En vägägare som inte respekterar lagen är naturligtvis ett problem. Helt klart. En sån kriminell person kanske bränner ner ditt hus, hotar eller skadar din familj eller skär sönder dina bildäck. Den här typen av asociala män är lyckligtvis ovanliga men vi har ju stött på dem tidigare på forumet.L lbgu skrev:
Men låt oss anta det vanligaste, att TS motpart mest är irriterad över hög hastighet på trafiken på den smala vägen.
Vad hindrar er från att montera upp liknande hinder innan ägarens hus? Man ska ju ha ett helhetsperspektiv på trafiksäkerhet och störningar i form av ljud m.m.
Annars kan man göra andra saker som spela hög musik eller ha en massa katter som springer runt.
I praktiken finns det inget du kan göra annat än att jävlas tillbaka tyvärr. Men jag tvekar på att du är lika van på hur man gör det som grusvägsgreven
Annars kan man göra andra saker som spela hög musik eller ha en massa katter som springer runt.
I praktiken finns det inget du kan göra annat än att jävlas tillbaka tyvärr. Men jag tvekar på att du är lika van på hur man gör det som grusvägsgreven
Eftersom TS har ett servitut spelar det ingen roll vad markägaren tycker, TS har rätt att underhålla vägen. Eftersom TS har rätt att använda vägen har TS också rätt att underhålla vägen. TS har rätt att, precis som @Claes Sörmland skriver, underhålla vägen på ett sätt som är normalt för en tillfartsväg till två bostadsfastigheter 2025.L lbgu skrev:
Om jag var TS skulle jag grusa upp vägen ordentligt och enbart informera markägaren om att det kommer att ske.
Problemet är att vägägaren inte behöver bryta mot lagen för att ställa till besvär för TS. Kanppast olagligt att vilja ha sin egen väg i ett visst skick. Sen kan man ju med fullt lagliga sätt fördröja eventuella myndighetsbeslut. Är otroligt vanligt att folk överklagar i princip allt som går att överklaga.Claes Sörmland skrev:
Vilka beslut kommer tas som kan överklagas i detta fall menar du?L lbgu skrev:
Vägägaren har inget att säga till om vägens skick för den delen som löper till TS (och TS:s granne). Den delen av vägen får TS och grannen sköta och underhålla. Så även om vägägaren skulle vilja hålla den vägen i ett sämre skick än TS vill går inte det. Om vägägaren är med och själv har vägen som utfartsväg den sista biten mot allmän väg så är de tre parter som förvaltar den delen; vägägaren, TS och TS:s granne. Då måste alla vara överens för den delen av vägen, men om någon trilskas kan man väl omvandla det till en föreningsförvaltad väg.
Redigerat:
Det här är ju det riktigt starka kortet om det blir total konflikt. jag tror, med betoning på tror, att det går att inrätta samfällighetsföreningar även för servitutsvägar med gemensam förvaltning. Annars går det ju att ansöka om en vägsamfällighet. Antagligen en dyr förrättning. Men den trilskande vägägaren skulle i det här scenariot alltid vara i underläge i en sådan förening.M martin.sveg skrev:
Ja, gemensamhetsanläggning kan inrättas. Minimikrav är två delägare.
Som jag fattat det så handlar servitutet enbart om att använda en väg dom ägs i sin helhet (både väg och mark) av grannen. Tror du verkligen att TS kan bestämma i vilket skick vägen ska vara? Gör du det så tror du uppenbarligen att TSskulle kunna asfaltera vägen om så önskades. Det krävs att vägen anses så dålig att den inte objektivt duger för TS för att TS mot vägägarens vilja ska kunna göra jobb med den. Det räcker inte att det finns ett litet gupp någonstans i vägen. Sen ifall TS och ägaren inte är överens så måste givetvis någon myndighet blandas in som sätter ner foten och sådant tar alltid tid och eventuella beslut kan möjligtvis överklagas till högre instans.M martin.sveg skrev:
Kastar in en liten undran här. Att tjänade fastighet skulle kunna sätta upp en bom och ge berörda härskande fastighetsägare nyckel har man ju läst upprepade gånger ska vara ok. Vad gäller då övriga transporter typ. sophämtning, hantverkare,sotare, ev. utryckningsfordon mm ? Hur löser man det ?
Räddningstjänsten klipper låset. När det gäller övriga så blir det givetvis besvär. En del kan man säkert låna ut nyckel till (t.ex. hantverkare, folk lånar ju nyckel till huset till hantverkare), annars så gäller det väl att man får vara hemma och passa ifall det inte går att lösa på annat sätt. Just därför man bör ta det lite varligt med vägägaren, för retar man vägägaren tillräckligt så slutar det väl med en bom och då är ju de gamla problemen rätt minimala i jämförelse.N nissebrun skrev:
Precis den tanken hade vi också. Jag och min närmsta granne pratade om att grusa upp slutet av vägen, alltså den del som egentligen bara vi kör på. Men när vi nämnde det för vägägaren fick vi svaret att de skulle polisanmäla oss. Vi blev osäkra och la ner det.M martin.sveg skrev:
Jag är inte så säker på att en bom skulle vara OK. Det beror på omständigheterna. En bom för att tjänande fastighet vill jävlas med härskande fastighet är t ex utesluten.N nissebrun skrev:
Det finns praxis i målet Servitutet och grindarna NJA 2018 s. 200. HDs domskäl förklarar:
https://www.domstol.se/en/hogsta-domstolen/avgoranden2/2018/35148/
Det här med gemensamhetsanläggning låter intressant. Om flera fastigheter använder samma väg, vilka kriterier brukar Lantmäteriet titta på? Och måste alla vara överens, eller kan det bli av ändå?
Nej, det krävs inte att man är överens, det krävs att någon fastighets ägare vill det och ansöker om det.B sjostedt.niclas skrev:
För att Lantmäteriet sen ska inrätta vägen som en gemensamhetsanläggning så måste det lite kort finnas minst två delägare som har behov av vägen. Ni verkar ju vara tre olika fastigheter som behöver vägen. Sen finns en rad kriterier i anläggningslagen för att inrätta vägen som gemensamhetsanläggning, t ex att det finns en vinst med det för varje deltagande fastighet. Typiskt sett ses den ordnade förvaltning som en gemensamhetsanläggning ger för utförande och drift av vägen att det finns vinst ocg därmed lagstöd för att inrätta den som gemensamhetsanläggning.
Så om någon av er tre fastighetsägare ansöker om att inrätta vägen som gemensamhetsanläggning för de tre fastigheterna hos Lantmäteriet så är processen i gång. Lantmäteriet utreder förutsättningarna och om de finns där kallar man de tänkta delägarna till förrättning. Sen fattar man beslut att inrätta vägen som gemensamhetsanläggning. Ni kan då välja att bilda en samfällighetsförening som förvaltar vägen. Nu beslutar denna förenings styrelse över vägens förvaltning.
Tyvärr måste man betala för hela handläggningen så det kostar pengar att gå igenom detta.
Det finns en viss elasticitet i fråga om servitutets omfattning men att byta slitlager från grus till asfalt lär vara att gå för långt, i alla fall om det kan ses som en ökad belastning av tjänande fastighet med asfalt. Att underhålla vägen och upprätthålla den körbar enligt samtida standard för grusvägar ingår definitivt i servitutsrätten.L lbgu skrev: