Vi fick en skräckfaktura på vår panninstallation. Visst, det var en hel del pyssel. Men jag fick sitta ned med arbetsledaren och vi diskuterade i lugn och ro. När vi var klara så landade fakturan ganska nära det muntligen indikerade beloppet. Ingen bra affär för dem, men hedersamt agerande och jag kommer att anlita dem igen.
 
Ja man lider med de som drabbas av VVS gubbar för när det gäller att salta fakturor så lirar dessa i en division för sig själv. Märkligt att det aldrig går att få bukt med det?

Går man på affären och handlar 4 L mjölk så inte faan betalar man för 10 L + en massa annat påsaltat!! Tror inte rörklåparna själva accepterar det heller?

Det tar lite tid att sätta sig in i saker och ting men oj vad skönt det är att pula själv med det mesta.. d^_^b
 
Åskar skrev:
Går man på affären och handlar 4 L mjölk så inte faan betalar man för 10 L + en massa annat påsaltat!! Tror inte rörklåparna själva accepterar det heller?
Eh...jo, egentligen....om du ser till vad bonden (fabrikanten) säljer till för pris till mejeriet (grossisten) så att denne sedan kan tjäna några kronor vid försäljning till butiken (rörmokaren) så att denne också sen ska tjäna på det vid försäljning till slutkund så har du betalat mer procents påslag för din mjölk än vad du betalat för vvs prylarna.
 
Glufsglufs skrev:
Eh...jo, egentligen....om du ser till vad bonden (fabrikanten) säljer till för pris till mejeriet (grossisten) så att denne sedan kan tjäna några kronor vid försäljning till butiken (rörmokaren) så att denne också sen ska tjäna på det vid försäljning till slutkund så har du betalat mer procents påslag för din mjölk än vad du betalat för vvs prylarna.
d^_^b

Jo, men rörmokaren har ju oftas redan lagt på sina 300 % på kopplingarna etc (jämför med tex Rinkabyrör).. ;) Räcker inte det? Bonden tar väl i alla fall bara betalt för det han levererar, inte en massa påhittade produkter.. :rolleyes:
 
Redigerat:
P
Alfredo skrev:
Javisst, men vad innebär det egentligen i praktiken. Konsumenttjänstlagen är ju "tydlig":

"skall konsumenten betala vad som är skäligt med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället samt omständigheterna i övrigt."

Vad är då skäligt? Uppenbarligen anses det vara skäligt med materialpåslag på hundratals procent i vissa branscher. Även timpriser kan variera stort. Är detta då skäligt? Vem har bevisbördan? Ska hantverkaren bevisa att priset är skäligt, eller är det upp till konsumenten att bevisa att det inte är det?

Det känns att för att man som konsument ska våga ta strid om en faktura räcker det inte med att den är "svindyr" utan att den måste vara riktigt överdj-ligt saltad.

Du nämner mjölk. Köper jag den på Ica kostar den X kronor. Lilla skruttbutiken kanske tar 1.5 - 2 X. Inte kanske så mycket att snacka om för en liter mjölk. Lite jobbigare när hantverkarfakturan blir 2X mot vad man förväntat sig.

Om du som advokat har erfarenheter kring detta så skulle jag verkligen vilja veta vad "betala vad som är skäligt" innebär i praktiken
Enligt utslaget som länkas till tidigare i tråden står:

"I förarbetena till de aktuella bestämmelserna i konsumentköp- och konsumenttjänstlagen (se NJA II 1990 s. 487 och 1985 s. 473) uttalas att det är näringsidkaren som har bevisbördan i fråga om prisets skälighet och att denne med andra ord ska kunna visa att det begärda priset är skäligt med hänsyn till olika relevanta omständigheter"

Och då lutar det åt att om påslaget är mycket stort och man inte har avtal och bestrider påslaget så är det hantverkaren som ska "bevisa" skäligheten.
 
Åskar skrev:
d^_^b

Jo, men rörmokaren har ju oftas redan lagt på sina 300 % på kopplingarna etc (jämför med tex Rinkabyrör).. ;) Räcker inte det? Bonden tar väl i alla fall bara betalt för det han levererar, inte en massa påhittade produkter.. :rolleyes:
Det förändrar ändå inte att man betalar en massa för livsmedel än vad man borde om man ska jämföra med hur man tänker när det gäller hantverkares påslag och för den delen hela kedjan. Visst är det väl skillnad på ett slutpris på en produkt som kostar 10 kr jämfört med 1000 kr men med tanke på hur mycket livsmedel och andra artiklar man köper under en livstid jämfört med hur mycket pengar man lägger ner på hantverkare under samma tid så är det inte hantverkarpriserna som tär på ekonomin.....men, så långt tänker vi inte jämt....resultatet av överkonsumtion kanske.

Mjölkpriset mellan mellan inköp från bonde till utpris i affär är väl på en sisådär ca 300% så sista delen mellan butik och kund skulle väl då kunna vara 100% påslag, vilket nog ligger närmare sanningen om man ser ett genomsnitt på vvs priserna så.....ja....det är dyrt att leva...
 
bra-byggare skrev:
Enligt utslaget som länkas till tidigare i tråden står:

"I förarbetena till de aktuella bestämmelserna i konsumentköp- och konsumenttjänstlagen (se NJA II 1990 s. 487 och 1985 s. 473) uttalas att det är näringsidkaren som har bevisbördan i fråga om prisets skälighet och att denne med andra ord ska kunna visa att det begärda priset är skäligt med hänsyn till olika relevanta omständigheter"

Och då lutar det åt att om påslaget är mycket stort och man inte har avtal och bestrider påslaget så är det hantverkaren som ska "bevisa" skäligheten.
Det där är ju så förbaskat lurigt. Att först komma fram till vad som är skäligt kan bero på en massa saker men sen så att komma fram till bara den saken om att ta upp om det är skäligt är ju ännu svårare om det blir en tvist, skäligt är ju väldigt relativt. 100% påslag på en pryl som kostar 10 kr i inköp är ju en sak men 100% i påslag på en pryl som kostar 1000 kr i inköp är ju en annan.
Jag vet inte hur det skulle funka generellt egentligen för man skulle ju alltid kunna hävda att man får slå på dessa 100% för det är exakt vad den som är ett steg före i ledet har gjort osv osv osv.
Nu tror jag (vill gärna tro iaf) att de flesta firmor inte lägger på lika mycket på dyra saker och/eller när en kund köper mycket, iaf arbetar jag så, jag vet ju vad jag måste ha in i månaden och köper någon nått som är svindyrt eller stora mängder så tar jag ju då ner påslaget för i det stora hela får jag ju in det jag behöver i slutändan ändå....och kunden blir ju så klart nöjdare också.
 
Glufsglufs skrev:
Det förändrar ändå inte att man betalar en massa för livsmedel än vad man borde om man ska jämföra med hur man tänker när det gäller hantverkares påslag och för den delen hela kedjan. Visst är det väl skillnad på ett slutpris på en produkt som kostar 10 kr jämfört med 1000 kr men med tanke på hur mycket livsmedel och andra artiklar man köper under en livstid jämfört med hur mycket pengar man lägger ner på hantverkare under samma tid så är det inte hantverkarpriserna som tär på ekonomin.....men, så långt tänker vi inte jämt....resultatet av överkonsumtion kanske.

Mjölkpriset mellan mellan inköp från bonde till utpris i affär är väl på en sisådär ca 300% så sista delen mellan butik och kund skulle väl då kunna vara 100% påslag, vilket nog ligger närmare sanningen om man ser ett genomsnitt på vvs priserna så.....ja....det är dyrt att leva...
Jovisst är det påslag även på livsmedel. Men det som hänt av det TS beskrivit är i överlag representerade av rörmokare och inom VVS. Det är då min och många andras åsikt.

Sedan är det väl som vanligt tillgång och efterfrågan som styr? Vill man skruva själv eller ta in hantverkare? Det är ens eget ansvar. Finns ju folk som lämnar in bilen på service varje 2000-3000 mil och betalar 4-5 tusen för det "oljebytet" också?
 
Jämförelsen med mjölken håller inte. Dels så förädlas mjölk en del via mejeriet, En rörkoppling förädlas inte på sin väg från fabriken till rörmontören, annat än genom transporten.

Skulle man titta på marginalen på en rörkoppling i hela kedjan från fabriken och till den når montören, så ligger påslaget väldigt mycket högre än för en liter mjölk. Jag gissar att en rörkoppling kostar 3 - 4 kronor ut från fabriken, kanske ännu lägre, men där är troligen metallråvara för ett par kronor. Dvs. påslaget ut mot slutkund ligger på storleksordningen 5000 - 10 000%

Ex. bilindustrin köper metalldelar för priset av metallen plus 25 - 30%, för en färdig detalj.
 
Mjölken kostar en tia i affären och väger ett kg och är väldigt skrymmande i förhållande i pris om man jämför mot en rördel. Så även om påslaget är stor så är ändå vinsten liten och det är den man måste kolla på. Rörmockaren köper in sina delar billigare än rinkabys priser så varför ska han lägga på 300%? Han har inga dyra transportkostnader eller gör något med kopplingen. Bad nyss om en offert från en bygghandel och dom gav mig 10% billigare priser på vvs än rinkabys priser så även där finns det en bra vinstmån om man jämför mot många andra produkter eftersom bygghandel ändå kommer tjäna på mitt köp.
 
L
Det pratas om påslag på "flera hundra %" vem lägger på det?
Dom rörmockare jag anlitat lägger på ca 30-40% från Ahlsell netto.

Dom flesta mindre firmor tar dessutom inte betalt för tiden dom kommer och kollar på jobbet, förbeställning av
material och fakturering.

Betalar man "flera hundra%" i påslag får man skylla sig själv.
 
Hej Förstår fortfarande inte vad problemet är.Har tittat på fakturan och ser inget konstigt.Tittar jag på vad vi tar för expansionskärl (479 kr för 18L) och rinkabyrör (595 kr 18L) så ts betalt 445 kr för ett 18L.Varför inte ta varje artikel och bocka av och sedan dom sakerna man inte hittar så ring och fråga.Problemet är väll om dom har inte har satt dit saker som finns med på fakturan.
 
_lynx_ skrev:
Det pratas om påslag på "flera hundra %" vem lägger på det?
Dom rörmockare jag anlitat lägger på ca 30-40% från Ahlsell netto.

Dom flesta mindre firmor tar dessutom inte betalt för tiden dom kommer och kollar på jobbet, förbeställning av
material och fakturering.

Betalar man "flera hundra%" i påslag får man skylla sig själv.


Ahlsells netto är cirka 100% påslag mot Rinkaby. Och det finns inte många firmor i vilken branch som helst som tar betalt för att ge offerter eller matrialbeställning.

Ocker är olagligt och man får skylla sig själv. Men varför är dom flesta så fula och lägger på så mycket? Och innan Rinkaby kom så var det ännu värre.
 
L
Då är det ju inte så konstigt att det är dyrt, dom flesta beställer ju från Ahlsell.

"Och det finns inte många firmor i vilken branch som helst som tar betalt för att ge offerter eller matrialbeställning."
Precis, men på nått sätt måste pengarna ändå in för nedlagd tid.
 
Tvivlar på att rörisarna har alhsell som grossist. Och med netto menar jag deras officiella prislista.

Sen får dom ju in dom pengarna på timlönen som alla andra. I min branch kan vi inte ens ha påslag för matrial.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.