Skatt - allmän diskussion

[b8q]

Ja, friskolesystemet borde läggas ner.

Jag tror att en hel del förespråkare för friskolor tror att friskolor är ett bra sätt att ge fattiga barn chansen att gå i en "privatskola", som då ses generellt som bättre än en kommunal skola. Andra förespråkare tycker väl helt enkelt bara illa om allt som är kommunalt.

Det finns jättemånga bra friskolor också, men det är skevt att skolor får sätta betyg efter egna bedömningar, det borde vara standardiserat.
Dessutom är det skevt att friskolor kan göra sitt eget elevurval (och t.ex. neka elever med särskilda behov - de får de kommunala skolorna ta hand om), och därmed sparar de en massa pengar på att slippa ta hand om dessa. Friskolor spelar alltså inte efter samma regler som de kommunala skolorna.

 

[Claes Sörmland]

Jag skulle tro att för de allra flesta så sätter inte genetiken en gräns för hur framgångsrik karriär man har eller hur hög lön man får, utbildning, ambition och kontakter (samt en gnutta tur vad man väljer att utbilda sig till / jobba med och vilka man stöter samman med under resan) spelar en avgörande roll.

Dvs de flesta har en högre kapacitet än vad de utnyttjar. Jag ser massor av folk som är smartare och bättre än sina chefer, men cheferna har på pappret lyckats bättre.

Sen finns det givetvis några som fysiskt eller intelligensmässigt inte klarar vissa arbeten oavsett hur mycket energi de lägger.

Så även om genetiken spelar stor roll så går det att kompensera i många fall.

Jag skulle tro att en lat odugling som föds i rätt familj kommer lyckas bättre än en smart jävel som föds i misär i de flesta fall. Om man räknar in föräldrarnas kontaktnät och påverkan på ambitioner och skolgång i arvet, så ja, då har det stor betydelse.

Väldigt många skulle kunna steppa upp rejält om de fick pushen att göra det.

Utbildning, ambition och kontakter samt vilka man stöter samman med under resan är alla saker som påverkas av ens genetik. Det är inte saker du kan koppla bort från din biologi.

 

[heimlaga]

Det blir alltid fokus på de rikaste i den här typen av trådar men sanningen är ju att de flesta företagare inte är några magnater utan driver enskilda firmor eller bolag med ett fåtal anställda. En del av dessa tjänar väldigt bra men jobbar då också oftast hårt för pengarna.

Är man missnöjd som löntagare är väl den sundaste reaktion man kan ha att starta eget. Det finns massor av affärsideer som går att sjösätta med ett litet sparkapital eller ett lån. Är man beredd att ta en risk, lägga ner massor av tid, tror på sitt koncept och att kanske kunna bygga något över tid så varför inte. Den dagen man når fram kanske man har en annan bild av vad det innebär att driva ett företag. Allra minst lär man ha insett hur mycket av intäkterna som försvinner i skatt.

Eller så inser man att det också finns ett stort värde i att kunna släppa jobbet när man går hem för dagen. Slippa ta ansvar när saker går snett. Ha tid för familjen och sina intressen. Allt går inte att mäta i pengar. Eliten behöver förstås inte välja utan kan få både och men det är få förunnat.

Observeras att jag uttryckligen förespråkar hårdare beskattning av de verkligt rika.
Just för att jag känner till den sidan som du beskriver.

Som läget är just nu tycker jag att anställda och mindre och medelstora företagare borde kompromissa ihop sig så båda kan leva varefter vi allihop bildar gemensam front mot finansadeln och de superrika.
Det är där det stora klassklyftan finns och det är där som den stora intressekonflikten finns. Inte mellan småföretagaren och hans tre anställda som alla fyra mest försöker klara vardagen och få det att gå ihop var och en på sitt vis.

 

[Claes Sörmland]

Observeras att jag uttryckligen förespråkar hårdare beskattning av de verkligt rika.
Just för att jag känner till den sidan som du beskriver.

Som läget är just nu tycker jag att anställda och mindre och medelstora företagare borde kompromissa ihop sig så båda kan leva varefter vi allihop bildar gemensam front mot finansadeln och de superrika.
Det är där det stora klassklyftan finns och det är där som den stora intressekonflikten finns. Inte mellan småföretagaren och hans tre anställda som alla fyra mest försöker klara vardagen och få det att gå ihop var och en på sitt vis.

Vad är det för problem du har med de få som är rika på riktigt i vårt samhälle.

Jag är tacksam att vi har dem, de har så mycket pengar att de kan investera i galet riskfyllda projekt och i kulturverksamhet. Utan dem skulle Sverige vara enormt grått och inga större eller riskfyllda verksamheter skulle förekomma. Döden för forskning, kultur, samhällsbygge, life science, IT-sektorn o s v.

 

[Nötegårdsgubben]

Innan 1987 var det kanske inte så helt sonika att flytta pengar utomlands, men jag minns inte exakt hur valutaregleringen fungerade.

Jag vet inte heller hur det funkade, men en vacker dag 1981 satt exempelvis bröderna Rausing med Tetra pak i Schweiz istället för i Lund.

 

[Unikt namn]

Just Schweiz har väl varit världsmästare på att gömma pengar ända sedan nazistguldets tider.

 

[Nötegårdsgubben]

Ja, friskolesystemet borde läggas ner.

Nej, det borde det inte, men det är eventuellt hotat av maktgalna politiker av ideologiska skäl.

Jag tror att en hel del förespråkare för friskolor tror att friskolor är ett bra sätt att ge fattiga barn chansen att gå i en "privatskola"

Framför allt får alla en möjlighet att välja, och konkurrens skapas.

[friskolor] som då ses generellt som bättre än en kommunal skola.

Det är de oftast, men även de kommunala skolorna blir bättre av konkurrensen.

Andra förespråkare tycker väl helt enkelt bara illa om allt som är kommunalt.

Får man inte tycka det? Är det ett illegitimt skäl att vilja välja bort något på? Varför då i så fall?

 

[Nötegårdsgubben]

Just Schweiz har väl varit världsmästare på att gömma pengar ända sedan nazistguldets tider.

Jämför du att flytta sitt företag från ett land med att vara nazist?

 

[heimlaga]

Vad är det för problem du har med de få som är rika på riktigt i vårt samhälle.

Jag är tacksam att vi har dem, de har så mycket pengar att de kan investera i galet riskfyllda projekt och i kulturverksamhet. Utan dem skulle Sverige vara enormt grått och inga större eller riskfyllda verksamheter skulle förekomma. Döden för forskning, kultur, samhällsbygge, life science, IT-sektorn o s v.

1. Vi har på senaste tiden sett att de superrika i olika länder allierar sig och tillsammans försöker underminera demokratin och rättsstaten. De innebär en nationell säkerhetsrisk.
2. Vi behöver få loss pengar för att kunna bygga upp försvaret mot Ryssland innan anfallet kommer och när det är kris måste alla bidra. Hittills har de superrika klarat sig undan väldigt enkelt.
3. Den verkliga ekonomin har gått dåligt i åratal eftersom alla pengar och all egendom försvinner i ett svart hål. Skall vi få någon fart på ekonomin måste penningströmmen från den verkliga ekonomin till finansadeln stoppas.

 

[Claes Sörmland]

Vi lever uppenbarligen i helt olika världar. Märkligt att du tror detta.

 

[lat]

Jag kan rekommendera er alla att läsa Andreas Cervenkas bok Girig Sverige!

 

[Claes Sörmland]

Jag kan rekommendera er alla att läsa Andreas Cervenkas bok Girig Sverige!

Är det något speciellt och okänt som han för fram i denna bok? Läser man sammanfattningarna verkar det inte som att han har så mycket nytt att komma med.

 

[JohanLun]

Utbildning, ambition och kontakter samt vilka man stöter samman med under resan är alla saker som påverkas av ens genetik. Det är inte saker du kan koppla bort från din biologi.

Jag tror helt enkelt att genetiken har en något mindre betydelse. Men säkert har experiment gjorts på detta där man separerat enäggstvillingar och placerat i olika familjer.

Det finns givetvis någon percentil som är superintelligenta. Samt (en tror jag något större) andel) som är lite korkade. Troligtvis går detta i arv. Jag har folk i bekantskapskretsen som kommer från familjer med företagsledare, professorer osv och jag skulle säga att jag upplever att många av dessa nog kan antas ligga något högre i "smarthet" än snittet. Jag tror dock att om man undantar de supersmarta och stendumma så har de flesta en större potential i sitt intelekt än som i de flesta fall används. Kanske har det att göra med vilken branch man jobbar i, jag träffar mest civilingenjörer. Men jag upplever ändå att de flesta jag känner är smarta nog att kunna axla betydligt större roller än vad många ändå gör. De som får bra positioner verkar ofta inte så mycket smartare, snarare att de är mer risktagande och har lättare att "sortera bort" sådant som inte tar dem framåt. Men visst, risktagande är väl också genetik.

Men, många av de som lyckas har haft kontakter eller förebilder i sin närhet. Jag skulle tro att om man lät en sådan familj med pengar, kontakter, studievana och yrken med ledande eller forskande positioner adoptera en normalbegåvad person så skulle denna troligen nå betydligt längre än en normalbegåvad person som placerades i en familj med fabriksarbetare på en mindre ort (där det är längre till utbildning och bra företag att jobba på).

Sen är det nog så, det premieras att ta stora risker. "Fallhöjden" i Sverige är inte så stor, det är lätt att resa sig. Så det är större chans att lyckas "uppåt" om man tar stora risker och är väldigt aktiv på att göra affärer. Man kan visserligen bli pank och i värsta fall (men inte så vanligt vid företagande) skuldsatt, men uppåt finns inget tak. Så kanske är det viktigare med risktagande i generna än att vara intelligent?

 

[Claes Sörmland]

Jag tror helt enkelt att genetiken har en något mindre betydelse. Men säkert har experiment gjorts på detta där man separerat enäggstvillingar och placerat i olika familjer.

Det finns givetvis någon percentil som är superintelligenta. Samt (en tror jag något större) andel) som är lite korkade. Troligtvis går detta i arv. Jag har folk i bekantskapskretsen som kommer från familjer med företagsledare, professorer osv och jag skulle säga att jag upplever att många av dessa nog kan antas ligga något högre i "smarthet" än snittet. Jag tror dock att om man undantar de supersmarta och stendumma så har de flesta en större potential i sitt intelekt än som i de flesta fall används. Kanske har det att göra med vilken branch man jobbar i, jag träffar mest civilingenjörer. Men jag upplever ändå att de flesta jag känner är smarta nog att kunna axla betydligt större roller än vad många ändå gör. De som får bra positioner verkar ofta inte så mycket smartare, snarare att de är mer risktagande och har lättare att "sortera bort" sådant som inte tar dem framåt. Men visst, risktagande är väl också genetik.

Men, många av de som lyckas har haft kontakter eller förebilder i sin närhet. Jag skulle tro att om man lät en sådan familj med pengar, kontakter, studievana och yrken med ledande eller forskande positioner adoptera en normalbegåvad person så skulle denna troligen nå betydligt längre än en normalbegåvad person som placerades i en familj med fabriksarbetare på en mindre ort (där det är längre till utbildning och bra företag att jobba på).

Sen är det nog så, det premieras att ta stora risker. "Fallhöjden" i Sverige är inte så stor, det är lätt att resa sig. Så det är större chans att lyckas "uppåt" om man tar stora risker och är väldigt aktiv på att göra affärer. Man kan visserligen bli pank och i värsta fall (men inte så vanligt vid företagande) skuldsatt, men uppåt finns inget tak. Så kanske är det viktigare med risktagande i generna än att vara intelligent?

Du verkar ha en väldigt enkel syn med sån sorts dum-smart-skala. Det är inte så mänskliga hierarkier fungerar.

Du har förvisso rätt i att om man är så kognitivt begränsad att man inte kan utföra vanliga sysslor i samhället så hamnar man på dess botten. Om du kämpar med att köpa en tågbiljett t ex så blir det svårt att komma någon vart som anställd eller egenföretagare. Men det är inte där den övre halvan av samhället struktureras.

Det handlar mer om du har den inre energin att alltid vara där och dyka upp på allt, jobba systematiskt och målmedvetet med samma sak under många många år, fokusera på en enda sak, ha viss social kompetens och inte bry dig om vad andra människor tycker. Att genomföra uppgifter med flit och ambition utan att överarbeta leveransen.

Då tenderar du att klättra i hierarkierna. Men de flesta av oss orkar inte dyka upp på allt, vi blir uttråkade av att i åratal fokusera på en enda sak som känns meningslös och artificiell, vi levererar inte där det spelar roll, vi vill bli gillade av andra människor, vi går in i perioder av inaktivitet eller depressionslika/negativa tillstånd, vi tvivlar på oss själva och vår egen förmåga, vi sover dåligt och får ångest, eller blir sjuka under längre perioder. Vi ger upp. O s v.

En gång med en svacka spelar ingen roll men över ett liv så blir det enorma skillnader i utfall mellan de som hela tiden levererar och de flesta andra med sina återkommande svackor.

Och nog är det här väldigt styrt av vår biologi, vare sig det en slumpvis utvecklingsbiologiskt process när vår hjärna kopplas eller mer kausalt genetiskt styrt. Visst spelar vår sociala bakgrund också roll, men kanske mindre än de flesta vill tro.

 

[lat]

Är det något speciellt och okänt som han för fram i denna bok? Läser man sammanfattningarna verkar det inte som att han har så mycket nytt att komma med.

Han vederlägger div myter som sprids här, OCH han underbygger allt med fakta till skillnad mot många här.