Det beror inte på brist på bra lägen.pacman42 skrev:
Det beror på överetablering av kraft i norra Sverige.
Inga nya kraftverk kan vara lönsama med medelpriser runt 20 öre.
Det är därför det behövs mer efterfrågan och mer transmission söderut. Då kommer det byggas mer kraftverk i norra Sverige igen.
Det kan hända en del år innan också om man ser att transmission faktiskt får tillstånd och att förbrukarna har en chans att lyckas.
Det var nog var som misslyckades vid förra boomen, man trodde det var på gång men underskattade hur svårt det är att bygga ny industri och få tillstånd och arbetskraft på plats för stora transmissionsprojekt.
Skulle SE1/SE2 få priser runt 50 öre skulle vindkraften bli lönsam och mera byggas.
Att det inte byggs på grund av brist på möjliga bra lägen som du hävdade ser jag inte att det finns något stöd för.
Nu ska jag gå och dö på en annan kulle så vi kommer vidare i tråden.
Sedan blir det mer och mer batterier som kan hjälpa till med regleringen. Dock talar vi för den närmaste tiden som ganska kortsiktig reglering. Dvs minuter - timmar. Det är indirekt positivt för vattenkraften då deras kortsiktiga regleringen sliter på turbinerna.
Men med billigare batterier så kommer deras andel av effekt-regleringen öka. Senaste datat visar batteripack för stationär lagring (LFP) nere på $70/kWh. En ganska kraftigt fall under 2025. LFP har också ganska hyggligt antal laddcykler. (Typiskt någonstans kring 6000 cykler). Tillkommer lite för kontroller och förpackning. Och så sker en viss kapacitetsreduktion under livstiden. Men säg 15 öre/kWh. Det är ett pris som kan motivera många att köpa.
För en del vindkraftsparken kan det vara en ide att skaffa ett lager så dom kan flytta sin försäljning i tiden.
Och för solparkerna är det väl ide att flytta leverans från mitt på dagen till prispeaken på kvällen.
För 2026 väntas råvarupriserna öka vilket skulle kunna driva upp batteripriserna. Dock så väntas priser fortsätta falla pga fortsatta förbättringsarbete och innovationer (finansierat av kapitalister) som ger mer prissänkning än råvarukostnade ger prisökning.
EDIT. Glömde momsen. Statens fördyring måste man ju ta med också.
Redigerat:
I en del länder är pumpkraften ett tydligt inslag.
Tyskland (en dag bara vald på måfå)
I den totala energimixen så är det inte så mycket, det är det lite mörkare av de ljusblåa områdena
Men i MW är det inte betydelselöst, under sommaren får man anta att den producerar på var sida om solkraftstoppen som då uppstår.
Ja såhär, jag kunde inte hålla mig från att kolla och ta en screenshot
Litauen har en rätt stor andel pumpkraft, allra mest har de av vindkraft, därför ser diagrammen rätt lustiga ut om man kikar på olika dagar, pumpkraft slår till och från flera gånger under dagarna, jag förmodar att det är för att ersätta bortfall av vindkraft under dagar med ostadig vind.
Men pumpkraft är nog ingen silver bullet, den är säkert bra på de ställen den går att anlägga på, men kommer knappast att räcka till för att fixa all icke önskvärd variation som sol och vind dras med.
edit:
Bilderna (graferna) kommer härifrån:
https://transparency.entsoe.eu/generation/actual/perType/generation?appState={"sa":["BZN|10YLT-1001A0008Q"],"st":"BZN","mm":true,"ma":false,"sp":"HALF","dt":"CHART","df":["2025-12-10","2025-12-10"],"tz":"CET"}
edit2:
De flesta länder i Europa har ingen pumpkraft alls, eller åtminstone så lite att det inte syns i dessa diagram tillsammans med all annan elkraftsgenerering.
Jag kan väl också påpeka att detta är endast diagram över elkraftsgenerering, den energi som används till transportsektorn (olja främst), uppvärmning och andra ändamål (gas främst) finns ej med här.
Tyskland (en dag bara vald på måfå)
I den totala energimixen så är det inte så mycket, det är det lite mörkare av de ljusblåa områdena
Men i MW är det inte betydelselöst, under sommaren får man anta att den producerar på var sida om solkraftstoppen som då uppstår.
Ja såhär, jag kunde inte hålla mig från att kolla och ta en screenshot
Litauen har en rätt stor andel pumpkraft, allra mest har de av vindkraft, därför ser diagrammen rätt lustiga ut om man kikar på olika dagar, pumpkraft slår till och från flera gånger under dagarna, jag förmodar att det är för att ersätta bortfall av vindkraft under dagar med ostadig vind.
Men pumpkraft är nog ingen silver bullet, den är säkert bra på de ställen den går att anlägga på, men kommer knappast att räcka till för att fixa all icke önskvärd variation som sol och vind dras med.
edit:
Bilderna (graferna) kommer härifrån:
https://transparency.entsoe.eu/generation/actual/perType/generation?appState={"sa":["BZN|10YLT-1001A0008Q"],"st":"BZN","mm":true,"ma":false,"sp":"HALF","dt":"CHART","df":["2025-12-10","2025-12-10"],"tz":"CET"}
edit2:
De flesta länder i Europa har ingen pumpkraft alls, eller åtminstone så lite att det inte syns i dessa diagram tillsammans med all annan elkraftsgenerering.
Jag kan väl också påpeka att detta är endast diagram över elkraftsgenerering, den energi som används till transportsektorn (olja främst), uppvärmning och andra ändamål (gas främst) finns ej med här.
Redigerat:
Nej det var nog dumt att det ger intryck av att ha så mycket med kartorna att göra det var mer generellt allt snack om "potentialer" för olika mer eller mindre direkt sänkbara ideer och lösningar man ser lite varstans (inte heller det direkt kopplat till tråden) jag menade. Alla resurser och kapital som snurrar omkring i det lilla pga grönomställningar och som inte har direkt realism som första punkt var det jag hade i tankarna.Mikael_L skrev:
Du kan titta på Österrike också där finns några moderna verk och med fina lägen. Givetvis som vanligt inte något direkt saliggörande precis som det mesta i de här resonemangen dock stabila mycket långsiktigt användbara konstruktioner.
Redigerat:
Ja pumpkraften skulle jag anse vara utmärkta energilager (eller ja, de ÄR utmärkta), men jag tvivlar, intill visshet, att det inte alls kommer att kunna lagra all energi som behövs för att tänka sig ett energisystem bestående endast av vind och sol.
Ja alltså att det inte finns tillräckligt med vettiga platser för denna verksamhet.
Det kommer ju trots allt även med en miljökostnad också, som förstås varierar. Men ju mer pumpkraft vi vill bygga desto mer av andra värden kommer att förstöras.
Ja alltså att det inte finns tillräckligt med vettiga platser för denna verksamhet.
Det kommer ju trots allt även med en miljökostnad också, som förstås varierar. Men ju mer pumpkraft vi vill bygga desto mer av andra värden kommer att förstöras.
Jag själv tror precis som qvirre skriver.GK100 skrev:
Att det kommer börja anläggas mer vindkraft i SE1 och SE2 så fort som elpriset blir lite bättre för producenterna, och det blir det nog först när antingen Stegra, Hybrit och kanske någon batterifabrik kickar igång eller när stamnätet söderut blivit förstärkt (ända ner till kontinenten).
Att det finns potential för 185TWh/år betyder ju inte att allt detta kommer att byggas, det tror jag verkligen inte, men säkerligen kommer det byggas rejält mer, det kan bli det dubbla av vad vi har idag.
Det som mest hotar vindkraft (på land) är nog faktiskt vindkraft offshore.
I många andra länder är solkraften på allt starkare frammarsch, men den passar ju inte lika bra i Norden eller i nordliga kontinentaleuropa.
Problemet är dock att vattenkraftens reglerkapacitet snart är fullt utnyttjad. Det innebär att vi måste ha annan reglerkapacitet på plats. Vätgaslager är dyrt, främst pga den överkapacitet av produktion av vätgas som då behöver finnas. Batterier som skall reglera på veckobasis (mot vindkraft) kommer inte att bära sig, inte ens med kraftigt sjunkande priser på batterier. Så vad skall vi använda?
Folk verkar inte riktigt ta till sig detta problem...
Folk verkar inte riktigt ta till sig detta problem...
Nej, nu drar du felaktiga slutsatser. Om huvuddelen av vår ökade elförbrukning i industrin är linjär så är det linjär produktion som behövs också. Då passar kärnkraften perfekt
Det är därför som man tittar på att pumpa vatten mellan Vänern och Vättern. Här pratar vi om vattenvolymer i rörelse som motsvarar Amazonasfloden. Det kommer aldrig att godkännas dock.K karlmb skrev:
Varför krångla med vätgas o bränsleceller?
Finns ju massor av andra kemiska alternativ.
Precis som dieselmotorn fördröjde elektrifieringen och gav Kineserna sitt försprång så slukar alla korkade vätgasprojekt nu resurserna till dess alternativ.
Tekniskt sett innebär vätgas bara en massa problem och sånt har aldrig premierats i evolutionen.
Man skulle dock kunna pumpa mellan Mälaren och Hjälmaren. Där finns en fallhöjd på runt 22 meter. Sedan kan man ju höja Hjälmaren en aning också. Det går naturligtvis inte att återställa den till dess naturliga nivå innan sänkningen på 1800-talet, men lite går ju att höja.