Sveriges elproduktion är bättre än någonsin

[paralun]

Fast det stämmer inte.
Det är bara i en region som SvK gör det. Den regionen som kallas Sverige. Inte hela elsystemet.

I de flesta fall kan man ignorera det felet. Men inte när det är just regional uppdelning som avhandlas. Ser du verkligen inte det felet själv?

Vad gör BRP? Och hur stora regioner agerar dom inom?

BRP verkar ju inom ett elområde och ska ha koll på sin förväntade elbalans, har man inte det får man betala obalanskostnader till SvK som då får använda upphandlad reglerkraft för att justera frekvensen,

 

[djac]

Håller inte alltid med Anne-Marie Pålsson men detta är rimliga funderingar: https://www.sydsvenskan.se/opinion/...kostat-elanvandarna-nagon-borde-rakna-pa-det/

En gång i tiden hade Sverige ett välfungerande elsystem. Merparten av produktionsanläggningarna ägdes av det offentliga och drevs utifrån självkostnadsprincipen, med målet att förse svenska konsumenter med säker el till ett och samma låga pris.

Så kom 1980-talet med krav på avreglering och privatisering.

Reträtten inleddes 1991 när det statliga affärsverket Vattenfall omvandlades till ett aktiebolag med uppgift att bli en stor aktör på den europeiska energimarknaden. Oklart varför, ty Vattenfall ansågs fungera bra. Reformen motiverades i det korta beslutsunderlag som riksdagen mottog av att den skulle öka statens vinster, förbättra användningen av kapitalet och ge konsumenterna lägre priser.

Några år senare avreglerades elmarknaden. Priset skulle bestämmas av marknaden - inte på administrativ väg - och ökad konkurrens skulle ge lägre elpriser. Underlaget till riksdagen var blott några få sidor och bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet protesterade mot nyordningen. Varnade för att marknadsprissättning baserad på den sist producerade enheten skulle öka elpriset i förhållande till den prissättningsmodell som tillämpats tidigare.

Därefter var det dags för elnäten, många nu i privat ägo. Som naturliga monopol kunde de inte lämnas oreglerade. Sålunda infördes i ellagen en bestämmelse om att nättarifferna skulle bestämmas av en myndighet och att konsumentintresset då särskilt skulle beaktas. Men vaga formuleringar och motstridiga mål fick nätbolagen att överklaga myndighetens beslut. I stor skala, varför konsumentintresset togs bort. Utan förklaring. Kvar finns nu i ellagen bara skrivningar om att bolagens intresse av rimliga vinster ska tillgodoses.

Sist i tur var indelningen i elprisområden. Inte ett krav från EU som brukar hävdas utan en frivillig akt från svensk sida grundat på en stark tro om marknadens överlägsenhet. Med prisområden skulle etablering av nya produktionsanläggningar bestämmas av prissignaler – där priset är som högst alltså - och inte av byråkrater.

Idag har vi facit.

Vattenfalls storskaliga expansion slutade med mångmiljardförluster. Konkurrensen blev inte större utan mindre och marknaden domineras nu av tre stora bolag. Nätavgifterna har ökat långt snabbare än andra priser och verkar nu vara bortom kontroll för ansvarig myndighet. Prisskillnaderna mellan Sveriges olika delar är nu extrema och nya produktionsanläggningar har inte allokerats till de områden där priserna är som högst utan där de är som lägst.

Det är inte marknadens fel att förväntningarna kommit på skam. Marknaden har tvärtom agerat exakt som kunnat förväntas. Inte heller ska stängningen av kärnkraftverken i Oskarshamn och Ringhals lastas.

Ansvaret faller på regering och riksdag som inte vidtagit åtgärder – sådana finns det gott om - för att begränsa marknadens räckvidd och få den att fungera bra för både bolagens ägare och deras kunder.

Vad har denna besatthet av marknaden kostat elanvändarna? Någon borde räkna på det.

Anne-Marie Pålsson är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och tidigare riksdagsledamot för Moderaterna.

 

[Nötegårdsgubben]

Har du snott hennes text, eller refererar du den? Jag gissar på det förra, även om avsaknaden av citattecken talar för det senare.

Oavsett vilket känns det som en rätt fint efterhandskonstruerad beviskedja som bara tar med det som styrker den egna tesen.

 

[daVinci]

BRP verkar ju inom ett elområde

Just det. Och det är en mindre region än landet.

Och landet är bara en mindre region av elsystemet.

Varför skulle det inte gå att ha en "styrning" som är för en region av elsystemet?
Och varför invänder du när du sedan ger exempel på det du invänder emot.

 

[daVinci]

En gång i tiden hade Sverige ett välfungerande elsystem. Merparten av produktionsanläggningarna ägdes av det offentliga och drevs utifrån självkostnadsprincipen, med målet att förse svenska konsumenter med säker el till ett och samma låga pris.

Hur har man mätt upp att det var välfungerande?

Fungerade det bättre förr än nu?
Hur ser kriterierna för det ut?

Vi hade utedass förr. Var det också bättre?

Så kom 1980-talet med krav på avreglering och privatisering.

Nja, det var väl Sovjets och öststaterrnas kaputt som knäckte non-market socialists fantasier om att det var bättre att offentlig sektor ägde och skötte saker. En del hade sinnesnärvaron att medge att de levt med en livslögn.
Dagens socialister verkar blunda för historisk evidens. Och tänker att offentlig sektor är vis och förståndig och har folkets bästa för ögonen. Att verkligheten är den motsatta verkar dom var helt blinda för.


De flesta non-market socialists övergick då till att bli market-socialists. Dvs man tillåter privat ägande då det bevisligen skapar mer värde. Men så reglerar man och beskattar den så att de som skapar mycket värde inte ska kunna bli rika. (Sedan lyckas man inte helt och hållet utan sådana som Ingvar Kamprad skapade mycket värde men staten lyckades inte stjäla det av honom). För andra där man lyckas bättre tar man bort incitamenten och hindrar därmed värdeskapandet.

I grunden kan man säga att de som var non-market socialists hade svårt att förklara varför Trabanten inte fått någon kostnadsreduktion och ingen funktionshöjd på 30 år. Medan privata BMW hade förbättrat bilarna rejält.

Insikten att offentlig sektor inte kan skapa värde gick till slut inte att förneka. Genom att privatisera så kommer kostnadsreduktion och funktionshöjd att genomföras. TIll fördel för folket.

Vill man att folket skall ha det som i Nordkorea där ingen tillväxt finns, kan naturligtvis vara arg över att folket skall få det bättre.

Reträtten inleddes 1991 när det statliga affärsverket Vattenfall omvandlades till ett aktiebolag med uppgift att bli en stor aktör på den europeiska energimarknaden.

Vem gav då styrelsen i Vattenfall detta uppdrag?

Notera nu att Vattenfall förblev statligt. Men staten som ägare. Fortfarande offentlig sektor.

Vill man klaga över Vattenfall så klagar man över hur offentlig sektor sköter saker.

SvK bröts ut ur Vattenfall. SvK är också statligt. Vill man klaga SvK så klagar man över hur offentlig sektor sköter saker.

Reformen motiverades i det korta beslutsunderlag som riksdagen mottog av att den skulle öka statens vinster, förbättra användningen av kapitalet och ge konsumenterna lägre priser.

Det kan i sig vara sant. Men det beror ju på hur styrelsen väljs ut och vilken frihet dom har.
Fördelen här är att bolaget har vinstkrav. Och VD måste prioritera resultat. Och kan inte vara hur korrupt som helst.

Några år senare avreglerades elmarknaden. Priset skulle bestämmas av marknaden - inte på administrativ väg - och ökad konkurrens skulle ge lägre elpriser.

Principerna för detta är faktiskt riktigt bra. Men de som ordnade systemet för prissättning var en blandning mellan Sverige och Norge och privat och offentligt. Det var i stort sett ingenjörer som gjorde jobbet.

* I ett elområde har man konkurrens vilket gör att flera hjärnor funderar över kostnadsreduktion.
* Ny elproduktion kan byggas där man kan leverera billigare el.
* Olönsam elproduktion läggs ned då ingen vill betala förlusterna.

Det pressar ned priserna till kundernas fromma.

Olika priser i elområden leder till att den som har rätt att bygga transmission mellan elområden får in avgifter och de får bara användas till att köpa på transmissionen. Varvid transmissionen ökar och priserna jämnas ut mellan delområdena.

Är nu detta dåligt?
Då får man förklara vad som är kasst.

Det är bara non-market socialists som klagar. Och dom kan aldrig redogöra för något. Dom bara klagar över att det inte är som i Nordkorea.

Därefter var det dags för elnäten, många nu i privat ägo. Som naturliga monopol kunde de inte lämnas oreglerade. Sålunda infördes i ellagen en bestämmelse om att nättarifferna skulle bestämmas av en myndighet och att konsumentintresset då särskilt skulle beaktas. Men vaga formuleringar och motstridiga mål fick nätbolagen att överklaga myndighetens beslut. I stor skala, varför konsumentintresset togs bort. Utan förklaring. Kvar finns nu i ellagen bara skrivningar om att bolagens intresse av rimliga vinster ska tillgodoses.

Flum i regleringar fungerar inte särskilt bra då det lämnar mycket godtycke till de som tar beslut. Och det godtycket varierar över tiden.

Men varsågod att skriv en bättre lagtext.

Sist i tur var indelningen i elprisområden. Inte ett krav från EU som brukar hävdas utan en frivillig akt från svensk sida grundat på en stark tro om marknadens överlägsenhet. Med prisområden skulle etablering av nya produktionsanläggningar bestämmas av prissignaler – där priset är som högst alltså - och inte av byråkrater.

Inte svensk sida. Det var ett arbete tillsammans med Norge.

Idag har vi facit.

Ja. Och Sverige är väl det land som har lägst elpriser.

Det Norska elområden längst i Norr brukar ha lägre priser. Men det är bara ett av 5 elområden.
(Men Norge har ju samma principer).

Är låga elpriser att stort misslyckande?

Vattenfalls storskaliga expansion slutade med mångmiljardförluster.

Ja, varför skulle dom äga massor med företag utomlands?
Och miljardförlusterna kom av politiska beslut i andra länder.

Alla som ogillar miljardförluster får väl ta en funderare över hur bra det är med politiska beslut då.

Konkurrensen blev inte större utan mindre och marknaden domineras nu av tre stora bolag. Nätavgifterna har ökat långt snabbare än andra priser och verkar nu vara bortom kontroll för ansvarig myndighet.

Det är flera saker som stigit mer än andra priser. Byggnadskostnaderna t ex.

En del priser tom sjunker. Det har att göra med att de produkterna levereras av privata företag som agerar i länder med mindre skatter och regleringar.

Men dras nätbolagen med stora kostnader? Eller gör dom sanslösa vinster?
I stället för att bara jämra sig kan man ju titta på fakta.
Lönekostnaderna stiger mer än priserna. Kan man inte rationalisera så får man högre nätavgifter.
Råvaror stiger mer än priserna. Har man betydande råvruanvändning (metaller) så får man högre nätavgifter.
Markpriser stiger mer än priserna. Arrendet stiger mer än priserna. Har man markrelaterade kostnader får man högre nätavgifter.

Sedan kan någon stöna inombords och tänka hade vi det bara som i Nordkorea så skulle det inte blir så här.

Prisskillnaderna mellan Sveriges olika delar är nu extrema och nya produktionsanläggningar har inte allokerats till de områden där priserna är som högst utan där de är som lägst.

Kommunalt veto har med det att göra.
Och statliga regleringar.

Dvs det är inte så privat och marknadsekonomiskt som du vill göra gällande.

Ansvaret faller på regering och riksdag som inte vidtagit åtgärder – sådana finns det gott om - för att begränsa marknadens räckvidd och få den att fungera bra för både bolagens ägare och deras kunder.

Det är precis tvärtom. Politikerna har vidtagit åtgärder för att begränsa och hindra. Och konsekvenserna av de politiska besluten hindrar prisutjämning.

Vad har denna besatthet av marknaden kostat elanvändarna? Någon borde räkna på det.

Ja marknadsliberalism kostar ju. I Sydkorea måste folket dras med 33 ggr högre levnadsstandar än de hade 1960. I Nordkorea med offentlig sektor som sköter allt slipper folket denna plåga. Där har levnadsstandarden öka 0 ggr. Där får dom de stora fördelarna som offentlig sektor levererar: misär, undernäring och svält.

 

[kashieda]

Ja, låt oss sälja allt till privata, det blir effektivare!

Vilka fem vägbolag vill du betala till för att kunna komma till jobbet idag? Ska du ta månadsabonnemang eller kommer du att vilja åka till affären också?

 

[blackarrow]

Ja, varför skulle dom äga massor med företag utomlands?

Ja, det kan man verkligen undra.
Varför vill företag expandera?

Vattenfall hade under lång tid levererat stora vinster till sin ägare år efter år, så man litade väl på VD Lars Josefsson.

Och miljardförlusterna kom av politiska beslut i andra länder.

Hade inte Vattenfall kunnat förutse att gas och kolkraft var en dålig affär med stora politiska risker?

Är det inte ännu märkligare att "alla" rådgivarna runt Maud sade det var en bra affär?

Alla som ogillar miljardförluster får väl ta en funderare över hur bra det är med politiska beslut då.

Det var väl inte en politisk vilja att Vattenfall skulle köpta Gas/kol& kärnkraft?

Jag tror det var Øystein Løseth vd för Nuon som som köpte Nuon med Vattenfalls pengar. Dock räckte de inte så Vattenfall fick även låna mycket till affären.
När affären genomförts blev Øystein VD för Vattenfall.

Vem var hon



att säga Meryl Lunch värderat Nuon på tok för högt
"...investmentbanken Merrill Lynch, gjorde en värdering av Nuon. Den kom fram till att värdet inklusive de samordningseffekter mellan bolagen som Vattenfall hoppades på kunde ligga någonstans mellan 78 och 104 miljarder. Vattenfall betalade till slut 93 miljarder, alltså närmare den övre än nedre gränsen för vad bolaget kunde vara värt enligt investmentbanken."

Sen hade ju Nuon sin "kasinoverksamhet" som värderades till 20 miljarder, som senare visade sig närmast värdelöst.

"Har förlorat 19,3 miljarder​

Men nu tycker Vattenfall att tradingverksamheten bara är värd 700 miljoner kronor. På Nuons tradingverksamhet har hittills det svenska folket alltså tappat svindlande 19,3 miljarder kronor i värde."
https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/...orsta-spekulationsforlusten-i-svensk-historia

Hur kan marknaden ha så fel?

Jag brukar inte vara konspiratoriskt lagd, men här tror jag det fanns privata ekonomiska intressen, inte bara för bra VD löner och fina pensioner, utan att få så dålig ekonomi i Vattenfall att de tvingats ta en externa ägare för att få kapitaltillskott. Dvs en smygprivatisering.

En annan tänkbar agenda kunde vara att MP och miljölobbyn ville köpa upp "fulktaft" med svenska statliga medel. Folket måste göra lite uppoffringar för att rädda miljön.

Rå kapitalism som lurade ett statligt företag således.

 

[djac]

Har du snott hennes text, eller refererar du den? Jag gissar på det förra, även om avsaknaden av citattecken talar för det senare.

Oavsett vilket känns det som en rätt fint efterhandskonstruerad beviskedja som bara tar med det som styrker den egna tesen.

Jag bara kopiera in den för att även de utan relevant licens skulle kunna läsa.

Såklart det är skrivet med en åsikt, detta är alltså en kolumn, ingen journalistisk text. Jag gillar ändå att ibland ta ett steg tillbaks och betrakta en längre kedja, jag har ju dessutom rätt ofta farit med åsikten att det är upplägget som skadar oss mest, inte företag som bara beter sig som företag sak.

Jag blir ofta besvarad som att sakernas tillstånd är lika bundna av naturlagar som gravitationen men det finns minst en till som åtminstone misstänker att vi hade kunnat påverka vårt öde.

 

[Nötegårdsgubben]

Jag bara kopiera in den för att även de utan relevant licens skulle kunna läsa.

Snott alltså.

det är skrivet med en åsikt, detta är alltså en kolumn, ingen journalistisk text.

Jag förstår tyvärr inte skillnaden på en text skriven med en åsikt och en journalistisk text. Däremot är dey dålig vetenskap, så hon borde skämmas lite för att blanda in sin akademiska grad i saken.

det finns minst en till som åtminstone misstänker att vi hade kunnat påverka vårt öde.

Nu har jag inte läst hennes biografi, men hon är väl tvärtom känd för att påstått att hon inte kunnat påverka något.

 

[djac]

Snott alltså.

Jag förstår tyvärr inte skillnaden på en text skriven med en åsikt och en journalistisk text. Däremot är dey dålig vetenskap, så hon borde skämmas lite för att blanda in sin akademiska grad i saken.

Nu har jag inte läst hennes biografi, men hon är väl tvärtom känd för att påstått att hon inte kunnat påverka något.

Det är ganska stor skillnad på ledare och kolumner och journalistisk text, det är jag övertygad om att du vet, hon har för övrigt inga journalistiska meriter.

 

[daVinci]

Ja, det kan man verkligen undra.
Varför vill företag expandera?

En del ägare ser stordriftsfördelar. Antingen expandera eller förlora allt är det för dom. För Alphabet och Meta är det definitivt så. Men för Vattenfall är det inte uppenbart för mig iaf.

Vattenfall hade under lång tid levererat stora vinster till sin ägare år efter år, så man litade väl på VD Lars Josefsson.

Dock var det styrelsen som i flera år hade tjatat på VD att hala fram uppköpsobjekt.
Och varje dom halade fram så sa styrelse nej. Och när man förlorade en budgivning i Belgien så pekade ledningen på Nuon. Varvid styrelsen sa "den köper vi".

Hade inte Vattenfall kunnat förutse att gas och kolkraft var en dålig affär med stora politiska risker?

Det är väl en fråga du kan ställa till dåvarande styrelse och den som gav styrelsen uppdraget att expandera. Troligen var kravet uppifrån att öka substansvärde och vinst. Och att växa organiskt var väl för svårt. Enklare då att köpa andra bolag. Och ett kommunalt energibolag i Belgien framstod väl som ok.

(Statliga SBAB hade krav från ägarna att expandera. Och ta stor risk i att göra det. Vilket ledde till att ledningen för SBAB gjorde som staten ville. Och en del i folket var hysteriska över det. Med viss rätt. Och konkurrenterna var lite missnöjda över att SBAB tog överdriven risk med skattebetalarnas pengar. Men det är så här ansvarslöst som staten är. Offentlig sektor är inte bättre än så).

Är det inte ännu märkligare att "alla" rådgivarna runt Maud sade det var en bra affär?

Maud hade inte så mycket med saken att göra. Hennes fråga var mer: "ska Vattenfall få ägartillskott för att expandera". Och den frågan slutade med: ja. Vad Vattenfall sedan gör med kapitalet är inte hon kompetent att svara på.

Visst är det intressant att alla vänsterpartierna som vill ha stor offentlig sektor är knäpptysta och inte försvarar iden med att ge offentlig sektor mer pengar.

Och de vänstermänniskor som skällt på Maud som bandhundar har i nästa andetag talat sig varma för investeringar i offentlig sektor. Hyckleriet är på max.

Det var väl inte en politisk vilja att Vattenfall skulle köpta Gas/kol& kärnkraft?

Jag gissar att Mp är det enda partiet som med någon slags ärlighet kan säga att dom var emot. Men helt säker är jag inte. Mp kan mycket väl ha varit för. Och sedan göra efterkonstruktionen att dom vill köpa för att lägga ned.

Jag tror det var Øystein Løseth vd för Nuon som som köpte Nuon med Vattenfalls pengar. Dock räckte de inte så Vattenfall fick även låna mycket till affären.
När affären genomförts blev Øystein VD för Vattenfall.

En VD för Nuon har inget att säga till om. Denne kan bara tala för att affären är rätt. Inget annat.

att säga Meryl Lunch värderat Nuon på tok för högt
"...investmentbanken Merrill Lynch, gjorde en värdering av Nuon. Den kom fram till att värdet inklusive de samordningseffekter mellan bolagen som Vattenfall hoppades på kunde ligga någonstans mellan 78 och 104 miljarder. Vattenfall betalade till slut 93 miljarder, alltså närmare den övre än nedre gränsen för vad bolaget kunde vara värt enligt investmentbanken."

Sen hade ju Nuon sin "kasinoverksamhet" som värderades till 20 miljarder, som senare visade sig närmast värdelöst.

Tja, det finns metoder för att värdera. Den som anser sig göra ett bättre jobb med att sia in i framtiden kan ju starta en egen investment banking firma. Är dom så duktiga så kommer dom få mycket jobb och kan ta väldigt bra betalt.
Vet inte om jag sett det genomföras.

Men nu tycker Vattenfall att tradingverksamheten bara är värd 700 miljoner kronor. På Nuons tradingverksamhet har hittills det svenska folket alltså tappat svindlande 19,3 miljarder kronor i värde."

[länk]

Förlusterna är väl på att låta offentlig sektor göra affärer.

Hur kan marknaden ha så fel?

Därför att man gör bedömningar med gällande data. Sedan händer det saker i framtiden som ändrar förutsättningarna.
Marknaden har fel mest hela tiden. Men som jag sa, den som anser sig göra ett bättre jobb kan tjäna mycket på det.

Jag brukar inte vara konspiratoriskt lagd, men här tror jag det fanns privata ekonomiska intressen, inte bara för bra VD löner och fina pensioner, utan att få så dålig ekonomi i Vattenfall att de tvingats ta en externa ägare för att få kapitaltillskott. Dvs en smygprivatisering.

Det behöver inte vara konspirationer. Hur mycket har inte privata företag förlorat på mer genomtänkta satsningar.
Ta bara Nvidia som är i media dagligen nu. Dom gjorde sitt första grafikchip baserat på rektangelgrafik. När dom var klara med det lanserade Microsoft DirectX som baserades på triangelgrafik. Och med det var deras chip närmast värdelöst. Investerat kapital ned i toalettstolen.
Men kapitalägarna var villiga att ge dom en sista chans. Och sedan dessa har det gått bättre.

Drar vi en parallell här så kan då de som vill klaga säga att men begrep inte kapitalägarna att Microsoft skulle släppa ett grafikpaket för triangelgrafik?
Svaret är väl NEJ.
Folk, inklusive, kapitalägare har begränsade kunskaper om framtiden.

Rå kapitalism som lurade ett statligt företag således.

Vilken då råkapitalism? När ett statligt företag köper ett kommunalt?

 

[Snikholt]

Förklara lite mer hur du tänker.

Tänker så här…
Diagrammen visar hur mycket total energi som används, och hur mycket som slösas bort.

Man kan också få en bild av hur elektrifiering, när den ersätter fossila bränslen sänker totalt energibehov.

Och slutligen kan man då se var optimering kan göra stört nytta….

Men sen kommer verkligheten ikapp teorin - dvs. optimeringsnivån kanske är på sitt realistiska max.
Tex. vad gäller vindkraft, men där - precis som med solen så är ”råvaran” gratis och har noll miljöpåverkan vilket gör det än mer attraktivt att söka optimering….

Eller inte.

Man kan lika gärna anse att man bör optimera där ”råvaran” är dyrast och har mest påverkan på miljö och natur.
Givet att man är beroende av den för kontinuitet i energiförsörjningen.

Nåt sånt.

med förbehåll för att jag kanske är ute och cyklar fullständigt…

 

[blackarrow]

Från min bildsamling. Några år gammal.
Intressant i grova drag, men lite svårt att se vad de smalare linjerna representerar.
Färgsättningen kunde gjorts annorlunda för bättre tydlighet.

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

 

[karlmb]

Håller inte alltid med Anne-Marie Pålsson men detta är rimliga funderingar: [länk]

En gång i tiden hade Sverige ett välfungerande elsystem. Merparten av produktionsanläggningarna ägdes av det offentliga och drevs utifrån självkostnadsprincipen, med målet att förse svenska konsumenter med säker el till ett och samma låga pris.

Så kom 1980-talet med krav på avreglering och privatisering.

Reträtten inleddes 1991 när det statliga affärsverket Vattenfall omvandlades till ett aktiebolag med uppgift att bli en stor aktör på den europeiska energimarknaden. Oklart varför, ty Vattenfall ansågs fungera bra. Reformen motiverades i det korta beslutsunderlag som riksdagen mottog av att den skulle öka statens vinster, förbättra användningen av kapitalet och ge konsumenterna lägre priser.

Några år senare avreglerades elmarknaden. Priset skulle bestämmas av marknaden - inte på administrativ väg - och ökad konkurrens skulle ge lägre elpriser. Underlaget till riksdagen var blott några få sidor och bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet protesterade mot nyordningen. Varnade för att marknadsprissättning baserad på den sist producerade enheten skulle öka elpriset i förhållande till den prissättningsmodell som tillämpats tidigare.

Därefter var det dags för elnäten, många nu i privat ägo. Som naturliga monopol kunde de inte lämnas oreglerade. Sålunda infördes i ellagen en bestämmelse om att nättarifferna skulle bestämmas av en myndighet och att konsumentintresset då särskilt skulle beaktas. Men vaga formuleringar och motstridiga mål fick nätbolagen att överklaga myndighetens beslut. I stor skala, varför konsumentintresset togs bort. Utan förklaring. Kvar finns nu i ellagen bara skrivningar om att bolagens intresse av rimliga vinster ska tillgodoses.

Sist i tur var indelningen i elprisområden. Inte ett krav från EU som brukar hävdas utan en frivillig akt från svensk sida grundat på en stark tro om marknadens överlägsenhet. Med prisområden skulle etablering av nya produktionsanläggningar bestämmas av prissignaler – där priset är som högst alltså - och inte av byråkrater.

Idag har vi facit.

Vattenfalls storskaliga expansion slutade med mångmiljardförluster. Konkurrensen blev inte större utan mindre och marknaden domineras nu av tre stora bolag. Nätavgifterna har ökat långt snabbare än andra priser och verkar nu vara bortom kontroll för ansvarig myndighet. Prisskillnaderna mellan Sveriges olika delar är nu extrema och nya produktionsanläggningar har inte allokerats till de områden där priserna är som högst utan där de är som lägst.

Det är inte marknadens fel att förväntningarna kommit på skam. Marknaden har tvärtom agerat exakt som kunnat förväntas. Inte heller ska stängningen av kärnkraftverken i Oskarshamn och Ringhals lastas.

Ansvaret faller på regering och riksdag som inte vidtagit åtgärder – sådana finns det gott om - för att begränsa marknadens räckvidd och få den att fungera bra för både bolagens ägare och deras kunder.

Vad har denna besatthet av marknaden kostat elanvändarna? Någon borde räkna på det.

Anne-Marie Pålsson är docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och tidigare riksdagsledamot för Moderaterna.

GOD JUL!

 

[harka]

idag har SvT haft ett inslag i nyhetsflödet om att elen är fyra gånger dyrare i söder än i norr (SE4 vs. SE1)

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/s...ige-nastan-fyra-ganger-dyrare-el-i-soder-2025

inslaget kommer in i resonemang om dyr el och elbrist och man skulle kunna förledas att tro att elen i söder har blivit väldigt mycket dyrare – men prisskillnaden mellan nord och syd är snarare beroende på att priset har fallit i norr

mina excel-filer har prisdata tillbaka till 2007 och jämför jag nutida elpriser i SE4 med elpriset under de sex åren 2007-2012 så framkommer att priset har ökat relativt blygsamt med hänsyn taget till inflationen (KPI) – det var inte så mycket bättre förr (=för femton år sedan)

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

däremot har elpriset i SE1 närmast kollapsat från att ha legat på 55 öre/kWh åren 2007-2012, ner till årets modesta 17 öre/kWh – en konsekvens av en stor utbyggnad utav elproduktionen i norr i väntan på att elhungig industri ska börja konsumera strömmen

den stora prisskillnaden mellan nord och syd har inte sin huvudsakliga förklaring i kraftiga prisökningar i syd, utan av rekordlåga priser i nord