Här är jag som gammal träbåtsnisse benägen att hålla med Jureit. Trät suger tills det är mättat. Om det poleras eller inte spelar ingen roll. När jag funderar på det borde det faktiskt vara tvärtom; man polerar ju upp en yta av torkad olja som täpper igen porerna vilket förhindrar vidare inoljning.
Läs bruxen till oljan så rekommendseras alltid maskinpolering för att arbeta in oljan. Gör man inte på detta vis kommer inte oljan in lika långt. Sedan tror jag inte att man använder inomhus golvolja till sin båt... 
Hehe, nä det gör man förstås inte. Å andra sidan är ju trät beskaffat med samma egenskaper vare sig det ligger på golvet hemma eller om det är del av en båt.Michailoff skrev:Läs bruxen till oljan så rekommendseras alltid maskinpolering för att arbeta in oljan. Gör man inte på detta vis kommer inte oljan in lika långt. Sedan tror jag inte att man använder inomhus golvolja till sin båt...
Det som gäller är ju att få in olja runt/mellan träfibrerna och där tror jag fortfarande att det är mer upp till oljans förmåga att krypa och till mättnadsgraden av olja i trät som avgör hur djupt man får ner oljan än huruvida man polerat ner den eller inte.
Däremot tror jag stenhårt på maskinpolering för att jobba in det sista i ytskiktet och få upp den trevliga ytan. En maskinpolerad yta blir dessutom tåligare..
Ska man vara seriös i sitt oljande, och det ska man ju naturligtvis, kan man göra somman gör med båtar. Man grundoljar med kallpressad rå linolja som har oerhört små molekyler. Den tränger verkligen in på djupet i trät. Med balsamterpentin går oljan ännu längre ner och kommer dessutom att dofta ljuvligt.... Lacknafta ska egentligen inte användas eftersom det anses göra trät mer flisbenäget, men den risken är nog rätt liten på golvplankor som ju håller en god kvalitet. Den råa linoljan stelnar inte och lämpar sig därför inte för behandling av ytskiktet - dvs när trät inte suger längre är det dags att försegla och få en fin yta. Då plockar man fram den kokta linoljan. Den ger den torra, tåliga ytfinishen, men är lite bökig att jobba med eftersom den har en tendens att becka ihop. Det är därför det är så bra med en maskin vid det här momentet.
En bra blandning är en del balsamterpentin till tre delar rå kallpressad linolja för impregnering på djupet.
För ytfinishen kan man använda en del balsamterpentin till tre delar koktlinolja.. För en finare, mattare yta kan man här blanda i en del bivax. Pigment? Ja, varför inte?
Visst ja, riktiga karlar läser ju inte bruxar...jureit skrev:
Faktum kvarstår att om man inte använder en tung polermaskin så håller inte behandlingen lika länge och man riskerar att få flammiga golv. Men alla har olika erfarenheter i livet, gör som den egna övertygelsen säger så blir det bra, don't blame me... ;DÄrligt talat så struntar jag i oljade golv för jag tycker att lackade har en suverän hållbarhet i jämförelse med såpade eller oljade golv. Fast vill man ändå ha ett oljat golv så arbetar man in oljan i trät med maskinen, inte bara polerar som ni säger. Det är denna inarbetning som gör att golvet inte blir flammigt. Och om man inte vill tro på tillverkarens rekommendationer ang tillvägagångsätt så är det fritt fram för improvisationer. Ibland blir de dyrköpta och ibland jättebra.
8)Hej!
Titanoxid är perfekt pigment att blanda i linolja (jag har provat och har tillverkat egen linoljefärg men gick på en nit på grund av den biliga linoljans dåliga kvalitet). Att lösa up pigmentet var inte alls svårt.
Man kan inte tvätta oljat golv med riktig såpa. Ska försöka förklara det som en "kemist". Med riktig såpa menar jag en såpa som tillverkas av fet (vegetabilisk) + kaliumlut. Lut förvandlar feter till tvål men det finns alltid rester av fri lut och feter i produkten. Såpan är stark alkalisk ( se pH värde på förpakningen) och den kommer att lösa up oljan i träet dvs tillverkning av såpan kommer att fortsätta med golvolja som komponent. Såpan är annars en fantastisk borttagningsmedel om man vill rengöra en yta behandlat med oljebaserad linolja- eller alkydfärg eller ta bort fläckar av fett eller kåda. Såpa är användbar till mycket men jag skulle inte råda att skura oljat golv med den. Men använder man en detergentblandning med tillsats av såpa som kallas SÅPA bara för "skenmiljövänlighetens" skull så är det ingen fara. Det finns olika sortens såpor och kvalitet varierar. Har läst en gång att såpor tillverkade i Danmark och Norge är "fetare". Troligtvis för att dom inehåller mer fria feter och hartser som har inte blivit till tvål under produktionsprocessen. Min egen erfaring säger att ju svårare är det att lösa up såpan i vatten desto mer hålbar träyta man får.
Vill man ha en såpat och vitpigmenterat trägolv så blandar man vatten + såpa + finmalet krita eller kalk (vad man nu har i förrådet). Färdigblandade dunkar av träbehandlingsmedel är allt för dyra när man tänker på vad man får för pengarna. Hellre offra en planka och testa sej själv till egen blandning i alla fall när det gäller såpa för den är svår att misslyckas med.
Som många andra här på listan, tror jag inte att man kan trycka oljan in i trä med polermaskinen. Det är storleken på oljemolekyler och tätheten av träet som bestämmer hur djupt och hur mycket olja en träbit kan suga in. Det är fisikens lag som gäller här - kapilärkraft -och inte hastighet på polerrondelen. Polering är bara polering och inget annat än polering.
Hoppas att min inlägg hjälper dom som funderar på att prova
gaia
Titanoxid är perfekt pigment att blanda i linolja (jag har provat och har tillverkat egen linoljefärg men gick på en nit på grund av den biliga linoljans dåliga kvalitet). Att lösa up pigmentet var inte alls svårt.
Man kan inte tvätta oljat golv med riktig såpa. Ska försöka förklara det som en "kemist". Med riktig såpa menar jag en såpa som tillverkas av fet (vegetabilisk) + kaliumlut. Lut förvandlar feter till tvål men det finns alltid rester av fri lut och feter i produkten. Såpan är stark alkalisk ( se pH värde på förpakningen) och den kommer att lösa up oljan i träet dvs tillverkning av såpan kommer att fortsätta med golvolja som komponent. Såpan är annars en fantastisk borttagningsmedel om man vill rengöra en yta behandlat med oljebaserad linolja- eller alkydfärg eller ta bort fläckar av fett eller kåda. Såpa är användbar till mycket men jag skulle inte råda att skura oljat golv med den. Men använder man en detergentblandning med tillsats av såpa som kallas SÅPA bara för "skenmiljövänlighetens" skull så är det ingen fara. Det finns olika sortens såpor och kvalitet varierar. Har läst en gång att såpor tillverkade i Danmark och Norge är "fetare". Troligtvis för att dom inehåller mer fria feter och hartser som har inte blivit till tvål under produktionsprocessen. Min egen erfaring säger att ju svårare är det att lösa up såpan i vatten desto mer hålbar träyta man får.
Vill man ha en såpat och vitpigmenterat trägolv så blandar man vatten + såpa + finmalet krita eller kalk (vad man nu har i förrådet). Färdigblandade dunkar av träbehandlingsmedel är allt för dyra när man tänker på vad man får för pengarna. Hellre offra en planka och testa sej själv till egen blandning i alla fall när det gäller såpa för den är svår att misslyckas med.
Som många andra här på listan, tror jag inte att man kan trycka oljan in i trä med polermaskinen. Det är storleken på oljemolekyler och tätheten av träet som bestämmer hur djupt och hur mycket olja en träbit kan suga in. Det är fisikens lag som gäller här - kapilärkraft -och inte hastighet på polerrondelen. Polering är bara polering och inget annat än polering.
Hoppas att min inlägg hjälper dom som funderar på att prova
gaia
Hoppas ni använt titandioxid. 8)
Hej Jureit och KarlXII!
Ni har ju klarat frågan utan att jag blandade mej i. Jag är också, som Jureit, intresserad av att lära av andras fel och kunna förstå grunden till innan man bestämmer sej för något ( man sparar mycket pengar, tid och egna nervtrådar). Jag betraktar oftast såpan snarare som fet- och färgborttagningsmedel än konserveringsmedel för trä. Innan jag viste vad jag vet nu hade jag vitkalkat och såpat golv i7 år i sovrumet. Var mycket nöjd med utseende men fick lära mej snabbt att detta golv tålde inte vatten så bra eftersom ytan var inte vattentätt ( vattna blommor med en trasa i berädskap!). Men å andra sidan var ytan mycket slätt för kritan blandat med fetpartiklar från såpan gav golvet vackert finisch. Det dög för sovrummet gott och väl men jag skulle inte vilja ha det i köket utan att ha tjänstefolk i huset. Kanske efter så där 1000 omgångar med fet såpa blandat med litet kalk skulle jag få golvytan mer tålig d.v.s bygga upp en hårdare och tätare hinna med liknande egenskaper som fönsterkit (krita+ fet). Tyvärr har jag ingen tjänstefolk som kan skura mitt köksgolv så där 1-2 gånger i veckan. I sovrummet räkte det 1-2 gånger om året och det kunde jag ställa upp med själv och måste säja att efter varje behandling var golvet som nytt.
Köper såpan i DK i fast form (som pasta) och vispar den först i 1l het vatten och späder sen till temperatur så att man kan stoppa händerna i. Skiffergolv i hallen tvättas sällan och endast med detta såpa.
I köket skulle det vara mest praktisk med oljat om man vill nu ha trägolv där (själv är jag för köksgolv i PVC). Linoljan torkar och härdas genom oxidering och dom medel man tillsätter är för att påskynda processen- förkorta den från 2-3 veckor till få dygn. I linoljans fal oxidering och torkning är en och samma process!
A propå billig kokt linolja köpte jag den på bauhaus och blandade med titanoxid. Det var ett nöje att måla - lättstruken, drygg och hängde bra i min pensel (målade takpanel) så jag behövde knapast täcka golvet. Tyvärr under torktiden blev det mer och mer gulaktig nyans på min tak. Min gissning är att det kan ha varit en del fiskolja i detta linoljan (fiskolja har tendens att gulna) eller taket var behandlat med något som reagerade med oljan och gav deta gula nyans (antikvit kan man kalla det). Takpanel bedömde jag som gammal obehandlat granpanel med naturlig patina men jag kanske missbedömde det och det var någon bets inblandat när den lades på 80-talet (förlåt bauhaus). Själva titanoxid är annars vit- vit och en ljusbeståndig pigment. Å andra sidan om jag skulle blanda en annan color än vit så skulle det gå bra och färgen skulle få den mjuka dämpade nyansen av den gulaktiga tonen. Eftersom det var taket så använde jag inte tillsatser som påskyndar torkningen (kunde torka så länge den ville utan att vi besvärades men det luktade olja i lång tid i huset) men dom finns att köpa.
Till linoljefärg och att ytbehandla trä skall KOKT linolja till eftersom den bildar hårdare yta än den rå pressade sorten som förblir mjuk och elastisk. Råpressat är perfekt att använda som träkonservering på djupet. Råpressat kan göra underverk i en fex uttorkat och vederbiten träbit som man inte tror att det håller länge till - det kan rädas med att mätta den med råoljan, spakla och måla. Det kan ju vara värt att prova innan man gör något radikalt och dyrt.
Jag kan bara gissa att oljat golv ska oljas efter ett tag slitage men det är inte många som vet hur ofta av den enkla anlädningen att det är rätt nytt sätt att behandla trägolv i ett hem. Har sett oljade golv i verkstäder och industrilokaler men där ställer man vanligtvis inga höga krav angående utseendet! Där skulle det inte slipas och poleras. Har en oljat bordsplatta som får en slurk olja då och då = 2-3 gånger om året. Ska intervalet också gälla vardagsrumsgolv så kan det bli besvärligt i längden att flytta på möbler och vänta tills det kan trampas på igen?!? Vanliga rengöringsmedel är ju också fetlösande i en vis grad så dom ska man använda med måta för att skjuta på tiden för nästa oljeåterbehandling, tror jag.
Kanske är det så att golvproducenter rekomenderar olja som första behandling och sen ska man övergå till såpa för all framtid? Med allt det jag vet om såpan och linoljan kan jag inte förstå hur man ska sköta oljade golv under dom många kommande åren. Både att såpa eller olja är inte en engångsbehandling som skyddar ytan till 100% och man ska underhålla ytan. Vet någon hur ofta ska man återbehandla oljat golv med olja? Har en gammal lackat ekparkett som väntar på en ny finisch. Valet står mellan lacka eller olja. Är oljat golv något att ha om man är moderat gammal och lat men ändå vill ha ett snygt golv? Nyoljat golv kan klara kaffe och kanske mer men hur är det efter så där 2 år? Vet någon svaret eller ska man vänta ..... tills dom nya golven har legat ett tag?
hälsningar från gaia
Ni har ju klarat frågan utan att jag blandade mej i. Jag är också, som Jureit, intresserad av att lära av andras fel och kunna förstå grunden till innan man bestämmer sej för något ( man sparar mycket pengar, tid och egna nervtrådar). Jag betraktar oftast såpan snarare som fet- och färgborttagningsmedel än konserveringsmedel för trä. Innan jag viste vad jag vet nu hade jag vitkalkat och såpat golv i7 år i sovrumet. Var mycket nöjd med utseende men fick lära mej snabbt att detta golv tålde inte vatten så bra eftersom ytan var inte vattentätt ( vattna blommor med en trasa i berädskap!). Men å andra sidan var ytan mycket slätt för kritan blandat med fetpartiklar från såpan gav golvet vackert finisch. Det dög för sovrummet gott och väl men jag skulle inte vilja ha det i köket utan att ha tjänstefolk i huset. Kanske efter så där 1000 omgångar med fet såpa blandat med litet kalk skulle jag få golvytan mer tålig d.v.s bygga upp en hårdare och tätare hinna med liknande egenskaper som fönsterkit (krita+ fet). Tyvärr har jag ingen tjänstefolk som kan skura mitt köksgolv så där 1-2 gånger i veckan. I sovrummet räkte det 1-2 gånger om året och det kunde jag ställa upp med själv och måste säja att efter varje behandling var golvet som nytt.
Köper såpan i DK i fast form (som pasta) och vispar den först i 1l het vatten och späder sen till temperatur så att man kan stoppa händerna i. Skiffergolv i hallen tvättas sällan och endast med detta såpa.
I köket skulle det vara mest praktisk med oljat om man vill nu ha trägolv där (själv är jag för köksgolv i PVC). Linoljan torkar och härdas genom oxidering och dom medel man tillsätter är för att påskynda processen- förkorta den från 2-3 veckor till få dygn. I linoljans fal oxidering och torkning är en och samma process!
A propå billig kokt linolja köpte jag den på bauhaus och blandade med titanoxid. Det var ett nöje att måla - lättstruken, drygg och hängde bra i min pensel (målade takpanel) så jag behövde knapast täcka golvet. Tyvärr under torktiden blev det mer och mer gulaktig nyans på min tak. Min gissning är att det kan ha varit en del fiskolja i detta linoljan (fiskolja har tendens att gulna) eller taket var behandlat med något som reagerade med oljan och gav deta gula nyans (antikvit kan man kalla det). Takpanel bedömde jag som gammal obehandlat granpanel med naturlig patina men jag kanske missbedömde det och det var någon bets inblandat när den lades på 80-talet (förlåt bauhaus). Själva titanoxid är annars vit- vit och en ljusbeståndig pigment. Å andra sidan om jag skulle blanda en annan color än vit så skulle det gå bra och färgen skulle få den mjuka dämpade nyansen av den gulaktiga tonen. Eftersom det var taket så använde jag inte tillsatser som påskyndar torkningen (kunde torka så länge den ville utan att vi besvärades men det luktade olja i lång tid i huset) men dom finns att köpa.
Till linoljefärg och att ytbehandla trä skall KOKT linolja till eftersom den bildar hårdare yta än den rå pressade sorten som förblir mjuk och elastisk. Råpressat är perfekt att använda som träkonservering på djupet. Råpressat kan göra underverk i en fex uttorkat och vederbiten träbit som man inte tror att det håller länge till - det kan rädas med att mätta den med råoljan, spakla och måla. Det kan ju vara värt att prova innan man gör något radikalt och dyrt.
Jag kan bara gissa att oljat golv ska oljas efter ett tag slitage men det är inte många som vet hur ofta av den enkla anlädningen att det är rätt nytt sätt att behandla trägolv i ett hem. Har sett oljade golv i verkstäder och industrilokaler men där ställer man vanligtvis inga höga krav angående utseendet! Där skulle det inte slipas och poleras. Har en oljat bordsplatta som får en slurk olja då och då = 2-3 gånger om året. Ska intervalet också gälla vardagsrumsgolv så kan det bli besvärligt i längden att flytta på möbler och vänta tills det kan trampas på igen?!? Vanliga rengöringsmedel är ju också fetlösande i en vis grad så dom ska man använda med måta för att skjuta på tiden för nästa oljeåterbehandling, tror jag.
Kanske är det så att golvproducenter rekomenderar olja som första behandling och sen ska man övergå till såpa för all framtid? Med allt det jag vet om såpan och linoljan kan jag inte förstå hur man ska sköta oljade golv under dom många kommande åren. Både att såpa eller olja är inte en engångsbehandling som skyddar ytan till 100% och man ska underhålla ytan. Vet någon hur ofta ska man återbehandla oljat golv med olja? Har en gammal lackat ekparkett som väntar på en ny finisch. Valet står mellan lacka eller olja. Är oljat golv något att ha om man är moderat gammal och lat men ändå vill ha ett snygt golv? Nyoljat golv kan klara kaffe och kanske mer men hur är det efter så där 2 år? Vet någon svaret eller ska man vänta ..... tills dom nya golven har legat ett tag?
hälsningar från gaia
Olja och gråt om ett par år. :-[ :'(gaia skrev:
Hej!
Jag ska nog vänta ett tag till och avvakta med Jureits recept i byrålådan i fall jag vågar experimentera på dom 60m3 parkett. Vi har 2 tunga hundar som sliter på lacken och kanske oljat yta skulle bli mera hundvänligt men å andra sidan ...... Michailoff kan få rätt....
I vår förra hus hade vi Pergo och det finns inget annat som klarar hundslitage så bra som detta golv gjorde!
Tak för era svar (som ställer mej i en vägkörsning igen)
gaia
Jag ska nog vänta ett tag till och avvakta med Jureits recept i byrålådan i fall jag vågar experimentera på dom 60m3 parkett. Vi har 2 tunga hundar som sliter på lacken och kanske oljat yta skulle bli mera hundvänligt men å andra sidan ...... Michailoff kan få rätt....
I vår förra hus hade vi Pergo och det finns inget annat som klarar hundslitage så bra som detta golv gjorde!
Tak för era svar (som ställer mej i en vägkörsning igen)
gaia
Livet ÄR en enda stor vägkorsning, visste du inte det?? ;D
;D