Hmm....., inte undra på att man läser om folk som skjuter varandra över häcken 'over there' :-/
Då är det väl iaf. bättre att fälla grannens träd kanske...... :-/
MVH//Christina.
*EDIT* Fast i ärlighetens namn tycker jag inte att man har rätt att ta sig sådana friheter, hur provocerad och irriterad man än kan känna sig, vilket jag iof. verkligen förstår att du gör 'Canuto' :'(, men hursomhellst NEJ!, det är inte rätt att göra så.
Dessvärre så tror jag inte heller att du kommer att känna dig särskilt nöjd med dig själv om du 'kliver' över gränsen och regredierar till samma stadium som din granne, hur gärna du än vill tro motsatsen i det här läget
och med kännedom om hans person så vad tror du blir hans nästa drag......... :-/.
Då är det väl iaf. bättre att fälla grannens träd kanske...... :-/
MVH//Christina.
*EDIT* Fast i ärlighetens namn tycker jag inte att man har rätt att ta sig sådana friheter, hur provocerad och irriterad man än kan känna sig, vilket jag iof. verkligen förstår att du gör 'Canuto' :'(, men hursomhellst NEJ!, det är inte rätt att göra så.
Dessvärre så tror jag inte heller att du kommer att känna dig särskilt nöjd med dig själv om du 'kliver' över gränsen och regredierar till samma stadium som din granne, hur gärna du än vill tro motsatsen i det här läget
och med kännedom om hans person så vad tror du blir hans nästa drag......... :-/.Det kan man, teoretiskt i alla fall...
Grannen bedriver miljöfarlig verksamhet eftersom bullret skapar olägenhet för omgivningen.
Då kan kommunen bl.a kräva att han placerar värmepumpen på sådant sätt att minsta möjliga störning uppkommer för omgivningen.
Säkert svårt att få kommunen att ingripa dock...
Grannen bedriver miljöfarlig verksamhet eftersom bullret skapar olägenhet för omgivningen.
Då kan kommunen bl.a kräva att han placerar värmepumpen på sådant sätt att minsta möjliga störning uppkommer för omgivningen.
Säkert svårt att få kommunen att ingripa dock...
Skall du fälla hans träd så tror jag att du kan ligga illa till, det handlar inte om ev. böter eller fängelse. Du kan åka på ett astronomiskt skadestånd till din granne.
Och att betala 100-200 000 eller mer till just honom misstänker jag är det sissat du vill.
Och att betala 100-200 000 eller mer till just honom misstänker jag är det sissat du vill.
Hittade en artikel i tidskriften "Hemträdgården" nr 5/2005 som handlar om grannsämja och växter. Intressant men inte så stor hjälp för Canuto. Rådet man får går i princip ut på att tala med grannen (vilket Canuto redan försökt) eller gilla läget :-/
Hur löste VI problemet då? (var dock inte frågan som den som skakade liv i tråden igen efter ett antal år ställde, - sorry!...). Tja, grannarna 1-3 fick viss hjälp av vår Herre i två stormar, och några av träden, även de som stod på kommunens mark och var "naturskyddsområde" pga någon sällsynt växt som ingen någonsin sett också föll (över vårt staket och mosade det). Obs! På den gräns som vätter FRÅN de närmsta grannarna, så det var aldrig någon risk för dom!. - Jag tog ändå ner de träd grannen nr 1 kände sig hotad av, och vi levde i frid och endräkt. Den andra grannen (nr 2), som bara tittade åt ett annat håll så fort jag närmade mig, och nr 3, som bara muttrade på omvägar om utsikten, fick dock ingen sjöutsikt på min bekostnad... Notan för att ta ner björkarna (stora saker men kärnfriska) betalade jag själv - och inga försäkringar (annan tråd skriven 1800-frösihjäl) täckte skadorna av stormarna. Dock fick jag just därför en bra deal med kommunen vad gällde att hjälpa till med liite mer än de var skyldiga rent juridiskt att göra...
Dock var väl lösningen på problemet att närmsta granne (inte den sure 2:an, utan den för björkarna ängslige nr 1) plötsligt visade en HELT annan sida, när stormarna, och framför allt skyfallen kom, och var först med att erbjuda sin hjälp när halva undervåningen (suterräng-hus) var vattenfylld. Även dessförinnan var jag mån om att tala med dom alla tre om vad vi ansåg värdefullt vad gällde trädgård (de knorrade ju också om utsikten...), OCH att hans (1:ans) nybygge (vårt hus var byggt på 60-talet) helt klart ökade risken för att vi vid häftigt skyfall skulle översvämmas - pga av kommunen lagda underdimensionerade dagvattenledningar. Och att träden som vattensugare kanske inte var så dumma i DET sammanhanget.
Så vi var därefter bästis och bundis, - tja det var vi nog innan dessa katastrofer också, då jag tog med honom (1:an) på en promenad runt vår tomt och lånade honom mina ögon - för att visa att det vi trodde vi köpte dyrt inte längre var så attraktivt, med deras tomt och hus och med deras gräsmatta som såg ut som en utslagsplats för golf 2.5 meter högre än vår tomt pga markens lutning, och att vi nu fått tre hus som en teater-loge till vår tomt.. Och det höll hans bror med om. Ja det var faktiskt brodern som sa just de orden om "utslagsplats för golf"...
Var är vi nu då? Vi har sålt huset och flyttat iväg ung 35 mil, då hustrun fick en ny domar-tjänst där (jodå, jag har också juridisk expertis i huset...) , köpt ett nytt (gammalt) hus och har grannar som hjälps åt, är måna om grannsämjan, och drar sig samman om något stör den! Att sedan huset är åt helskotta på många sätt är en annan sak (och ev en annan tråd...) - men här har vi turen att ha hantverkare som grannar, som kommer med både vattensugar, goda råd, snickarkontakter, förlängningssladdar etc på stört när något händer!
Sensmoral: Hur löste VÅRT problem sig då? Tja, enligt devisen "är man vän med alla, är man inte vän med någon..." Vi fick strunta i sur och självuppfylld granne (vi hade ju inom loppet av ett år fått 3 stycken utmed tomtgränsen), och samarbeta med den som bodde närmast boningshuset, alltså 1:an, - vilket gick mycket bra! De andra fick sura (2:an) och snacka skit (3:an) bäst de ville.Så när vi flyttade gjorde vi inte det för att komma BORT från problemet, för då var det inte längre ett problem (!), utan för att komma till något bättre. Och det har vi gjort. På gott och på ont. För vi saknar vårt förra hus med den härliga trädgården. :blushing:
Hoppas jag inte rört till det nu...
Dock var väl lösningen på problemet att närmsta granne (inte den sure 2:an, utan den för björkarna ängslige nr 1) plötsligt visade en HELT annan sida, när stormarna, och framför allt skyfallen kom, och var först med att erbjuda sin hjälp när halva undervåningen (suterräng-hus) var vattenfylld. Även dessförinnan var jag mån om att tala med dom alla tre om vad vi ansåg värdefullt vad gällde trädgård (de knorrade ju också om utsikten...), OCH att hans (1:ans) nybygge (vårt hus var byggt på 60-talet) helt klart ökade risken för att vi vid häftigt skyfall skulle översvämmas - pga av kommunen lagda underdimensionerade dagvattenledningar. Och att träden som vattensugare kanske inte var så dumma i DET sammanhanget.
Så vi var därefter bästis och bundis, - tja det var vi nog innan dessa katastrofer också, då jag tog med honom (1:an) på en promenad runt vår tomt och lånade honom mina ögon - för att visa att det vi trodde vi köpte dyrt inte längre var så attraktivt, med deras tomt och hus och med deras gräsmatta som såg ut som en utslagsplats för golf 2.5 meter högre än vår tomt pga markens lutning, och att vi nu fått tre hus som en teater-loge till vår tomt.. Och det höll hans bror med om. Ja det var faktiskt brodern som sa just de orden om "utslagsplats för golf"...
Var är vi nu då? Vi har sålt huset och flyttat iväg ung 35 mil, då hustrun fick en ny domar-tjänst där (jodå, jag har också juridisk expertis i huset...
) , köpt ett nytt (gammalt) hus och har grannar som hjälps åt, är måna om grannsämjan, och drar sig samman om något stör den! Att sedan huset är åt helskotta på många sätt är en annan sak (och ev en annan tråd...) - men här har vi turen att ha hantverkare som grannar, som kommer med både vattensugar, goda råd, snickarkontakter, förlängningssladdar etc på stört när något händer!Sensmoral: Hur löste VÅRT problem sig då? Tja, enligt devisen "är man vän med alla, är man inte vän med någon..." Vi fick strunta i sur och självuppfylld granne (vi hade ju inom loppet av ett år fått 3 stycken utmed tomtgränsen), och samarbeta med den som bodde närmast boningshuset, alltså 1:an, - vilket gick mycket bra! De andra fick sura (2:an) och snacka skit (3:an) bäst de ville.Så när vi flyttade gjorde vi inte det för att komma BORT från problemet, för då var det inte längre ett problem (!), utan för att komma till något bättre. Och det har vi gjort. På gott och på ont. För vi saknar vårt förra hus med den härliga trädgården. :blushing:
Hoppas jag inte rört till det nu...
Hej!
Jag vill av egen erfarenhet ge två olika erfarenheter kring detta med träd och trädfällning. Kan tilläggas att jag är en stor vän av träd.
1) En bekant bodde i en villa byggd på 70-talet. På baksidan (väster) var det tät granskog. När vi satt på deras altan pratade vi ofta om hur inbonat det vad och så insynsskyddat och fasade för att ta ner något av dessa träden. 5 år senare skall hela området bakom denna tomten bebyggas av villor. Kommunen kommer och tar ner de flesta av granarna samt även en del björk och bok. Vilken oerhörd skillnad det blev. Vilket ljus som kommer in i deras hus, nu kan man se solnedgången och vilken utsikt man har istället för att se denna svarta vägg av granskog. Detta kunde vi inte ens föreställa oss när vi satt där för 5 år sedan. Av det nya villaområdet hörs inte mycket.
2) En gigantisk bok samt en björkdunge stod två tomter bort i vårat område och gjorde att vår kvällssol försvann vid 7 istället för 9 om för de andra husen. Grannen ville inte ta bort träden, men för 1 år senda hade ett av träden fått nån röta och då tog han dit en firma som kapade ner boken oxå. Han kunde inte tro sina ögon hur ljust och bra det blev på hans egen tomt, och vi fick vår kvälsssol.
Det jag vill säga, det är lätt att bli hemmablind.... och även om man älskar träd så kan det ibland ge fler fördelar än man kan föreställa sig att ta ner dem.
Och träd är ju inte så bra mot insyn.
/Steve
Jag vill av egen erfarenhet ge två olika erfarenheter kring detta med träd och trädfällning. Kan tilläggas att jag är en stor vän av träd.
1) En bekant bodde i en villa byggd på 70-talet. På baksidan (väster) var det tät granskog. När vi satt på deras altan pratade vi ofta om hur inbonat det vad och så insynsskyddat och fasade för att ta ner något av dessa träden. 5 år senare skall hela området bakom denna tomten bebyggas av villor. Kommunen kommer och tar ner de flesta av granarna samt även en del björk och bok. Vilken oerhörd skillnad det blev. Vilket ljus som kommer in i deras hus, nu kan man se solnedgången och vilken utsikt man har istället för att se denna svarta vägg av granskog. Detta kunde vi inte ens föreställa oss när vi satt där för 5 år sedan. Av det nya villaområdet hörs inte mycket.
2) En gigantisk bok samt en björkdunge stod två tomter bort i vårat område och gjorde att vår kvällssol försvann vid 7 istället för 9 om för de andra husen. Grannen ville inte ta bort träden, men för 1 år senda hade ett av träden fått nån röta och då tog han dit en firma som kapade ner boken oxå. Han kunde inte tro sina ögon hur ljust och bra det blev på hans egen tomt, och vi fick vår kvälsssol.
Det jag vill säga, det är lätt att bli hemmablind.... och även om man älskar träd så kan det ibland ge fler fördelar än man kan föreställa sig att ta ner dem.
Och träd är ju inte så bra mot insyn.
/Steve
