Straffansvar för falska bud
Kommer ni ihåg målet där en kvinna friades från bedrägeriåtal i Hovrätten efter att bevisligen ha lagt falska bud eftersom det inte var bevisat att slutpriset översteg marknadsvärdet?
Har för mig att det var på tapeten i detta forum tidigare, men kunde inte hitta något vid en sökning (SBS, troligtvis).
Nåväl, Riksåklagaren har nu bestämt sig för att överklaga målet till Högsta domstolen enligt följande pressmeddelande:
Enligt riksåklagaren finns det anledning att i ett fall som det här bortse i från om bostadsrätten varit värd det betalade priset. Avgörande bör istället vara om priset genom gärningsmannens agerande blivit högre än vad det annars hade blivit. Ett annat sätt att komma till samma slut är att bestämma marknadsvärdet till det pris som skulle ha betalats med bortseende från de falska buden.
För egen del är jag benägen att hålla med RÅ.
Har för mig att det var på tapeten i detta forum tidigare, men kunde inte hitta något vid en sökning (SBS, troligtvis).
Nåväl, Riksåklagaren har nu bestämt sig för att överklaga målet till Högsta domstolen enligt följande pressmeddelande:
Enligt riksåklagaren finns det anledning att i ett fall som det här bortse i från om bostadsrätten varit värd det betalade priset. Avgörande bör istället vara om priset genom gärningsmannens agerande blivit högre än vad det annars hade blivit. Ett annat sätt att komma till samma slut är att bestämma marknadsvärdet till det pris som skulle ha betalats med bortseende från de falska buden.
För egen del är jag benägen att hålla med RÅ.
Låter väldigt intressant. För mig låter det lite märkligt att det kan gå att bevisa bedrägeri i ett sådant fall.
Med det är väl bara att hålla tummarna.
Med det är väl bara att hålla tummarna.
Känns väldigt luddigt... Att det skulle vara bedrägeri.... Man är inte bunden av sina bud...
Men vi får väl se om HD tar upp domen, samt om RÅ har rätt.... Det är inte alltid de har rätt.... ganska ofta har de fel...
Själv måste jag erkänna att jag tycker att man sätter sitt högsta bud, dvs vad man själv anser att fastigheten är värd.
Sedan ska man inte buda högre en detta... Man har faktiskt ett eget ansvar... De gånger jag har budat då har vi satt en högsta gräns som vi inte går över. Oavsett vad andra bjuder....Därför anser jag att man som köpare tänker till så borde inte risken bli så stor som att detta händer...
Men vi får väl se om HD tar upp domen, samt om RÅ har rätt.... Det är inte alltid de har rätt.... ganska ofta har de fel...
Själv måste jag erkänna att jag tycker att man sätter sitt högsta bud, dvs vad man själv anser att fastigheten är värd.
Sedan ska man inte buda högre en detta... Man har faktiskt ett eget ansvar... De gånger jag har budat då har vi satt en högsta gräns som vi inte går över. Oavsett vad andra bjuder....Därför anser jag att man som köpare tänker till så borde inte risken bli så stor som att detta händer...
Hur menar du egentligen med att man har ett eget ansvar?Odjuret skrev:
T.ex. om jag satt ett högsta pris på 400kr och jag bjuder 380, sen kommer ett bluffbud på 390 och jag bjuder 400 och får köpa. Då drabbar det mig.
Bedrägeri = att genom vilseledande förmå någon till handling eller underlåtenhet som innebär vinning för gärningsmannen och skada för den vilseledde.
I det här fallet hade en kvinna lagt falska bud då hennes föräldrars fastighet skulle säljas. Detta uppdagades och kvinnan åtalades. Vilseledandet skulle ju i det här fallet bestå i att ge den/de andra köparen/köparna sken av att tro att det fanns ytterligare en person som ville köpa fastigheten vilket det ju uppenbarligen inte fanns. Frågan var dock om förfarandet ansågs ha lett till skada för den vilseledde, d.v.s. den som senare kom att köpa fastigheten.
Hovrätten kom fram till att köparen inte lidit någon skada eftersom det inte ansågs bevisat att köpeskillingen översteg marknadsvärdet. Rent tekniskt är ju detta kanske korrekt - om köparen i nästa sekund hade kunnat sälja fastigheten vidare till minst samma köpeskilling har ju köparen inte lidit någon skada, men det är ju mer eller mindre omöjligt att kunna bevisa såvida man inte faktiskt säljer fastigheten.
Därav min inställning att jag tycker att RÅ:s ståndpunkt är mer rimlig än hovrättens.
I det här fallet hade en kvinna lagt falska bud då hennes föräldrars fastighet skulle säljas. Detta uppdagades och kvinnan åtalades. Vilseledandet skulle ju i det här fallet bestå i att ge den/de andra köparen/köparna sken av att tro att det fanns ytterligare en person som ville köpa fastigheten vilket det ju uppenbarligen inte fanns. Frågan var dock om förfarandet ansågs ha lett till skada för den vilseledde, d.v.s. den som senare kom att köpa fastigheten.
Hovrätten kom fram till att köparen inte lidit någon skada eftersom det inte ansågs bevisat att köpeskillingen översteg marknadsvärdet. Rent tekniskt är ju detta kanske korrekt - om köparen i nästa sekund hade kunnat sälja fastigheten vidare till minst samma köpeskilling har ju köparen inte lidit någon skada, men det är ju mer eller mindre omöjligt att kunna bevisa såvida man inte faktiskt säljer fastigheten.
Därav min inställning att jag tycker att RÅ:s ståndpunkt är mer rimlig än hovrättens.
Marknadsvärdet är väl vad marknaden, i detta fall en enda budgivare, är beredd att betala.
Köparen har väl då lidit skada eftersom marknadsvärdet manipulerats av kvinnan.
Marknadsvärdet är väl inte vad någon på sidan om BEDÖMER?
Köparen har väl då lidit skada eftersom marknadsvärdet manipulerats av kvinnan.
Marknadsvärdet är väl inte vad någon på sidan om BEDÖMER?
Ingen tvingade köparen att köpa. De kunde dra sig ur när som helst. Förstår inte riktigt problemet.
hela konceptet med auktion/budgivning bygger på att man fastställer vad marknadspriset är. Om man då manipulerar budgivningen så lurar man en spekulant att marknadspriset är högre. Det är en form av bedrägeri. och det passar rätt bra in på definitionen som Plåthuset skrev om tidigare.
Så att det är bedrägeri, tycker jag är solklart. problemet i det allmäna fallet ligger ju i bevisningen. Även om ett falskt bud kommer från ex. en nära släkting till säljaren, så har jag svårt att se hur man skulle kunna bevisa att personen inte övervägde att köpa.
Men det är klart att om en falsk budgivare visar sig vara identisk med säljaren, och det bara finns en ägare, så kan det vara svårt för säljaren att förklara varför han/hon vill köpa sitt eget objekt.
Så att det är bedrägeri, tycker jag är solklart. problemet i det allmäna fallet ligger ju i bevisningen. Även om ett falskt bud kommer från ex. en nära släkting till säljaren, så har jag svårt att se hur man skulle kunna bevisa att personen inte övervägde att köpa.
Men det är klart att om en falsk budgivare visar sig vara identisk med säljaren, och det bara finns en ägare, så kan det vara svårt för säljaren att förklara varför han/hon vill köpa sitt eget objekt.