U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 2 829 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 2 829 inlägg
Vet inte om du läste fel, båda kurvorna är justerat för inflation. Men den ena är justerad för inflation samt lönesnitt.Huddingebo skrev:
Jag sa ju att om man jämför inom nuvarande levande generationer så är det dyrt idag jämfört med 40år tillbaka. Men vi är ett land med lång historia och tittar man i grafen så är 40-60 år tillbaka all time low i huspriser, över ett ”extremt spann!”. Då justerat för inkomst och inflation.
Finns mycket fabriker för 150 år sedan. Benmjöl, stärkelse, tegel osv. Industrialiseringen kom till Sverige på 1800-talets mitt. VABIS är ju 130år sedan det grundades tex. Att merparten var bönder är fel och ännu mer fel att de som jobbade i jordbruket ägde sin egen gård.
Bondesamhället började ju tappa för 150 år sedan och även när de hade sin prime var de flesta inte egna bönder utan många va inneboende drängar och pigor eller torpare. Stora gårdar hade även egna smeder/hovslagare tex
Edit: Googlade och ungefär 25-30% var bönder 1870.
https://www.scb.se/hitta-statistik/...ordbruk-och-boskapsskotsel-1865-1911-bisos-p/
Redigerat:
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 2 829 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 2 829 inlägg
Jo mest i form form av lågräntelån och kraftiga ränteersättningar. Egenhems rörelsen, utbyggnaden av allmännyttan efter kriget följt av miljonprogrammet är alla exempelZ ZipLock skrev:
Om man tex har långa, låga rätelån på TOMTER som köps av stat/kommun, eller tomträtt/arrendetomter som kan köpas loss efter första arrendeperioden så skulle jag tycka det var en rimlig väg framåt, givet att bara individer, inte företag, kan nyttja detta och bara på en fastighet åt gången. Dvs man ska inte kunna uppföra flera fastigheter med bidrag. Om man bor kvar i säg 10-15 år och sen får köpa loss, eller att den låga räntan bara gäller första 10-15 åren och samma individ inte kan göra en affär av att köpa och sälja dessa fastigheter.U Utsliten och utdömd skrev:
Om man låter byggföretag få subventioner så är det sannolikt att de ändå kommer höja priserna mot slutkonsument och bara själva tjäna pengar. Om man kan få samma subvention flera gånger kommer idivider att sätta i system att köpa, bygga och sälja fastigheter.
Delvis var det ju så som tomträtter var tänkt, man typ hyrde marken till en låg kostnad. Sen skulle ju allt marknadsanpassas i kommunerna och då skulle ju kommunen snarare tjäna pengar på tomträtterna.J JohanLun skrev:
När lagen om hyresreglering infördes 30/6 1942 var den tidsbegränsad - och fortsatte att vara det även länge efter kriget upphörde. Dock är det intressant att det se att redan under 1943 märktes problemen - det som byggdes var i större utsträckning än tidigare bostadsrätter eftersom risken för fastighetsägarna - såväl avseende hyressättning kontra risken för stegrande byggkostnader som för risken att hamna fel när regleringen skulle (enligt ursprungstanken) avskaffas efter kriget (DN 13/4 1943 s.1).
Ett annat citat från 1943 kan vara av intresse - DNs ledare från 20 november sagda år skrev: "De som vill permanenta kristiden med evig hyresreglering och astronomiska byggnadssubventioner..." - är det inte just vad vi har att förhålla oss till? Bort det!
Ett annat citat från 1943 kan vara av intresse - DNs ledare från 20 november sagda år skrev: "De som vill permanenta kristiden med evig hyresreglering och astronomiska byggnadssubventioner..." - är det inte just vad vi har att förhålla oss till? Bort det!
Ja, så kan man se det. Men det var väl inte riktigt så man såg på saken för ungefär 100 år sen. Man ville ge fler möjligheten att få en egen bostad, som inte bestod av 1 rum och kök för en familj, där rummet hyrdes ut till ett par ogifta män för att man skulle få råd med hyran. Man ansåg nog då att alla i samhället gynnades av förändringen.A ajn82 skrev:
Obs! Vare sig detta eller föregående inlägg innehåller mina åsikter om tomträtt (eller något annat), utan bara ett försök till en objektiv förklaring.
Är det inte samma låga kostnad idag, som procent räknat av markvärdet? Att sedan värdet gått upp en massa förändrar ju inte att det kan vara ett lättare steg till en bostad än att låna till både tomt och bygge.BirgitS skrev:
Det som blivit fel för många är väl att de köpt ett hus alldeles för dyrt, som att marken ägs trots att den inte gör det, sedan har tomträttsavgälden höjts helt enligt avtal.
Marknadsvärdena på många ställen i dag är rena fantasier. Ett rent hinder för vanliga människor i behov av någonstans att bo och ett rent hinder för den arvingen som vill kunna köpa ut andra arvingar och ta över fastigheten.
Där har vi den där finansfixeringen som jag talade om. När uppspekulerade tramspriser och fina siffror påstås gynna individen och familjen och samhället.
Där har vi den där finansfixeringen som jag talade om. När uppspekulerade tramspriser och fina siffror påstås gynna individen och familjen och samhället.
Då var det långa tomträttsavtal på typ 50 år, dvs.den arbetare som byggde och flyttade in kanske kring 25 års ålder, visste att det skulle fortsätta att vara lika lågt under i princip återstående livet. När tomträttsavtalen löper ut omförhandlas de och avgiften sätts på nytt av ägare och ökning/belopp är inte reglerat i de första avtalen, som jag har förstått det.P Perplexus skrev:
Jag tror att man beräknade priset på mark på ett annat sätt förr. Tänkte kring det på ett annat sätt.
Fram till för 20 år sedan var det underförstått att tomträttsavgälden var en subvention och marknadspriserna på husen reflekterade detta. Sedan beslöts att tomträttsavgälden skulle återspegla marknadsvärdet, men de som redan betalt ett högt pris för sina hus hamnade i kläm.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 622 inlägg
Ja, och hur mycket av en höjning det faktiskt var mot ursprungsnivån kan man ju också fråga sig.
Minns jag rätt gick väl avgälden för en normal villatomt i Älvsjö upp från typ 700 per år till 20.000 kr på 00-talet. Men KPI 15-dubblades mellan 1950 och 2000, så i någon mån är det bara en dubblering. Mycket på sitt sätt, men de som satte de 50- och 60-åriga fasta avtalen kan inte ha förstått sig på inflation.
Mina morföräldrar skrev ett avtal på sommarstugans tomträtt på 100 kr/år på 70-talet. Mina föräldrar köpte loss marken (5000 kvm) för bara 50000 kr bara för att markägaren skulle komma ur avtalet på 10-talet.
Hur kan marknadsvärden vara "fantasier"? Om några vill betala ett visst pris för en fastighet så är det ju per definition marknadspriset.H heimlaga skrev:
Uppspekulerade tramspriser? Fastighetsspekulation kan förvisso förekomma, men jag tror det är rätt ovanligt i Sverige idag.
Förklara gärna hur du tänker m.a.p. dessa påståenden.