34 878 läst ·
160 svar
35k läst
160 svar
Skadad uppfart av container
Till nästa gång, lägg till meningen ”erforderlig täckning och skyddning” i listan på jobb du beställer, det gör jag och det gör att skador som uppstår enkelt kan vändas till den som orsakat den. Fast det hjälper inte på din uppfart nu. Vi lägger ofta plywood under uppställningsplatser för containrar. Fast ibland blir antagligen skyddsåtgärderna dyrare än eventuella skador.
Vet inte om TS fått svar på sin fråga ang skadan, men lagen är klar och tydlig, som jag tidigare nämnt så täcker vi alltid uppfarter och annat som utsätts för skaderisk ,har haft anställda som råkat tappat något som resultera i skador på fastighet,rispor/skador osv, och vi har alltid ersatt kunden oavsett på allt vi haft sönder.
Men som sagt lagen är klar och tydlig då är juridiken solklar när det gäller vem som ska stå för kostnaden: det är arbetsgivaren. Den som driver företag och har anställda, ska alltid ha en försäkring som täcker skador som kan uppstå i verksamheten. Olyckshändelser med materialskador ska ses som en kostnad bland övriga kostnader i företaget.
Så det är inte kundens fel, utan företaget som utför jobbet som är skyldig att se till att allt täcks och skyddas.
Men som sagt lagen är klar och tydlig då är juridiken solklar när det gäller vem som ska stå för kostnaden: det är arbetsgivaren. Den som driver företag och har anställda, ska alltid ha en försäkring som täcker skador som kan uppstå i verksamheten. Olyckshändelser med materialskador ska ses som en kostnad bland övriga kostnader i företaget.
Så det är inte kundens fel, utan företaget som utför jobbet som är skyldig att se till att allt täcks och skyddas.
Det är helt riktigt. Men om kunden samtidigt är byggherre finns det ett varsamhetskrav enligt PBL att beakta för denne. En kund/beställare som ej äger fastigheten typiskt på större byggen, kan som sagt inte åläggas samma ansvar som byggherren, därmed blir byggföretaget ansvarig om inget annat avtalats.T Takläggare skrev:
Men samtidigt är beställaren(byggherre) privat person så blir konsumenttjänstlag aktuell.L Lenza skrev:Det är helt riktigt. Men om kunden samtidigt är byggherre finns det ett varsamhetskrav enligt PBL att beakta för denne. En kund/beställare som ej äger fastigheten typiskt på större byggen, kan som sagt inte åläggas samma ansvar som byggherren, därmed blir byggföretaget ansvarig om inget annat avtalats.
Det skulle vara möjligt att skylla på firman stöd av konsumenttjänstlagen, skadeståndsskyldighet i övrigt, i 32 §. Då måste skadan påvisas vara en försummelse ifrån näringsidkaren. Om inget annat avtalats. Samtidigt är det en bedömning, skadans ringa omfattning jäntemot normalt slitage som uppstår på uppfarten. Firman hade ju informerat om att uppfarten skulle användas, om detta ej hade gjorts hade det varit definitivt en försummelse.
Ja nu har man flera lagar man kan använda som privat person ,Av en yrkesman begär man särskilda kunskaper och ett särskilt omdöme, när han handlar på sitt område; en väsentlig fråga är om han handlat som en god representant för hans yrkesgrupp skulle ha gjort. vilket inte skett på denna uppfart ,då ska han gå på skadeståndslagen.L Lenza skrev:Det skulle vara möjligt att skylla på firman stöd av konsumenttjänstlagen, skadeståndsskyldighet i övrigt, i 32 §. Då måste skadan påvisas vara en försummelse ifrån näringsidkaren. Om inget annat avtalats. Samtidigt är det en bedömning, skadans ringa omfattning jäntemot normalt slitage som uppstår på uppfarten. Firman hade ju informerat om att uppfarten skulle användas, om detta ej hade gjorts hade det varit definitivt en försummelse.
Nu handlar det inte om normalt slitage. utan en skada som man oftast får när man är oaktsam, där hantverkaren vet att det är en tung sak han ska sätta ner på marken och brukar lämna skador efter sig om man inte täcker underlaget.
Det är din bedömning. Jag skulle snarare säga att det är en kombination av normalt slitage och oaktsamhet. Oaktsamhet med tanke på försänkningar, repor är normalt slitage. Jag är ändå inte övertygad om att PBL inte gäller, i avseendet byggherrens varsamhetskrav. Hänvisa istället till vilken paragraf som du avser täcker detta angränsande problem till följd av beställt takarbete.T Takläggare skrev:
32 § Konsumenttjänstlagen. Bestämmelsen säger att ”om föremålet för tjänsten eller annan egendom som tillhör konsumenten (…) skadas medan egendomen är i näringsidkarens besittning eller annars under dennes kontroll, är näringsidkaren (…) skyldig att ersätta skadan, om inte näringsidkaren visar att skadan ej beror på försummelse av honom eller någon som på hans sida har anlitats för att utföra tjänsten.”L Lenza skrev:Det är din bedömning. Jag skulle snarare säga att det är en kombination av normalt slitage och oaktsamhet. Oaktsamhet med tanke på försänkningar, repor är normalt slitage. Jag är ändå inte övertygad om att PBL inte gäller, i avseendet byggherrens varsamhetskrav. Hänvisa istället till vilken paragraf som du avser täcker detta angränsande problem till följd av beställt takarbete.
Enligt 2 kap. 1 § Skadeståndslagen ska den som uppsåtligen eller av vårdslöshet vållar en sakskada ersätta skadan.
I detta fall blir det alltså av avgörande betydelse för byggfirmans ersättningsskyldighet att de kan anses ha vållat skadan på grund av vårdslöshet (oaktsamhet).
Vi kan fortsätta i all evighet, men egentligen handlar det om två saker.
1 var entreprenören vårdslös och var det försummelse
2 handlar det om en skada
Många här är övertygade att så är fallet, men jag är inte övertygad (på båda punkter).
Och är det en skada är det bara en liten kosmetisk skada på en bruksyta, så det handlar om väldigt låga belopp.
Samma skada på en yta av polerad granit hade varit en hel annan sak. (på båda punkter)
1 var entreprenören vårdslös och var det försummelse
2 handlar det om en skada
Många här är övertygade att så är fallet, men jag är inte övertygad (på båda punkter).
Och är det en skada är det bara en liten kosmetisk skada på en bruksyta, så det handlar om väldigt låga belopp.
Samma skada på en yta av polerad granit hade varit en hel annan sak. (på båda punkter)
Ja visst kan man fortsätt i evigheter, men lättast brukar vara och hålla inne en summa vid betalning för skadan.harry73 skrev:
Vi kan fortsätta i all evighet, men egentligen handlar det om två saker.
1 var entreprenören vårdslös och var det försummelse
2 handlar det om en skada
Många här är övertygade att så är fallet, men jag är inte övertygad (på båda punkter).
Och är det en skada är det bara en liten kosmetisk skada på en bruksyta, så det handlar om väldigt låga belopp.
Samma skada på en yta av polerad granit hade varit en hel annan sak. (på båda punkter)
Sedan låter TS dom stämma honom för resten, väl i tingsrätt får han prövad om det är oaktsamhet eller inte, fördelen är att han har hemförsäkringen och företaget måste lösa sin försäkring som kostar bra mycket mer än själva skadan och pengarna han håller inne.
Man brukar ha det som god sed att hjälpa kunder som blivit drabbade av någon lättare skada, och inte bara låssas som man inte bryr sig. Så verkar Sverige fungera nu och jag rekommenderar alla att gå den vägen, har själv gått den nu tre gånger och lärt mig att det är billigast att ge avdrag för skador eller helt enkelt byta ut det som är skadat, samt att man får gott ryckte och blir pålitlig.
Vill bara nämna i denna gamla tråden att ett lastväxlarflak eller container inte alls rullas ut.T topmount skrev:
Flaket har två små hjul längst bak, men normalt sett så ska dem inte röra på sig. Man ställer ner flaket och låter bilen rulla för vid av och på lastning. Detta för att inte påfresta lastväxlaren lika mycket, även för att inte skada underlaget. Man får helt enkelt använda broms gas och kopplingspedalen om bilen har det.
Det går alltså att lägga ut ett par mindre skivor som hamnar under dem små hjulen om bara chauffören vet hur man kör en lastväxlare så är det inte något bekymmer att den rullar av från små skivor.
Ja det finns tillfällen då man kan få låta flaket rulla, men det är sällan ett behov att göra det.
Klicka här för att svara
Produkter som diskuteras i tråden