Skadestånd f lantmäteriförrättning som beviskostnad

[Matte001]

Jag har ett antal gränspunkter som är redovisade som träpålar (i myr) som saknas idag p g a uppruttnade troligtvis.
Sedan har jag ett antal gränser mot havet som saknar gränspunker vid strandlinjen fastighetsgränserna är utdragna typ vinkelrätt mot vattenlinjen och slutar där. Men det finns ingen fastighetsgräns som följer efter eller mot strandkanten. Strandkanten markeras med en blåheldragen bred linje i tre olika blåa nyanser som markerar vatten, inga gränspunkter finns redovisade heller kring eller vid strandkanten. Vid senare förrättningar så finns en ny linje som innefattar uppgrundning att jag äger vatten enligt JB.1:5, men är ej utrett : laga skiftet anger inget om vattenområdet bara att det upptas som impediment, finns ej redovisat i protokoll eller förening mellan byamännen. Byamännen har alltså ej fått ta något beslut om vattenområdet. Lantmätare, överlantmätare och ägodelningsdomare på 30 talet angav enskilt vatten i förrättningar då.
Dagens LM vill inte förstå detta och har ritat om registerkartan där man suddat bort ca 65m fastighetsgränser mot havet på tre ställen och ritat in en " hittepå någonting" ny gräns.. .

Att många fastigheter har konstigheter, överlappar eller inte har någon bestämd gräns är inte ovanligt när det är lite gamla fastigheter.

Stolpe i myr har jag inte sett förut. Låter rätt smart och de finns garanterat kvar en bit ner. Trä kan ligga i mossar i tusentals år. Kanske ”lite” svåra att hitta men de finns där.

 

[Matte001]

Statens kärnkompetens är inre och yttre säkerhet, därför har staten våldsmonopol och beskattningsrätt. Staten ska sköta jordaböcker o gränser, dels för att skydda invånarna dels har de ett egenintresse av att ha ordning på det för att kunna beskatta och administrera. Sverige är delvis ulandsmässigt vad gäller denna viktiga infrastruktur. Samhället tar in stora pengar på t.ex. fastighetsskatt och lagfartsskatt och något borde man kunna kräva för dessa pengar. Detta gäller i synnerhet när det kan göras sannolikt att det är det allmänna i någon form som orsakat skadorna (rimligt med presumtion längs vägarna och för träpålar). Det är också staten och lantmäteriet själva som har gjort hanteringen så extremt dyrbar, själva mätdelen är betydligt rimligare i kostnad (även LMVs mätdel).
Vägrättupplåtelsen utvidgades tyvärr på 70-talet mot en struntsumma i ersättning. Några nya rör sattes inte upp, marken hörde ju i princip fortfarande till fastigheten
Det var kanske en förening som anlade fibernätet men det var redan från början bestämt att sedan bli kommunalt (kommunalförbundsbolag). Det var ingen som informerade mig innan de hade bara bett vägverket om lov att gräva i vägrättsområdet och vägverket hade tydligen inte hutat åt dem att noggrant ta reda på gränsmarkeringar och likande. Dessutom tippade de ner en massa uppgrävda (spräng)stenar på min tomt och skadade träd då och fler när jag fick dem att ta bort stenarna. Tyvärr lyssnade jag på en advokat då som avrådde mig från att gå vidare med gränsdubbarna med motiveringen att bevisbördan skulle vara svår. Tror att jag senare fått höra att LMV gärna ser att man anmäler sådana händelser till dem så förhoppningsvis kanske de sätter tummen i ögat få företagen. Svårare med sådan som försvinner i vinterväghållningen.

Jag tillhör nog en av dem som gärna ser att den som har nyttan också betalar för sig om de kan. Tvister är typiskt en sådan sak som staten inte bör sponsra för då blir det julafton för juristerna varje dag. Bara att det går att överklaga gratis är ett problem nog.

 

[Bror9]

Jag tillhör nog en av dem som gärna ser att den som har nyttan också betalar för sig om de kan. Tvister är typiskt en sådan sak som staten inte bör sponsra för då blir det julafton för juristerna varje dag. Bara att det går att överklaga gratis är ett problem nog.

Ooops!
Så du tycker att när någon olovandes tar din bil ifrån dig så skall du självklart betala kostnader som samhället har av polis domstol mm för att du ska få tillbaka din bil eftersom du har nytta av att få tillbaka bilen?

 

[Gallianoman]

Som tipsats om tidigare i tråden tror jag att det billigaste, och ändå med nästan samma resultat, är att ta dit en extern mätfirma. De sätter ut nya gränspinnar på rätt ställe till en betydligt lägre kostnad. Pinnen är inte juridiskt bindande….

 

[Claes Sörmland]

Lite utförligare klipp ur domen, enligt önskemål:

Visserligen skulle SE enligt kostnadsfördelningsbeslutet betala avgiften till lantmäterimyndigheten men beslutet angav inte vem som slutligen skulle stå för kostnaden. Lantmäterikostnaden hade föranletts av JT:s envisa inställning om att han hade rätt angående gränsens sträckning och tingsrätten ansåg därför att JT skulle ersätta SE för lantmäterikostnaden.

Efter att JT överklagat tingsrättsdomen konstaterade hovrätten att lantmäterikostnaden, mot bakgrund av anledningen till förrättningen, var att betrakta som en sådan kostnad för rättegångens förberedande, som enligt 18 kap 8 § första stycket RB utgör en rättegångskostnad. SE vann målet vid tingsrätten och hade därför enligt 18 kap.1 § RB rätt till ersättning för sin rättegångskostnad. Sådan ersättning ska utgå i den mån kostnaden skäligen har varit påkallad för tillvaratagande av partens rätt. Parterna hade i hovrätten bekräftat att de var oense om var gränsen gick. SE:s lantmäteriansökan hade därför varit befogad och därtill haft betydelse för att han vunnit tvisten. Av den anledningen hade kostnaden skäligen varit påkallad för att tillvarata SE:s rätt. Hovrätten förpliktade därför JT att ersätta SE för lantmäterikostnaden.

Hovrätten för Övre Norrland, 2016-11-21, T 333-16.

Jag anser att Hovrättens beslut är helt riktigt!

Intressant. Jag försökte hitta den faktiska domen för att läsa men Google svek mig.

För att komma tillbaka till trådstart så betyder att Lantmäteriet kommer att fakturera båda grannar där man har ansökt om fastighetsbestämning för gränsen. Domen ändrar inte på det. D v s trådstarts fråga.

Men om man redan är i tvist och har gått till domstol med ärendet och senare behöver ansöka om en fastighetsbestämning för i att domstolen kunna hävda sin rätt så kan grannen man är i tvist med via domstolens beslut få betala ens andel av kostnaden för fastighetsbestämningen. Förutsatt att man får rätt i tvisten.

Nästa fråga blir då att om man inte är överens om gränsen och ansöker om fastighetsbestämning hos Lantmäteriet kan man då i efterhand få ersättning från grannen via domstol. D v s kan man civilrättsligt stämma grannen för att få ersättning för utgiften från fastighetsbestämningen? Det finns förutom de principiella frågan om lagrum också praktiska frågor. Hur visar man vad grannen hävdade och man själv hävdade så att det går att avgöra vem som fick rätt. Det kan ju också vara så att grannen får rätt angående gränsen för en del och man själv för en annan del.

 

[Matte001]

Ooops!
Så du tycker att när någon olovandes tar din bil ifrån dig så skall du självklart betala kostnader som samhället har av polis domstol mm för att du ska få tillbaka din bil eftersom du har nytta av att få tillbaka bilen?

Med tanke på hur ofta du får tillbaka bilen eller någon blir dömd för stölden kanske det varit bra med en försäkringslösning även på den servicen…

Att låta det allmänna stå för mer kostnader lär inte förbättra servicen det är liksom samma påse alla öser ur. Sverige har dessutom de lilla problemet att öka beskattningen leder till mindre faktiska intäkter pga att kapital flyr landet eller att produktionen då går ner.

Så självfinansiering kommer öka framöver oavsett vilken politisk inriktning du röstar på.

Sedan finns förstås möjligheten att omfördela inom systemet men även det påverkar möjligheten till skatteuttag eller viljan att betala skatt.

 

[Jetkokos]

Intressant. Jag försökte hitta den faktiska domen för att läsa men Google svek mig.

För att komma tillbaka till trådstart så betyder att Lantmäteriet kommer att fakturera båda grannar där man har ansökt om fastighetsbestämning för gränsen. Domen ändrar inte på det. D v s trådstarts fråga.

Men om man redan är i tvist och har gått till domstol med ärendet och senare behöver ansöka om en fastighetsbestämning för i att domstolen kunna hävda sin rätt så kan grannen man är i tvist med via domstolens beslut få betala ens andel av kostnaden för fastighetsbestämningen. Förutsatt att man får rätt i tvisten.

Nästa fråga blir då att om man inte är överens om gränsen och ansöker om fastighetsbestämning hos Lantmäteriet kan man då i efterhand få ersättning från grannen via domstol. D v s kan man civilrättsligt stämma grannen för att få ersättning för utgiften från fastighetsbestämningen? Det finns förutom de principiella frågan om lagrum också praktiska frågor. Hur visar man vad grannen hävdade och man själv hävdade så att det går att avgöra vem som fick rätt. Det kan ju också vara så att grannen får rätt angående gränsen för en del och man själv för en annan del.

Har domen nu, men kan inte lägga ut då namn och personnummer framgår. Händelseförloppet är enligt ditt sista stycke:

1. JT uppför friggebod och staket, enligt honom intill SE tomt, 2013.
2. SE anser att båda hamnar åtminstone delvis på hans tomt och ansöker om särskild gränsutmärkning för 2 gränspunkter. Detta är augusti 2013.
3. Förrättningen avslutas i november 2013 och visar att SE har rätt.
4. SE ansöker om betalningsföreläggande för Lantmäterikostnader och handräckning för flytt av byggnad i maj 2014. JT bestrider och målet överlämnas till tingsrätt juli 2015.
5. JT får bygglov för friggeboden i februari 2015.
6. Dom i tingsrätt och senare hovrätt 2016.

Kostnaden för gränsutmärkningsförrättningen var bara drygt 14 tkr och fakturan var riktad mot endast SE.

 

[HEM2121]

Jo, i själva förrättningen, men det är rimligt att tänka sig att det skulle kunna vara en godtagbar kostnad man får ersättning för i en efterföljande skadeståndsprocess. Om någon slår sönder en antikvitet och man behöver anlita en värderingsman för att ge domstolen ett någorlunda vederhäftig och oväldigt stöd för sina skadeståndsanspråk kan man rimligen begära skadestånd för både antikviteten och värderingskostnaden även om jag i och för sig först måste betala värderingsmannen. Det borde vara samma sak när grannens tilltag och förnekande av tomtkartans gränslinje gör att jag måste investera i bevis.

Dela på kostnaden eftersom ni båda har nytta av det.

 

[FGLIN]

Jag tillhör nog en av dem som gärna ser att den som har nyttan också betalar för sig om de kan. Tvister är typiskt en sådan sak som staten inte bör sponsra för då blir det julafton för juristerna varje dag. Bara att det går att överklaga gratis är ett problem nog.

Men om gränserna kunde uppdateras till rimlig kostnad skulle det bli färre konflikter. Att se till att det finns en modern fastighetsdatainfrastruktur med koordinatsatta gränser är statens uppgift sedan ser jag inget större problem med att bekosta en mättekniker, fast som sagt när det med all sannolikhet är infrastrukturaktörer som förstör tycker jag fastighetsägarna bör gå skadeslösa.

 

[FGLIN]

Som tipsats om tidigare i tråden tror jag att det billigaste, och ändå med nästan samma resultat, är att ta dit en extern mätfirma. De sätter ut nya gränspinnar på rätt ställe till en betydligt lägre kostnad. Pinnen är inte juridiskt bindande….

Jag har redan förklarat att mättekniker är bra om ett bra underlag, helst med koordinatsatta punkter finns, men när underlaget är sämre och grannen dessutom vägrar ta sig vad förrättningskartorna visar återstår tyvärr fastighetsbestämning. Eftersom två av de försvunna gränspunkterna gränsar mot väg får man hoppas att lantmätarn redan av den anledningen lägger halva kostnaden för dessa punkter på trafikverket.

 

[FGLIN]

Har domen nu, men kan inte lägga ut då namn och personnummer framgår. Händelseförloppet är enligt ditt sista stycke:

1. JT uppför friggebod och staket, enligt honom intill SE tomt, 2013.
2. SE anser att båda hamnar åtminstone delvis på hans tomt och ansöker om särskild gränsutmärkning för 2 gränspunkter. Detta är augusti 2013.
3. Förrättningen avslutas i november 2013 och visar att SE har rätt.
4. SE ansöker om betalningsföreläggande för Lantmäterikostnader och handräckning för flytt av byggnad i maj 2014. JT bestrider och målet överlämnas till tingsrätt juli 2015.
5. JT får bygglov för friggeboden i februari 2015.
6. Dom i tingsrätt och senare hovrätt 2016.

Kostnaden för gränsutmärkningsförrättningen var bara drygt 14 tkr och fakturan var riktad mot endast SE.

Även om det skulle vara så att du inte får lägga ut domen måste du kunna ange målnummer så får den intresserade själv begära ut den. Särskild gränsutvisning var billigare men tyvärr har nog LMV lagt ned den tjänsten och frågan är vilket bevisvärde inmätning av mättekniker har när koordinater saknas.

 

[Jetkokos]

Även om det skulle vara så att du inte får lägga ut domen måste du kunna ange målnummer så får den intresserade själv begära ut den. Särskild gränsutvisning var billigare men tyvärr har nog LMV lagt ned den tjänsten och frågan är vilket bevisvärde inmätning av mättekniker har när koordinater saknas.

Numret finns i tidigare inlägg #35. Motiveringen till domen finns i inlägget och ingen ytterligare motivering finns i själva domen. Det är dock en viss skillnad mellan din situation och den som behandlades där, varför jag lade ut händelseförloppet.

Särskild gränsutmärkning har de inte slutat med, vad jag vet. Du tänker kanske på gränsutvisningar. Om koordinater finns för gränspunkterna så behövs ju inte en fastighetsbestämning.

 

[Jetkokos]

Jag har redan förklarat att mättekniker är bra om ett bra underlag, helst med koordinatsatta punkter finns, men när underlaget är sämre och grannen dessutom vägrar ta sig vad förrättningskartorna visar återstår tyvärr fastighetsbestämning. Eftersom två av de försvunna gränspunkterna gränsar mot väg får man hoppas att lantmätarn redan av den anledningen lägger halva kostnaden för dessa punkter på trafikverket.

Om det finns en gällande förrättningskarta så behövs det väl ingen fastighetsbestämning. Det behöver bara sättas ut var gränsmarkeringarna finns.

 

[Claes Sörmland]

Har domen nu, men kan inte lägga ut då namn och personnummer framgår. Händelseförloppet är enligt ditt sista stycke:

1. JT uppför friggebod och staket, enligt honom intill SE tomt, 2013.
2. SE anser att båda hamnar åtminstone delvis på hans tomt och ansöker om särskild gränsutmärkning för 2 gränspunkter. Detta är augusti 2013.
3. Förrättningen avslutas i november 2013 och visar att SE har rätt.
4. SE ansöker om betalningsföreläggande för Lantmäterikostnader och handräckning för flytt av byggnad i maj 2014. JT bestrider och målet överlämnas till tingsrätt juli 2015.
5. JT får bygglov för friggeboden i februari 2015.
6. Dom i tingsrätt och senare hovrätt 2016.

Kostnaden för gränsutmärkningsförrättningen var bara drygt 14 tkr och fakturan var riktad mot endast SE.

Bra att veta att man kan gå via betalningsföreläggande för dessa utgifter. Det gäller då att kunna visa att det finns något man inte är överens om. I domen var det ju enkelt eftersom att en byggnad hade ställts på den klagandes fastighet.

Men om två grannar t ex bara inte är överens om gränsen men ingen av dem har byggt något på grannens fastighet så är det ju mest en akademisk oenighet. Då blir det svårt att gå via rätten för ersättning för dylika utgifter för gränsutmarkering tänker jag.