Det hela är komplicerat och med bostäder måste vi jämföra med äldre produktion. Det är inte rimligt med den produktivitet och rikedom vi har att sänka kvaliteten.kashieda skrev:
- Äldre lägenheter med samma antal rum är oftast större.
- Det räntar på en del med måtten i en lägenhet. Badrum blir större, dörrar och passager bredare. I nyproduktion är allt "jämnstort"
- Angöring blir komplicerad att lösa inom kraven för ramper och lutningar.
- Små nivåförskjutningar som förr var vanligt i tex entréer är omöjliga och skapar rätt komplexa problem.
Menar du på att folk inte åker kommunalt, var sig det är 4 ell 20 km till jobbet eller?Alfredo skrev:
Sitta på tricket 10 ell 18 minuter gör nog knappast folk skillnad av.
Jag har 100 tals ggr setat över 1 timme för att komma från Vallhallavägen till Olof Palmes torg.... dvs 10 "stenkast" bort.
Dessa "problem" som du nämner är ickeproblem, förutom punkt 1 som också handlar om girighet-Sverigemakhno_ skrev:
Det är byggstandarden som skapar kvantiteten & därmed billigare tillverkning.
Så att dörrar blivit bredare är inte fördyrande, ej direkt heller "lite större" badrumsmått.
Nivåskillnader är mestadels ett ickeproblem om man tar med ALLT i planeringsstadiet, & förr var det en "design"-sak som man ofta valde, marmor & granitsten lades på en tjock bädd av sand med cementsluring & man kunde då också "trolla bort" fula gjutskarvar samt bjälklagens olika matrealhöjder & intryck.
Det går fortfarande att bygga med "sund" ekonomisk funktion, men då måste girig-Sverige "tryckas ned"
Skrev på en paragraf som jag tog bort pga barn som ville ha uppmärksamhet.J jawen skrev:
Med tanke på produktivitetsökningarna borde det vara ett icke problem att bygga 10kvm extra per lgh. Mängden arbetskraft i nyproduktion är ju otroligt låg jämfört med 60 år sedan. Ett modernt bygge är ju närmast tomt under långa perioder. Förr svaldes massor av timmar i byggnationen av hus.
Så i princip håller jag med dig.
Nu är det oacceptabelt att kulören på plåt avviker från standard eftersom det skapar otroliga problem i kedjan och blir såå väldigt dyrt.
Anpassning till terräng och tillgänglighetskrav tar mycket plats och omöjliggör effektivt utnyttjande av många tomter. Det är där problemet ligger inte i själva byggnationen av ramper även om även detta kostar.
Så vad skulle du gjort med ca 400 kg special byggmaskiner som efter dagsarbetet på Valhallav/Lidingö.v kl 07-16, behövdes på kväll/natt arbetet tvär över stan?L lbgu skrev:
Ibland finns inte lyxen av valmöjligheter, men jag är inte korkad pga det
Öhh, va? Jag har bott i miljonprogram. Det var mycket billigare byggt än man gör idag: utan golv-och taklister, plastmatta istället för laminatgolv överallt, minimalt badrum med våtrumstapet, ventil vid tak istället för köksfläkt, enklast möjliga lägenhetsdörr med plastfoder som man kunde vika åt sidan och se in, kombinerat värme och varmvatten, kök utan fönster och en enda lampknapp till både kök och rum.
Hyperrationellt, men idag får man inte bygga så längre. Det finns brandkrav på dörrar, krav på ventilation, krav på handikappanpassning, krav på energieffektivitet, krav på legionellasäkring, krav på flera eluttag per lägenhet och så vidare. Krav i all oändlighet. Allt driver kostnaderna.
Redigerat:
F.ö. är Barkarbystaden trevlig och den enda anledningen till att lägenheter är svåra att hyra ut är förmodligen prisnivån. Det är glädjande att se att man bygger riktiga stadskvarter igen. Miljonprogrammets punkthus med rån och våldtäktsområden mellan husen är paradexemplet på hur samhällen inte ska byggas.
Det förvånar mig! Menar du att matplatsen var vid fasad med parallellkök innanför eller var det en mycket liten lägenhet?H HenrikHuslöse skrev:
I övrigt stämmer det du säger men inget motsäger min lista ovan? Miljonprogrammet innebar att man prioriterade grundgrejer och snålade in på detaljer. I dag är produkterna (dörrar, golv etc) bättre men montaget är i princip på samma nivå som miljonprogrammet. Hyran är nu skyhög för få kvadrat med dålig planlösning.
Jag har sagt det tidigare att produkter har utvecklas men mycket av det är perifiert till boendekvalitet.
Barkarbystaden har haft sin andel av de våldsbrott du beskriver. Även mord.H HenrikHuslöse skrev:
Jag ser inte vitsen med stadskvarter när det är förort som gränsar till naturen.
Sedan tror jag inte våldsbrott har ursprung iarkitektur och stadsplanering.
Själv tycker jag inte alls att det är en trevlig miljö men det är ju en rent subjektiv fråga,
Så nu var 10 stenkast tvärs över stan. Trodde Stockholm var lite större, eller så är ni för jävliga på att kasta sten.J jawen skrev:
Oavsett så ifall jag hade åkt på den niten +100 gånger hade jag nog försökt hitta någon bättre lösning på problemet. Men jag är inte så hemma på alla enkelriktningar där så jag kanske har fel.
Vettefan om jag skulle kalla det där riktiga stadskvarter. Tyvärr är ju "kvarterstaden" som byggs idag en sorts halvdan grej som pga butiksdöden, våningshöjder, byggteknik, balkonger etc mest är en mix av förort och turistanläggning. Det liknar rätt mycket nittiotalets stadsplaneringsideal (Skarpnäck etc.)H HenrikHuslöse skrev:
Som arkitekt tycker jag att alla stadsplaneringsformer har sin plats. Den enda man kan göra fel är att bygga för mycket enlig samma principer utan att beakta vad som är bäst i just det fallet. Alla har sina fördelar. Punkthus är jättebra i knepig terräng och som variation vid långa byggnader. Fält av punkthus blir rätt kasst.
Fast, är det så dåligt? Jag har bott i enbart två rum och kök i hela mitt vuxna liv. Nu bor jag på 42m2 men har tidigare bott på 65 samt jag tror det var 67 eller 69m2 samt ca 75m2. Alla utom 42m2 var sinnessjukt stora för två personer och krävde massa krimskrams för att inte se tomma ut. Den jag trivs bäst i är den nuvarande på 42m2 men även den är stor, jag hade nyss födelsedagsfirande här och vi satt fem vuxna och två barn vid bords utan att trängas t.ex. Det som efterfrågas idag är snarare fler rum än många kvadratmeter. Bygg smartare, inte större.