Har man diazed som huvudsäkringar (vanligast, har aldrig någonsin sett annat) och sen automatsäkringar så är det troligast automaten som löser vid överlast om lasten på andra grupper är ringa. Är det stor last på flera grupper så blir väl huvudsäkringarna i farozonen, inte svårt att räkna ut.
Vid stum kortslutning (eller jordslutning) så löser huvudsäkringarna i princip garanterat, sen troligast automatsäkringen också.
Det går troligen till så att den magnetiska tripmekanismen i automaten aktiveras men p.g.a tidsfördröjningen i själva mekanismen innan kontakterna går isär hinner kortslutningsströmmen även bränna huvudsäkringen. Det sker troligen samma sak även om man har 20 eller 25A huvudsäkring.
Vid stum kortslutning (eller jordslutning) så löser huvudsäkringarna i princip garanterat, sen troligast automatsäkringen också.
Det går troligen till så att den magnetiska tripmekanismen i automaten aktiveras men p.g.a tidsfördröjningen i själva mekanismen innan kontakterna går isär hinner kortslutningsströmmen även bränna huvudsäkringen. Det sker troligen samma sak även om man har 20 eller 25A huvudsäkring.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 881 inlägg
Tror du EyEr0n menade 50.00? Ge oss en annan siffra då som är korrekt om du kan. Det är inget fel på EyEr0n's svar.D Daniel 109 skrev:
Redigerat:
Procentsiffra är omöjlig att ange, det beror på otroligt många faktorer.
Man kan försöka förstå principen och funktionen för olika överlast och kortslutningsskydd och sen addera lite saker som t.ex. tillgängliga kortslutningsströmmar i systemet ifråga och sen gissa lite.
Man kan försöka förstå principen och funktionen för olika överlast och kortslutningsskydd och sen addera lite saker som t.ex. tillgängliga kortslutningsströmmar i systemet ifråga och sen gissa lite.
Jag tror att man generellt aldrig har någon selektivitet att tala om i småhus och villor och lägenheter. och det är inte heller något som är tillräckligt viktigt eller eftersträvansvärt för att motivera merkostnaden heller.
Överlastselektivitet är ju p.g.a sin natur inte möjlig att anordna. Det finns bara ett sätt att komma åt det, det är att ha tillräckligt stora huvudsäkringar (mätarsäkringar).
Och i praktiken är det för det mesta bäst att istället installera effektvakt på någon för effektvakt vettig utrustning och sen använda hjärnan lite och inte både ha full fart på spisen, tvättmaskin, DM och TT, och köra dammsugare, micro och vattenkokare precis samtidigt.
Och slutligen får man kanske vara beredd på någon enstaka gång, med långa mellanrum, få strömavbrott medan man går och byter propp. Och/eller betala mer för större servissäkringar.
Kortslutningsselektivitet kan gå att anordna ifall man kör diazed, porslinssäkringar, i huset, alternativt har diazed försäkringar som är mindre än mätarsäkringarna innan centralen med automater, eller vissa grupper i centralen. Då kan man få selektivitet på så vis att bara en central, eller del av central blir strömlös.
Men återigen, inget hushåll efterfrågar detta tillräckligt mycket för att vara beredd på att ta kostnaden.
Och som tumregel ska man ha två värden högre diazed i steget innan i kedjan för att få selektivitet. Så det betyder 25A mätarsäkringar för att sen ha 16A diazed som försäkring till en av centralerna, eller någon/några grupper i en central.
Jag projjade centralen till en restaurang i våras.
Där hade vi 125A in, och jag la upp fyra grupper med försäkringar, en 63A, och tre grupper med 25A försäkring.
Sen blev det automater efter försäkringarna.
Här blir det relativt sannolikt att 125A håller och vi har selektivitet gentemot de 4 delarna i centralen.
Andra fördelar med att jag valde försäkring är att jag dels kunde välja billigare 25A apparater (JFB, PSA) i de flesta delarna av centralen, och annars inte värre än 63A.
Och att det blir en trevlig nivå på max kortslutningsström så inga apparater behövde vara på mer än 6kA = sparade också pengar.
Men det kommer av helt naturliga skäl aldrig bli en sådan här central i någon privatbostad.
Överlastselektivitet är ju p.g.a sin natur inte möjlig att anordna. Det finns bara ett sätt att komma åt det, det är att ha tillräckligt stora huvudsäkringar (mätarsäkringar).
Och i praktiken är det för det mesta bäst att istället installera effektvakt på någon för effektvakt vettig utrustning och sen använda hjärnan lite och inte både ha full fart på spisen, tvättmaskin, DM och TT, och köra dammsugare, micro och vattenkokare precis samtidigt.
Och slutligen får man kanske vara beredd på någon enstaka gång, med långa mellanrum, få strömavbrott medan man går och byter propp. Och/eller betala mer för större servissäkringar.
Kortslutningsselektivitet kan gå att anordna ifall man kör diazed, porslinssäkringar, i huset, alternativt har diazed försäkringar som är mindre än mätarsäkringarna innan centralen med automater, eller vissa grupper i centralen. Då kan man få selektivitet på så vis att bara en central, eller del av central blir strömlös.
Men återigen, inget hushåll efterfrågar detta tillräckligt mycket för att vara beredd på att ta kostnaden.
Och som tumregel ska man ha två värden högre diazed i steget innan i kedjan för att få selektivitet. Så det betyder 25A mätarsäkringar för att sen ha 16A diazed som försäkring till en av centralerna, eller någon/några grupper i en central.
Jag projjade centralen till en restaurang i våras.
Där hade vi 125A in, och jag la upp fyra grupper med försäkringar, en 63A, och tre grupper med 25A försäkring.
Sen blev det automater efter försäkringarna.
Här blir det relativt sannolikt att 125A håller och vi har selektivitet gentemot de 4 delarna i centralen.
Andra fördelar med att jag valde försäkring är att jag dels kunde välja billigare 25A apparater (JFB, PSA) i de flesta delarna av centralen, och annars inte värre än 63A.
Och att det blir en trevlig nivå på max kortslutningsström så inga apparater behövde vara på mer än 6kA = sparade också pengar.
Men det kommer av helt naturliga skäl aldrig bli en sådan här central i någon privatbostad.
På min förra arbetsplats fanns en testplats för apparatskåp. I taket fanns en strömskena avsäkrad 100A. I en låda på skenan satt 16A diazedsäkringar. Därefter en central med 16A dvärgbrytare. För att försöka skona diazedsäkringarna som satt 7 m över golvet sattes en 6A dvärgbrytare på kabeln till de testade skåpen. Om det var felkopplat så att det blev kortslutning var det normala att samtliga säkringar efter strömskenan löste. En 6A dvärgbrytare löste inte snabbt nog för att skona en 16A diazed. Eftersom det var besvärligt att titt och tätt åka upp 7 m med gaffeltrucken för att byta säkring så säkrades det upp till 25A på skenan. Därefter höll det oftast.