Lastbilarna gick nog inte så fort lastade, men transporterna när folk byggde nya kåkar på 40-50 talet lär ha varit många eftersom bilarna inte lastade lika mycket som i dag och folk i gemen var tvungna att leja för transport av byggmtrl då privatbilismen inte var så utvecklad.L lbgu skrev:
Dessutom kördes det mycket ved, kol och kocks för uppvärmning då.
Sannolikt fanns på många ställen såväl varubilar, fiskbilar och dricka bilar som gärna körde fram till kunderna och sålde var eller varannan vecka innan snabbköp, varuhus och liknande blev allmänna.
Rätten som servitutet ger härskande fastighet definieras utifrån:J JohanLun skrev:
1. Förhållanden när servitutet uppläts.
2. Ändrade förhållande för den härskande fastigheten (p g a samhällets (tekniska) utveckling).
3. Ändrade förhållanden för den tjänande fastigheten.
Normalt tolkas detta för utfartsservitut för bostadsfastigheter att all normal trafik till fastigheten ingår i servitutsrätten, t ex sopbilar, byggvaror, pizzabudet och vad det nu kan vara. Även om servitutet är gammalt och sådan trafik inte fanns när servitutet upprättades.
Startar man en åkeri så är det normalt ändrade förhållanden för en vanlig bostadsfastighet så det ingår typiskt sett inte. Det kräver ju också vanligen bygglov att ta fastigheten i bruk för åkeriverksamhet, t ex inrätta parkeringsplatser för åkerifordonen.
men vad reglerar hastighet och viktklass? Det kan ju inte vara att om inget annat sagts gäller BK1, men när jag googlar verkar vara så att om vägen är privat, oskyltad så får den som kör sönder den betala oavsett viktklass? Samma med hastihet, normalt råder 70 om inget annat sägs (utanför tätbebyggt område) men tex en gårdsplan verkar det vara "gånghastighet" om det finns risk att säkerheten kan äventyras. Kan man tolka detta som att markägaren tex kan säga att man måste köra max 10 och att man tex inte får köra in med högre vikt än 3.5 ton? Rimligen borde ju detta vara ok, iom att man knappast kan kräva att gårdsplanen ska göras om till BK1 och 70km/h?Claes Sörmland skrev:
Hastighet begränsas ju av trafikförordningen och lokala trafikföreskrifter. Väghållaren kan också bestämma en viss högsta hastighet för den som använder vägen och det kan ju kommuniceras via skyltning, blåvit Max 20 km/h. Eller muntligt. Men det ger ju ingen straffrättslig påföljd för den förare som inte följer det. Tjänande fastighet får inte inskränka härskande fastighets servitutsrätt genom hastighetsbegränsningar.J JohanLun skrev:
Vad gäller vikt så får härskande fastighet använda vägen för den vikt som fastigheten har behov av. Skadas vägen finns en skyldighet att reparera. Samma för tjänande fastighets ägare, man får inte inskränka härskande fastighets servitutsrätt genom att göra sönder vägen.
Vem är skyldig att reparera? Den som kör fordonet eller den som äger fastigheten? Fallet med sopbilen…
Den som håller vägen för sopbilen.J JohanLun skrev:
Men om nån som levererar saker tar eget initiativ? Dhl kör med tung lastbil?
Det är väl inte vårdslöst att köra in på en väg med tung lastbil om det inte sitter en skylt som varnar för att det inte är lämpligt.J JohanLun skrev:
Om det är tjällossningstider eller varit ordentligt med regn kan jag nog tycka att det är vårdslöst att köra in på en grusväg av den typ TS verkar använda. Det är åtminstone hänsynslöst mot vägens ägare. Finns en anledning att skogsbolag brukar ersätta vägägare efter att de använt liknande vägar under olämpliga årstider.
Fast då blir det ju klurigt. Om jag hade en väg över min gårdsplan (nu bor jag inte så men hypotetiskt) skulle jag sätta upp max 3.5 ton och sen får alla med tyngre bilar ta en dialog för varje gång.