Jag har gått från barn till ensamstående sjuksköterska utan minsta förmögenhet, flyttade hemifrån som 16-åring och försörjde mig som städare med minimilön.A August Eriksson skrev:
Till att med eget arbete och snålt leverne finansierat att starta företag som i dag har 71 anställda (även om jag sålde när det "bara" var 45 anställda).
Alla kan lyckas om man vill, har en vettig affärside och kompetens och förstår att i början kan det vara rejält fattigt och kräva all din vakna tid.
Sluta gnälla, kavla upp ärmarna och gör något.
Satsa på dig själv, om det finns någon som vill anställa dig för din kompetens så finns alla möjligheter att göra samma i egen regi och tjäna mer än om du säljer dig till någon annan.
Utan risk, ingen belöning..men rätt rattat kan belöningen bli avsevärd.
Medlem
· Västmanland
· 174 inlägg
Satsa på mig själv? Jag startade mitt företag som 18-åring, och köpte nyligen mitt femte hus. Jag varken gnäller eller tycker synd om mig, däremot vet jag att alla inte har samma förutsättningar i livet.D Dilato skrev:
Hade Trump kommit lika långt utan sitt arv och medfödda fördelar? Tydligen enligt vissa, inte enligt mig.
Man kan inte utgå ifrån egna exempel, det finns givetvis alltid möjlighet att göra en klassresa, vad jag försöker få fram är att chanserna att lyckas ökar desto bättre start i livet man får, inte att det blir omöjligt om man inte får en bra start.
Problemet är enligt mig inte huruvida det är möjligt att starta företag, alla kan omöjligt vara VD. Vissa passar bättre som företagsledare och att leda andra medans många gör sig bättre i rollen som arbetstagare. Finns ju även många som är VD som är rätt kassa i den rollen med men inte vill lämna över tyglarna till någon annan. Oavsett ser jag ingen vinst i att den som äger ett företag ska tjäna massa extra bara på att äga det. Ta ut en lön och skatta på den, går företaget bra finns det marginaler att ha en god nog lön i alla fall.
Personligen skulle jag inte alls tycka att det vore dumt med ett tak där den högst avlönade aldrig kan tjäna mer än X gånger den lägst avlönade. (Gäller även konsulter så man inte bara lägger ut alla anställda i ett annat bolag). Alternativt så sätter man en skatt på själva utdelningen så att om ett företag vill ge tillbaka pengar till ägarna så beskattas den direkt, alltså inte personen som får pengarna utan utdelningen som sådan. Staten plockar direkt 40% eller något då spelar det inte någon roll om ägaren skrivit sig i ett skatteparadis.
Finns säkert massor av kryphål här. Jag försöker inte presentera ett reellt förslag utan mer illustrera hur jag tycker fördelningen borde funka; En mycket större medelklass där arbete är det som leder till framgång, företagande kommer fortsatt leda till högst lön då du sätter den själv men vill du ha en riktigt hög lön måste du också dra med alla andra i företaget upp. Att bara äga företag i sin tur kommer inte vara en sysselsättning för speciellt många. Ett passivt ägande skapar inte något värde och för en aktiv ägare som skapar värde ger man ut lön/arvode som beskattas precis som alla andras.
Personligen skulle jag inte alls tycka att det vore dumt med ett tak där den högst avlönade aldrig kan tjäna mer än X gånger den lägst avlönade. (Gäller även konsulter så man inte bara lägger ut alla anställda i ett annat bolag). Alternativt så sätter man en skatt på själva utdelningen så att om ett företag vill ge tillbaka pengar till ägarna så beskattas den direkt, alltså inte personen som får pengarna utan utdelningen som sådan. Staten plockar direkt 40% eller något då spelar det inte någon roll om ägaren skrivit sig i ett skatteparadis.
Finns säkert massor av kryphål här. Jag försöker inte presentera ett reellt förslag utan mer illustrera hur jag tycker fördelningen borde funka; En mycket större medelklass där arbete är det som leder till framgång, företagande kommer fortsatt leda till högst lön då du sätter den själv men vill du ha en riktigt hög lön måste du också dra med alla andra i företaget upp. Att bara äga företag i sin tur kommer inte vara en sysselsättning för speciellt många. Ett passivt ägande skapar inte något värde och för en aktiv ägare som skapar värde ger man ut lön/arvode som beskattas precis som alla andras.
Utdelning är en konsekvens av äganderätten.AndersMalmgren skrev:
När det gäller ägande så är det redan fritt fram för vem som helst att investera i bolag de tror kan bli eller redan är framgångsrika.A Andreas_jti skrev:
De flesta kan prioritera aktieägande (direkt eller indirekt genom fonder) istället för triviala nöjen.
Njae, alla har kanske samma möjligheter att starta företag, men knappast samma förutsättningar.
Det är nog ganska riktigt. Skolan misslyckas rejält med att ge alla ordentlig utbildning. Det finns ju t.o.m. folk som inte kan läsa när de har gått ut grundskolan. Skandal!A August Eriksson skrev:
Statligt styrd kommandoekonomi har aldrig lyckats speciellt bra. Ett samhälle vinner stort på att det finns fria entreprenörer som inte hämmas i sina påhitt.T TypRätt skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 917 inlägg
Trevlig rapport det där! Låt oss ta ett par snabba bilder ur den.B b8q skrev:
Ökar ojämlikheten i Sverige?
Det korta svaret är ja, men från en internationellt sett låg nivå, och vi ligger fortfarande tydligt under OECD-snittet. Vi är alltså alltjämt ett relativt jämlikt land.
Men ökar klyftorna och rika blir rikare och fattiga fattigare tycker man kanske ändå att det är dåligt. Även om det kunde varit värre. Så är det så?
Blir de rika rikare och de fattiga fattigare?
Det korta svaret är nej, alla blir rikare. Alla har fått det enormt mycket bättre de senaste 30 åren. Alla har fått det minst 50 % bättre.
Man kan förstås argumentera för att totalen skulle vara bättre med mindre spridning, att fattigdom fördras bättre om den delas av alla eller bara att det är förjävligt ändå, men man har en del att bevisa.
Den stora skillnaden mellan de rikaste och befolkningen i gemen är att de förra har stora kapitalinkomster. Sådana är flyktiga, vilket Sverige fick erfara på 70- och 80-talen och exempelvis Norge kan se idag. Beskattar man dem högt lämnar de helt sonika landet.
Ojämlikheten i Sverige kan därtill väntas stiga för att många med låga färdigheter kommit in i landet. Vill vi stoppa invandringen för att rädda gini-koefficienten också? Att ta in fattiga människor som inte är anställningsbara drar ju också isär samhället.
Är man mot att vi har rika människor för att rädda sammanhållningen är man rimligen emot fattiga också. Och tycker man att det är bra att de förra lämnar landet för att rädda sammanhållningen är det logiskt att tänka sig att man inte vill att de senare kommer heller. Eller så är argumentet oärligt och ens agenda något annat.
Jag råkar händelsevis ha arbetat upp mig från långvarig bidragstagare till frilansande timmerman på skattebok med egna verktyg i Finland vilket i mångt och mycket motsvarar enmansföretagare i Sverige.D Dilato skrev:
Vanligen fullbokad minst ett halvt år framåt.
Jag kan säga att skulle jag inte ha haft litet hjälp från föräldrarna skulle det här ha varit omöjligt utan grov kriminalitet.
Hjälpen handlar i rena pengar om under 5000 euro men tack vara den hjälpen räckte det med småkriminalitet för att komma igång.
Samtidigt talas det om att bidragen bör sänkas för att motivera folk att arbeta.
Sanningen är att när de sociala myndigheterna har pressat en till en nivå där man inte får äga verktyg, inte har råd med ordentliga vinterkläder, och visserligen får äga en gammal bil men inte får ha den trafikförsäkrad och inte får besiktiga den och inte får köpa reservdelar då är det svårt att komma igång.
Jag känner till fall där folk som har varit där och lyckats få en anställning har tvingats säga upp sig eftersom de inte har haft råd att pendla till arbetet.
Allt man försöker göra bestraffas obönhörligen. Den som får utkomststöd får inte äga någonting samtidigt som varje utgift granskas och kontrolleras. Han man egendom värd över 300 euro då tas stöder bort tills egendomen är såld och uppäten. Sådan är lagen. Om man däremot anpassar sitt liv till myndigheternas krav i minsta detalj och lever som passiv egendomslös bidragstagare kan man leva ganska bra på det. Det är en fälla för den flitige och där sitter man tills man dör!
Motsvarande fälla lär finnas i Sverige också!
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 917 inlägg
Motsvarande fälla finns definitivt i Sverige också. Jag skulle dock säga att egendomsgränserna inte är lika stränga alternativt att de inte följs upp. Den sorglige man som nyligen mördade tio personer hade ju exempelvis en vapengarderob värd tiotusentals kr samtidigt som han levde på bidrag.
Svårast, ur ett pragmatiskt perspektiv, verkar vara att hålla nere bidragsnivåerna för barnfamiljer och ge vettiga incitament för att få föräldrarna i bidragsberoende att acceptera lågbetalda jobb. Vårt samhälle vill helt enkelt inte veta av att barn ska behöva växa upp fattigt, samtidigt som det också finns en vetskap om att det är bra även för barnen att deras föräldrar lever nyttiga, produktiva liv och i alla fall något sånär kan stå på egna ben.
Svårast, ur ett pragmatiskt perspektiv, verkar vara att hålla nere bidragsnivåerna för barnfamiljer och ge vettiga incitament för att få föräldrarna i bidragsberoende att acceptera lågbetalda jobb. Vårt samhälle vill helt enkelt inte veta av att barn ska behöva växa upp fattigt, samtidigt som det också finns en vetskap om att det är bra även för barnen att deras föräldrar lever nyttiga, produktiva liv och i alla fall något sånär kan stå på egna ben.
Att tro att det offentligas byråkrater genom micro management ska lyfta fattiga människor in i medelklassen genom stela regelverk och repressiva regler är nog en rejält orealistisk tanke. Byråkratin kan begränsa och hindra men den bygger vanligtvis ingenting.
Redigerat: