Ska du dra fram varuhusens påslag för att rättfärdiga hantverkarnas dito ska du inte jämför med mjölk. Mjölken är en s.k. sättvara, dvs den säljs för sitt inköpspris. Butikens påslag är 0. Hela hanteringen av mjölken är givetvis en förlustaffär för butikerna, men de är av konkurrensskäl tvungna att göra så.Glufsglufs skrev:
Ska du klaga på nånting så klaga på snittblommor i stället. Där är påslaget 100-200%.
Ja, att den pastoriseras är ju pga av krav....det finns många krav som gör att material går i taket med priser också, så visst funkar jämförelsen och som du själv skriver...metallen är billig men den "förädlas" ju till att bli ett användbart ting...så vad ville du exakt komma med denna "icke jämförelse"? Tycker det mer är att du bekräftar det hela. Processen med kostnader att få till en 3 kr bit metall till en fungerande koppling lär ju överstiga kostnaden för att pastorisera ett kg mjölk.hempularen skrev:
Av de ca 3 kr mejeriet betalar bonden per kg mjölk så är ca 1,50 för kostnader, sen kan du ju räkna ut själv hur många procent det ökar med, visserligen inte flera 1000% men som sagt, omkostnaderna är heller inte lika stora som metallindustrin.
Redigerat:
Ahlsell och Dahl är väl vvs branchens största grossar väl? Iaf häromkring.huggan skrev:
Det var inte jag som började jämförelsen.andersmc skrev:
Jo men eller hur? 0 påslag på mjölk...visst....så mejeriet köper för 3 kr/kg och säljer till butik för 9-10 kr/kg? Jo tjena! Arla säljer sin mjölk ca 50 öre dyrare än råvarupriset som är dryga 3 kr.....mmm 0 påslag i butik....
Angående snittblommor som jämförelse så är det precis det jag menar, livsmedel, teknik, styckevaror osv osv kan folk köpa utan att bry sig hur många procent som läggs på mellan säljare och slutkund och under ett helt liv så har man blivit blåst på en jädra massa pengar men en hantverkare som man kanske använder sig av 2-3 ggr i livet gnäller man över.....jösses. Men som jag sa tidigare 100% på 10 kr bryr sig ingen om, även om man köper denna vara en gång i veckan i 40 år men att 2 ggr köpa en 1000 kr pryl med 100% påslag kan man svära över.
Redigerat:
Att blomnasaren vill ha en hög marginal kan jag förstå. Det är riskabelt med blommor, och transporterna är inte att leka med i vissa fall. Tänk dig själv att sitta på ett lager av tulpaner som du köpt för xxxxx spänn, men av någon anledning så säljer du inget på två dagar, och då åker de i soptunnan! Knappast jämförbart med vvs-nasaren som kan kränga delarna till en annan kund nästa vecka... Blir mycket tulpaner för att ta igen den förlusten, medans vvsaren i värsta fall har köpt in delarna med sin checkkredit och får betala några kronor ränta.
Jo, jag är väldigt väl medveten om hur det funkar.huggan skrev:
Folk sitter och hojtar över procent hit och procent dit gällande hantverkares påslag. Att ingen fattar hur mycket procent det är pålagt på allting annat man handlar i livet är för mig förvånande, samma sak att inte se skillnaden mellan påslag av en enskild firma och en kedja, näthandel eller liknande.
Säg att VVS AB köper in en pryl för 100 kr med rabatter och hela köret. Denne lägger på 100% och säljer för 200 kr.
Vi har sen Hempularbutiken AB som är en större kedja som köper in 50 ggr så mycket av exakt samma pryl men säljer den för 150 kr.
Folk sparkar rakt ut och gråter om hantverkarnas hutlösa påslag med procent hit och dit.
Det ingen verkar förstå är att butiken köper in prylen för betydligt bättre pris än VVS firman, säkert inte en krona mer än 75 kr och om de också gör ett påslag på 100% så blir det 150 kr.
Alltså, procentpåslaget är detsamma men ändå är det hantverkarna som lägger på det oskäliga procenten.
Ska man sen gå vidare och se på livsmedel och teknik så....ja...jag vet inte om folk är naiva eller hycklare, men förståelsen för ekonomi verkar ju vara bristfällig många gånger
Mmm...men du kan ju fortsätta jämföra med allt annat folk köper och vilka påslag butiker har på dessa. Hur många kronor tror du inte du har lagt ner pga höga påslag i ditt vardagliga liv utan att ens tänka på det för det tillhör vardagen jämfört med att köpa tjänster och material av hantverkare som du kanske gör 2-3 ggr om året.Fluxor skrev:
Som jag skrev förut, 100% påslag på en vara för 10 kr tänker ingen på även om man köper det en gång i veckan i 40 år men 100% påslag på en sak för 1000 kr som man köper två gånger under en livstid reagerar man på. Detta då också för att man har jämförelsepriser så som i bygghandel, men att dessa också gjort 100% påslag men visar sig ha ett slutpris pga lägre inköpspris är det ingen som tänker på.
Det har inte slagit dig att det är DU som inte förstår poängen i denna marginaldiskussion? Du fortsätter att ordbajsa dina mantran precis som i alla andra trådar där du försöker diskutera detta. Gång efter gång missar du själva orsaken till att folk blir irriterade på hantverkarens påslag men inte ICA-handlarens.Glufsglufs skrev:
Du argumenterar utifrån ett resonemang som bygger på att bara du (av alla konsumenter och forumdeltagare) är intelligent nog att förstå att det att det är samma påslag från kossa till mjölkpaket som på en rördel. Är det inte läge att komma till någon sorts självinsikt här och inse att det är hos dig som inte polletten trillat ner?
Livsmedel är en av dom mest prispressade brancherna och vinstmarginalerna är väldigt små. Gäller elektronikbranchen med, Men snickare kan också ta bra betalt för matrial och säkert många andra men VVS prylar ligger ändå högre eftersom efterfrågan av privatkunder är låg. Och är efterfrågan låg till privatkunder så är det ingen prispress på dessa saker eller särskilt stor prismedvetenhet hos folket. Och då passar rörmockarnen på att tjäna sina pengar. Innan rinkabyrör kom var påslaget 1000%.
Många av er som hängt här ett tag kommer säkert ihåg länken när en "talesman" för VVS branschen uttalade sig i deras egen tidning vilken katastrof RinkabyRör har varit för branschen som helhet pga att det plötsligt vart så svårt att ha jättehöga materialpåslag 
Jo jag läste den. Han menade att timpengen dom fick inte räckte för att dom skulle gå med vinst. Konstigt att alla andra hantverkare klarar sig utan såna påslag och samma timpeng ungefär (om inte lite mindre till och med). Rörmockaren har ju inte heller några dyra inköp av verktyg heller.
Vad är det som bestämmer hur många procent hantverkaren skall/kan få i rabatt?Om det kommer en ny kund/hantverkare och vill öppna konto hos grossisten vad börjar procenten med?Det blir väl samma gnäll om procenten där också om man inte får som "alla" andra hantverkare.Så hantverkare och grossister är väl lika kålsupare som privata kunder.
Får dom inte lägre priser än rinkabyror så väljer dom ju rinkabyror.
Och som jag sa innan. Jag fick 10% lägre pris på min lokala byggahandel på avloppsdetaljer när jag bad om offert så om man jämför med rinkabyror så det finns ju prutmån även på det priset. Och han tjänar ändå på dom grejerna jag köper. Så man vet att många tar riktiga överpriser då.
Och som jag sa innan. Jag fick 10% lägre pris på min lokala byggahandel på avloppsdetaljer när jag bad om offert så om man jämför med rinkabyror så det finns ju prutmån även på det priset. Och han tjänar ändå på dom grejerna jag köper. Så man vet att många tar riktiga överpriser då.