Magnus E K
Husägare
· Östergötland
· 4 041 inlägg
Magnus E K
Husägare
- Östergötland
- 4 041 inlägg
"Ett rätt barn" är korrekt, men eftersom det låter konstigt (i och med att "rätt" också är ett annat ord) så är det rimligt att ersätta med ett annat ord med (i stort sett) samma betydelse. Det kanske rentav kan formuleras som en allmän regel, att man försöker undvika att använda ord när den böjda formen låter konstig. "måste" är ett annat sånt ord, ersätts ofta i imperfekt och perfekt av "var tvungen"/"har varit tvungen" eftersom "måste/måst" låter konstigt.
Medlem
· Blekinge
· 11 711 inlägg
Inget förvånar mig längre men stämmer det?
Känns som pluralis då borde vara "två rätta barn". "Rädd" är väl inte någon perfekt particip av någon verb för då skulle det kunna vara "ett rätt barn". Vilket är verbet i så fall? Rädda?
Magnus E K
Husägare
· Östergötland
· 4 041 inlägg
Magnus E K
Husägare
- Östergötland
- 4 041 inlägg
Ett brett hus, två breda hus (inte två "bretta" hus).T Thomas_Blekinge skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 952 inlägg
Språkregler är I första hand deskriptiva, inte normativa. Och nej, det blir inte kaos, oavsett om vi som lärde oss på ett annat sätt än vad som accepteras idag gnäller.C claym skrev:
Själv fick jag som barn traggla mycket med var och vart. Som Stockholmsfödd hade jag inte en naturlig känsla för när det skulle vara befintlighet (var) och när jag fick säga vart (som alltid föll mig naturligast, och som historiskt använts för riktning). Uppenbarligen simmade jag motströms utan nytta – jag lärde mig förvisso, men allt färre gör det.
Och så uttalar jag acceptera som axeptera, men accessoar som assessoar. Asseptera stör mig enormt, men att jag själv uttalar accessoar enligt motsvarande mönster är förstås helt normalt.
Hur man än ser det är det ändå helt bisarrt att dagens unga (och s.k. journalister) inte kan skilja på de och dem – vafan! Nåt kan väl ändå vara oföränderligt. Eller?
Ingen är konsekvent i sitt språkbruk. Det funkar inte så. Och vi pratar inte likadant som på vikingatiden exempelvis, självfallet inte i form av ordförråd, men inte heller grammatiskt.
Att inte kunna använda de eller dem på korrekt sätt blir kaos då du inte följer de grammatiska regler som finns. Sen har det blivit mer accepterat att använda dom, trots att detta är talspråk. Personligen gillar jag det inte men det är nog mer mitt problem...
Jag arbetar som programmerare och här finns det tydliga exempel på vad som händer när man inte följer de regler som finns uppsatta:
1. Koden fungerar inte, dvs den kan inte exekvera
2. Koden går inte att förstå
Punkt 1 är enkel att lösa. Man ändrar koden så kompilatorn blir glad och koden fungerar. Denna punkt klarar, i stort sett, alla programmerare att lösa
Punkt 2 är den stora nöten! Detta eftersom människor har olika sätt som de skriver kod på. Datorn/kompilatorn förstår koden men en människa som ska läsa och förstå det som skrivits kan ha stora problem. Detta pga att merparten av programmerarna inte följer de standardiserade sätten på hur kod ska skrivas. Dessutom har inte programmerarna den viktigaste tanken i huvudet när de skriver koden: Jag ska skriva kod som dels en kompilator accepterar och dels någon annan människa förstår. Det är just förstår som är det svåra. Detta gäller oavsett om man skriver programkod eller en roman eller en vetenskaplig artikel eller…
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 952 inlägg
Du har en låg tröskel för kaos. Den mänskliga hjärnan är överlägsen binära datorer i såväl plasticitet som anpassningsförmåga.
Upptäckte igår att jag får lätt mordiska tankar av människor som använder harmoniserar istället för harmonierar när de talar om kulörer och texturer. Harmonisera är ett ord för mig som man hellre använder när man pratar musik.
Tror inte att jag håller riktigt med. Så här ser jag det (rätt eller fel?):Gammelnörden skrev:
Harmoniera = likna varandra.
Harmonisera = Ändra, justera, så att t.ex. två mönster eller två former blir mer lika varandra.
Tror gör man i kyrkan.KnockOnWood skrev:
SAOL vet:
Men jag tror du har rätt.
SAOB ger en fylligare definition. Siten https://svenska.se/ kan rekommenderas om man någon gång känner tvivel i sin tro. Jag ifrågasätter inte deras betydelse som så, men det kändes väldigt malplacerat i sammanhanget för mig eftersom jag så starkt förknippar och använder det främst för att beskriva företeelsen "sätta ackord till en melodi" och personen menade att NCS-numren stämde bra överens i kulörtonen, inte att något skulle justeras.
Håller inte med. Människans hjärna har extremt svårt att hantera brus och kaos, det tröttar ut och får hjärnan att arbeta på högvarv. För mycket information, felaktig information, information som stör hjärnan gör att vi blir trötta. Varför inte göra det enkelt och ha en renhet i saker? På detta sätt hjälper vi hjärnan, inte belastar den i onödan....