54 483 läst ·
378 svar
54k läst
378 svar
Samfälligheten har infört straffavgift för vatten. Är det lagligt?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 274 inlägg
Vad ofta du rimligen måste försätta dig i dåliga situationer för att du tar genvägar istället för att lösa saker på riktigt.Farstatjej90 skrev:
Här ska man alltså ljuga så att både faktisk vattenfaktura blir felaktig och extradebiteringen undviks.
För förr eller senare kommer ju en avstämning, i synnerhet om man anger uppenbart felaktiga siffror. Eller vad tror du?
Man kan ju t o m föreslå att styrelsens ledamöter här borde föregå med gott exempel och klandra stämmans beslut i MMD för att på så sätt få klarhet om beslutet är lagligt eller inte. Men jag gissar att även det förslaget inte faller i god jord. Generellt är det en socialt svår situation när det spårat ur så här med styrelse och stämma.Nötegårdsgubben skrev:
Utöver @Claes Sörmlands utmärkta förslag på domstolsanmälan tycker jag att man bör ta det här lite mjukare. Alltså kontakta styrelseordföranden och meddela att stämman fattat ett beslut den inte haft mandat att fatta och att detta kommer innebära att man inte kan debitera medlemsavgifter på ett giltigt sätt förrän ett korrekt beslut fattas.
Det faller säkert inte i god jord om det är styrelseledamöter som drivit frågan, men ju förr de får veta att samfälligheten inte är ett kontrollorgan för hur folk brukar sina fastigheter, desto bättre. Och även om det här inte tas emot väl är det nog mer välkommet än den stämningsansökan till domstol som kommer därefter.
Om man bara bryr sig om att man själv inte ska betala de olagliga vattenförbrukningsavgifterna kan man ju som har påpekats i tråden bara strunta i att betala sådana. Men även om styrelsen inte kan kräva in avgifterna via kronofogde så löser det ju inte problemet att föreningen och styrelsen tror att de är något annat än de är och den ekonomiska röra som med tiden uppstår när folk börjar betala (och inte betala) de olagliga avgifterna. Om några år behöver ju röran redas ut, inget kul jobb. Om man inte då bara vänder blad och låtsas som att inget har hänt, en pragmatisk väg framåt.
Självbyggare
· Stockholm
· 2 705 inlägg
Vår kommun tar 47,56:- per m3 vatten… så 20:- känns som gamla uppgifter eller så kommer ni få höjning inom kommande årD DanielSt81 skrev:
LAV är troligen inte rätt lagrum alls. En vanlig lösning i dessa sammanhang är att tillgången till det kommunala vattnet och kommunalt avlopp via ledningar som är gemensamhetsanläggning sker på helt civilrättslig grund vid sidan av LAV. Det fungerar så att fastigheterna ligger utanför beslutat verksamhetsområde för allmän VA-anläggning och då omfattas fastigheterna inte av LAVs reglering. Istället har samfällighetsföreningen tecknat ett civilrättsligt avtal att köpa vatten och avloppstjänster av VA-huvudmannen.L LeffeA1 skrev:
Det kan tyckas som en märklig lösning men det beror på att det inte finns ett uttryckligt förbud mot denna sidolösning i lagen. Och kommuner och exploatörer gillar detta för det sparar pengar för dem.
Redigerat:
Kommer du själv på någon bättre metod att få de som bedriver näringsverksamhet på detta sätt att på något sätt betala för de svinn och olägenheter de orsakar samfälligheten?M Matthies skrev:Hej!
Jag äger ett fritidshus på en egen fastighet som tillsammans med ett 50-tal andra fritidshus är anslutna till en samfällighet.
Samfälligheten förvaltar VA, väg, soprum, etc.
Vi är anslutna till kommunalt vatten och avlopp. Alla medlemmar har egna vattenmätare.
Vissa fastighetsägare har valt att hyra ut sina stugor till turister, vilket orsakat störningar för andra medlemmar i samfälligheten.
För att motverka uthyrning har samfällighetens medlemmar röstat för att införa en straffavgift om 200kr (ovanpå den vanliga vattenkostnaden) per m3 vatten en medlem konsumerar, utöver en grundkonsumtion på 30 m3/år.
En stugägare som exempelvis konsumerar 50 m3 vatten under ett år skulle således beläggas med en extra straffavgift på 4 000 kr.
Såhär beskrivs avgiften i protokollet från medlemsmötet:
"Information om styrelsens förslag till extra kostnadstäckning för större användning av stugorna, oavsett orsak
Å styrelsens vägnar presenterades ett förslag om extra kostnadstäckning för alla som använder stugorna utöver vad som förväntas vara normal användning. Styrelsen anser att vattenförbrukning är den bästa indikatorn på total belastning på området i form av produktion av sopor, slitage på vägar m.m.
Sedan samfällighetens etablering har styrelsen definierat normal vattenförbrukning till upp till 30 m³ per år.
Styrelsen presenterade ett förslag om att tilläggsfakturera varje ägare som använder stugorna mer än ”normalt” med ett belopp kopplat till vattenförbrukning utöver ”normalen”.
Efter diskussioner kring detta fattade medlemsmötet följande:
Beslut: För de stugägare som förbrukar mer än 30 m³ vatten per år ska varje stugägare debiteras 200 SEK/m³ för att täcka gemensamma kostnader kopplade till sopor, slitage m.m.
Denna intäkt uppskattas och tas med i budgeten för 2027."
Min fråga: Är det förenligt med svensk lag att samfällighetsföreningen avgör vad som är "normal" användning av ett fritidshus, samt inför en godtycklig avgift för att styra fastighetsägarnas beteende?
Vad är det för svinn och olägenhet som orsakas samfälligheten menar du? Om du konkretiserar ska vi nog kunna hjälpa till med den juridiska vägen framåt.V vincenthema skrev:
Det finns beräkningar på att man förbrukar ca 140l vatten per person och dygn, fördelat på toa, dusch, matlagning etc. Det gör ju drygt en kubik i veckan per person. Hur mycket har du på din egen mätare på ett år?M Matthies skrev:Hej!
Jag äger ett fritidshus på en egen fastighet som tillsammans med ett 50-tal andra fritidshus är anslutna till en samfällighet.
Samfälligheten förvaltar VA, väg, soprum, etc.
Vi är anslutna till kommunalt vatten och avlopp. Alla medlemmar har egna vattenmätare.
Vissa fastighetsägare har valt att hyra ut sina stugor till turister, vilket orsakat störningar för andra medlemmar i samfälligheten.
För att motverka uthyrning har samfällighetens medlemmar röstat för att införa en straffavgift om 200kr (ovanpå den vanliga vattenkostnaden) per m3 vatten en medlem konsumerar, utöver en grundkonsumtion på 30 m3/år.
En stugägare som exempelvis konsumerar 50 m3 vatten under ett år skulle således beläggas med en extra straffavgift på 4 000 kr.
Såhär beskrivs avgiften i protokollet från medlemsmötet:
"Information om styrelsens förslag till extra kostnadstäckning för större användning av stugorna, oavsett orsak
Å styrelsens vägnar presenterades ett förslag om extra kostnadstäckning för alla som använder stugorna utöver vad som förväntas vara normal användning. Styrelsen anser att vattenförbrukning är den bästa indikatorn på total belastning på området i form av produktion av sopor, slitage på vägar m.m.
Sedan samfällighetens etablering har styrelsen definierat normal vattenförbrukning till upp till 30 m³ per år.
Styrelsen presenterade ett förslag om att tilläggsfakturera varje ägare som använder stugorna mer än ”normalt” med ett belopp kopplat till vattenförbrukning utöver ”normalen”.
Efter diskussioner kring detta fattade medlemsmötet följande:
Beslut: För de stugägare som förbrukar mer än 30 m³ vatten per år ska varje stugägare debiteras 200 SEK/m³ för att täcka gemensamma kostnader kopplade till sopor, slitage m.m.
Denna intäkt uppskattas och tas med i budgeten för 2027."
Min fråga: Är det förenligt med svensk lag att samfällighetsföreningen avgör vad som är "normal" användning av ett fritidshus, samt inför en godtycklig avgift för att styra fastighetsägarnas beteende?
Problemet är att om man inte klandrar stämmobeslutet inom fyra veckor och samfällighetsföreningen och föreningsstämman har gjort allt formellt korrekt (alla handlingar fanns tillgängliga innan stämman, korrekt kallelseförfarande, lagt fram och fått Utgifts- och inkomststat godkänd, lagt fram debiteringslängd, protokoll har presenterats efter stämman) så vinner stämmans beslut laga kraft. Även utdebitering enligt felaktiga andelstal blir då gällande. Det finns till och med domstolsbeslut från Mark- och miljödomstolen där stämmobeslut har klandrats men där domstolen har låtit den felaktiga utdebiteringen kvarstå, för att det i just det fallet skulle innebära att den som överklagat skulle fått en högre utdebitering med korrekta andelstal (sedan rättades detta i högre instans av Mark- och miljööverdomstolen, 2013-01-17, mål F 9394-12, så debiteringslängden upphävdes). Poängen är att man måste klandra ett felaktigt stämmobeslut, annars kan man bli tvingad att följa det. Kronofogden kommer verkställa om det finns ett giltigt stämmobeslut med Utgifts- och inkomststat och debiteringslängd. Stämmobeslutet blir giltigt om det inte överklagas, även om det är felaktigt, så länge som all formalia är korrekt.J jonwa skrev:Lite märkligt att många tror att man måste överklaga ett beslut som är en nullitet.
Finns inget annat i stadgarna så är det andelstalen som gäller, punkt.
Även om stadgarna ger möjlighet till debitering enligt mätning finns ingen möjlighet till progressiv debitering.
Så en betydligt enklare väg är att helt enkelt betala enligt andelstal, eller, i senare fallet, faktisk förbrukning till ordinarie taxa.
Föreningen kan i sånt läge inte göra nånting.
Det händer visserligen att naiva föreningar provar att skicka ansökan om betalningsföreläggande till KFM. Men KFM returnerar såna ansökningar med vändande post där föreningen ombeds styrka att kravet följer reglerna i SFL, stadgar, och korrekta stämmobeslut.
Efter detta brukar det vara Case closed...
Fast i det här fallet finns ju ingen beslutad (felaktig) debiteringslängd som styrelsen kan skicka till kronofogden. Det som finns är ett beslut om en beräkningsgrund för en avgift. D v s först på nästa stämma kan styrelsen lägga fram en debiteringslängd som kan ge rätt att uttaxera de felaktiga avgifterna.M martin.sveg skrev:Problemet är att om man inte klandrar stämmobeslutet inom fyra veckor och samfällighetsföreningen och föreningsstämman har gjort allt formellt korrekt (alla handlingar fanns tillgängliga innan stämman, korrekt kallelseförfarande, lagt fram och fått Utgifts- och inkomststat godkänd, lagt fram debiteringslängd, protokoll har presenterats efter stämman) så vinner stämmans beslut laga kraft. Även utdebitering enligt felaktiga andelstal blir då gällande. Det finns till och med domstolsbeslut från Mark- och miljödomstolen där stämmobeslut har klandrats men där domstolen har låtit den felaktiga utdebiteringen kvarstå, för att det i just det fallet skulle innebära att den som överklagat skulle fått en högre utdebitering med korrekta andelstal (sedan rättades detta i högre instans av Mark- och miljööverdomstolen, 2013-01-17, mål F 9394-12, så debiteringslängden upphävdes). Poängen är att man måste klandra ett felaktigt stämmobeslut, annars kan man bli tvingad att följa det. Kronofogden kommer verkställa om det finns ett giltigt stämmobeslut med Utgifts- och inkomststat och debiteringslängd. Stämmobeslutet blir giltigt om det inte överklagas, även om det är felaktigt, så länge som all formalia är korrekt.
Ja, finns ingen debiteringslängd alls så behöver man faktiskt inte betala någonting. Om det finns en debiteringslängd men denna straffavgift inte omfattas eller finns upptagen i den så behöver man inte betala straffavgiften. Det är också så att denna typ av förbrukningsavgift måste betalas i efterhand, så det är kanske först nästa år som det blir aktuellt, och då kan man klandra det stämmobeslutet med den debiteringslängden.Claes Sörmland skrev:
Fast i det här fallet finns ju ingen beslutad (felaktig) debiteringslängd som styrelsen kan skicka till kronofogden. Det som finns är ett beslut om en beräkningsgrund för en avgift. D v s först på nästa stämma kan styrelsen lägga fram en debiteringslängd som kan ge rätt att uttaxera de felaktiga avgifterna.
En samfällighetsförening som ser ett förändrat utnyttjande av fastigheterna inom båtnadsområdet behöver ändra andelstalen innan förändrad utdebitering. Samfällighetsföreningen får inte ha några synpunkter på hur eller till vad fastigheterna används, men de kan inleda processer att ändra andelstalen vid stadigvarande ändrad användning. Så en fastighet som har andelstal motsvarande fritidshus kan behöva nytt andelstal om det används som permanentboende eller om det ständigt hyrs ut eller om det blir ett B&B, vandrarhem eller hotell. Samfällighetsföreningen har inget att säga om det, men den ändrade omfattningen av användningen av fastigheten kan föranleda att andelstalen behöver ändras. Detta ska ske på lagstadgat sätt och de nya andelstalen ska registreras hos Lantmäteriet.
Förra året hade jag ca 100 m3 på mätaren. Vi är två personer i hushållet och har varken hyrt ut eller överkonsumerat vatten. Däremot har vi bott i stugan ca halva året.G Goran0 skrev:
Jag reagerade också på att 30 m² anses som "för lite" vatten.mexitegel skrev:
Jag bor i villa, har en industrifastighet inom fastigheten som jag bedriver bilverkstad i, och jag förbrukar mellan 50-57 m² om året totalt...
Det spelar fortfarande ingen roll hur stor eller liten vattenförbrukningen är, så länge stämmobeslutet strider mot anläggningsbeslutet och de registrerade andelstalen.Lasse Suzican skrev:
