funkar iofs även med lägre fallhöjder, men då måste det kompenseras med så enormt mycket större volymer och flöden att det inte blir bra.GK100 skrev:
Om man t.ex. tar Kachovka-dammen som har mer än 3ggr Luleälvens flöde så gav dess vattenkraftverk endast 350MW, detta pga den relativt låga fallhöjden på 16 meter.
Och har man ännu mindre höjdskillnad blir det naturligtvis ännu mindre vettigt.
Så för att magasin-volymen inte ska bli löjligt stor, och anläggningen (och rören) för att pumpa tillbaka heller ska bli löjligt stor, så är det bättre med mindre vattenmagasin och högre fallhöjd.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 299 inlägg
Det är väl minst tio–femton dammar eller mer per reglerad älv. Hade det funnits ekonomi i det gissar jag att några av de ställena skulle passa.Mikael_L skrev:
Jag delar inte definitionen av vad som är bäst för oss på totalen. Elen på sommaren är exempelvis mindre värd än den på vintern, liksom den på dagen (vintertid i alla fall) är värd mer än den på natten.
Att vi skulle kunna få oändligt med vindkraft när det blåser är inte nödvändigtvis något att stå efter om det sen måste kompenseras med onödigt dyr reglerproduktion.
(Därmed inte sagt att jag tror att staten kan styra det här bättre än marknaden skulle kunna.)
Notera dock att många dammar inte är reglerade utan rena genomströmningsverk. Dammen är för liten för att användas för reglering.
De ställen som är lämpliga utreds redan, bland annat i Klarälven och i Indalsälven.
Man utreder också pumpning till ett flertal sjöar på olika platser.
Men det är få av dessa som ger några större effekter, mycket för att dammarna är för små.
Det kommer marknaden att lösa.
Man bygger inte mer vindkraft (givet att man kan bygga godtyckligt mycket) än vad som är lönsamt. Och man bygger inte mer lagring än vad som är lönsamt.
Om vi bara antar att vindkraft har en kostnad vid lönsamhet på 35 öre/kWh.
Och att lagring kostar 10 öre/kWh.
Mycket grovt och förenklat kommer man bygga tills priset ligger på ca 40 öre/kWh och med en standardavviklese på 5 öre/kWh. Dvs det kommer finnas variationer som är större än 10 öre men de är för små och för få för att investera bort.
(Sedan kan man komplicera med olika elområden och transmissionskostnad mm).
Och så kan det naturligtvis finnas något annat energislag som lägger sig billigare. Då förändras ekonomin. T ex gratis solel från tyskland. Då blir det mindre vindkraft och mer lagring istället.