1 750 183 läst ·
15 782 svar
1750k läst
15,8k svar
Saker som vi glömt bort att de har funnits
Morsan läste mycket för mig när jag var mindre och yngre. Mycket Brittiska deckare men även om den "Svenska frivilligkårens heroiska insatser i Finland".B Bitterhetsakademin skrev:Nålmäke för Samfundet Nordens Frihet grundad december 1939 som var en antinazistisk och antikommunistisk organisation för att stötta Finland i sin frihetskamp mot Sovjetunionen.
Det pryds av von Döbelns valspråk: Ära Skyldighet Vilja.
Rörelsen organiserade de frivilliga som stred för Finlands sak.
Det som är märkligt är att Nordiska Motståndsrörelsen tog märket som sin symbol trots det antinazistiska ursprunget.
Som knapp läskunnig men med god fantasi, läste jag istället titeln som "Svenska frivilligkårens erotiska insatser i Finland. Morsan konstaterade raskt att svenskarna säkert gjorde stora insatser även på den fronten.😎
Barometer.
Förr på var mans vägg, nu utslagen av väderappen. Denna är märkt DRP, Tyska rikets patent.
På äldre föremål från Österrike Ungern under den Habsburgska tiden möts man av den för svenska läsare något underliga stämpeln KUK Patent 😆 vilket ska utläsas kejserligt och kungligt patent.
Förr på var mans vägg, nu utslagen av väderappen. Denna är märkt DRP, Tyska rikets patent.
På äldre föremål från Österrike Ungern under den Habsburgska tiden möts man av den för svenska läsare något underliga stämpeln KUK Patent 😆 vilket ska utläsas kejserligt och kungligt patent.
Nåja. Det normala var att man skrev k.u.k. med små bokstäver, och punkt efter varje bokstav, "kaiserlich und königlich". Statschefen var kejsare av Österrike och kung av Ungern. Detta under perioden 1867 - 1918, då den s.k. "dubbelmonarkin" ägde bestånd. Den tillkom genom den österrikisk-ungerska kompromissen år 1867, då den ungerska riksdelen uppnådde en hög grad av självständighet.B Bitterhetsakademin skrev:
k.u.k. applicerades bara på företeelser som var gemensamma för båda riksdelarna, som t.ex. utrikesministeriet, armén och flottan. Säkerligen gällde detta även patentmyndigheten.
Motsvarande förkortning för företeelser som hänförde sig till enbart den österrikiska riksdelen var (något förvirrande) k.k., "kaiserlich-königlich". I det fallet hänförde sig "königlich" till att kejsaren även var kung av Böhmen.
I den ungerska riksdelen fanns förkortningen k.u., "königlich-ungarisch" / m.k., "magyar kiraly".
Före 1867 fanns ingen särskild uppdelning i två riksdelar, kejsaren var helt enkelt kejsare av hela rasket (fast förstås även kung av Ungern, Böhmen, Galicien-Lodomerien etc. etc.) och styrde enväldigt. Ungrarna (d.v.s. den ungerska adeln) gillade inte detta och tog chansen att öka sitt inflytande när kejsarmakten var försvagad efter Österrikes nederlag i krig mot Italien och Tyskland under 1860-talet.
På sätt och vis är det synd att Österrike-Ungern gick under i och med första världskriget. Det var på många sätt ett sympatiskt rike; det var innovativt på det industriella området, progressivt avseende politiska och sociala reformer, multinationellt med stora möjligheter för folk av olika bakgrund att komma sig upp. Dock gällde detta egentligen bara den österrikiska riksdelen. Ungrarna var betydligt mer repressiva och bedrev en hårdhänt magyariseringspolitik mot rumäner, kroater, slovaker m.fl. icke-ungerska folkslag med hemvist i den ungerska riksdelen. Även ekonomiskt och politiskt var den ungerska delen utpräglat reaktionär.
Tack för en utförlig redogörelse.
Ljusstakarna på bilden har bara fått K.K. stämpel så då var de bara patenterade i Österrike.
Den Habsburgska dynastin blev väl också försvagad genom att de gifte sig inom släkten.
Det var väl i och för sig det vanliga vid den tiden.
För den som låter fantasin flöda kan ju även k.k som förkortning utläsas tvetydigt.😆
Ljusstakarna på bilden har bara fått K.K. stämpel så då var de bara patenterade i Österrike.
Den Habsburgska dynastin blev väl också försvagad genom att de gifte sig inom släkten.
Det var väl i och för sig det vanliga vid den tiden.
För den som låter fantasin flöda kan ju även k.k som förkortning utläsas tvetydigt.😆
Såvitt jag förstår var versalt eller gement beroende på var i en mening förkortningen förekom. Som tyska språket är funtat är det sällan förkortningen kan förekomma först i en mening, men om så var fallet skrev man K.u.k.; inne i meningar blev det k.u.k. Ditt frimärksexempel är nog snarast ett undantag; adjektiv versaliseras inte i tyska och det andra k:et bör därför i normalfallet aldrig ha varit versalt. Jag tror att det blev K u K på frimärket av rent estetiska skäl.B Bitterhetsakademin skrev:
Exempelvis (från tyska Wikipedia):
- Die Erzherzöge und Erzherzoginnen waren mit dem Prädikat k. u. k. Hoheit ausgestattet.
Renoverare
· Uppsala
· 2 175 inlägg
Jag tror att det bara är versaler på frimärket, men U har gjorts lite mindre. Det är inte ett gement U. Feldpost är också skrivet helt med versaler.
Medlem
· Blekinge
· 12 263 inlägg
Nu är ju stavningar och annan grammatik olika i Tyskland, Österrike och Schweiz. Så ta inte något som sant från Wiki.H hhallen skrev:Såvitt jag förstår var versalt eller gement beroende på var i en mening förkortningen förekom. Som tyska språket är funtat är det sällan förkortningen kan förekomma först i en mening, men om så var fallet skrev man K.u.k.; inne i meningar blev det k.u.k. Ditt frimärksexempel är nog snarast ett undantag; adjektiv versaliseras inte i tyska och det andra k:et bör därför i normalfallet aldrig ha varit versalt. Jag tror att det blev K u K på frimärket av rent estetiska skäl.
Exempelvis (från tyska Wikipedia):
(Ärkehertigarna och ärkehertiginnorna erhöll beteckningen "kejserlig och kunglig höghet".)
- Die Erzherzöge und Erzherzoginnen waren mit dem Prädikat k. u. k. Hoheit ausgestattet.
Medlem
· Blekinge
· 12 263 inlägg
Frimärket bevisar ingenting. Ordet Feldpost borde i alla sammanhang stavas med en versal i början och gemena för resten. Jag tror stavningen är rent konstnärlig.B Bitterhetsakademin skrev:
För min del är det mesta av skoltyskan bortglömd i dag men en del sitter väl kvar. Det verkar ha varierat en hel del.H hhallen skrev:Såvitt jag förstår var versalt eller gement beroende på var i en mening förkortningen förekom. Som tyska språket är funtat är det sällan förkortningen kan förekomma först i en mening, men om så var fallet skrev man K.u.k.; inne i meningar blev det k.u.k. Ditt frimärksexempel är nog snarast ett undantag; adjektiv versaliseras inte i tyska och det andra k:et bör därför i normalfallet aldrig ha varit versalt. Jag tror att det blev K u K på frimärket av rent estetiska skäl.
Exempelvis (från tyska Wikipedia):
(Ärkehertigarna och ärkehertiginnorna erhöll beteckningen "kejserlig och kunglig höghet".)
- Die Erzherzöge und Erzherzoginnen waren mit dem Prädikat k. u. k. Hoheit ausgestattet.
Ljusstakarna märktes till exempel med: KK. OEST. UNG. PAT GESCHUTZT samt ett långt patent nummer.
Det där var en mycket svepande och överdriven formulering. Det finns ett tyskt standard(skrift)språk som är i princip identiskt i alla tysktalande länder och områden. Visst kan det finnas mindre skillnader, då mest i fråga om själva ordförrådet (t.ex. använder man i Österrike "Jänner" och i Tyskland "Januar" för månaden januari), men saker som versalisering av substantiv (och icke-versalisering av adjektiv) är samma överallt.T Thomas_Blekinge skrev:
Jag känner inte till att det skulle förekomma regionala skillnader i stavning och grammatik i normalt skriftspråk, sådant man påträffar det i officiella dokument eller bok- och tidningsprosa. Ge gärna exempel om du har några.
Dialektalt talspråk däremot uppvisar stora skillnader både i grammatik och ordförråd i olika regioner.
När Österrike Ungern föll bör det ha varit en ekonomisk tragedi för många då valutan blev värdelös. Då denna sedel trycktes var den inlösenbar mot över 300 gram finguld så ett ansenligt värde på den tiden.H hhallen skrev:Nåja. Det normala var att man skrev k.u.k. med små bokstäver, och punkt efter varje bokstav, "kaiserlich und königlich". Statschefen var kejsare av Österrike och kung av Ungern. Detta under perioden 1867 - 1918, då den s.k. "dubbelmonarkin" ägde bestånd. Den tillkom genom den österrikisk-ungerska kompromissen år 1867, då den ungerska riksdelen uppnådde en hög grad av självständighet.
k.u.k. applicerades bara på företeelser som var gemensamma för båda riksdelarna, som t.ex. utrikesministeriet, armén och flottan. Säkerligen gällde detta även patentmyndigheten.
Motsvarande förkortning för företeelser som hänförde sig till enbart den österrikiska riksdelen var (något förvirrande) k.k., "kaiserlich-königlich". I det fallet hänförde sig "königlich" till att kejsaren även var kung av Böhmen.
I den ungerska riksdelen fanns förkortningen k.u., "königlich-ungarisch" / m.k., "magyar kiraly".
Före 1867 fanns ingen särskild uppdelning i två riksdelar, kejsaren var helt enkelt kejsare av hela rasket (fast förstås även kung av Ungern, Böhmen, Galicien-Lodomerien etc. etc.) och styrde enväldigt. Ungrarna (d.v.s. den ungerska adeln) gillade inte detta och tog chansen att öka sitt inflytande när kejsarmakten var försvagad efter Österrikes nederlag i krig mot Italien och Tyskland under 1860-talet.
På sätt och vis är det synd att Österrike-Ungern gick under i och med första världskriget. Det var på många sätt ett sympatiskt rike; det var innovativt på det industriella området, progressivt avseende politiska och sociala reformer, multinationellt med stora möjligheter för folk av olika bakgrund att komma sig upp. Dock gällde detta egentligen bara den österrikiska riksdelen. Ungrarna var betydligt mer repressiva och bedrev en hårdhänt magyariseringspolitik mot rumäner, kroater, slovaker m.fl. icke-ungerska folkslag med hemvist i den ungerska riksdelen. Även ekonomiskt och politiskt var den ungerska delen utpräglat reaktionär.
Medlem
· Blekinge
· 12 263 inlägg
Tyskland har gjort en stavningsreform på 90-talet vilket delvis återkallades senare i omgånger. Det betyder att det förekommer olika stavningsmetoder inom Tyskland som alla anses som rätta. Vilken väg myndigheterna har valt vet jag inte.H hhallen skrev:
Schweiz valde att inte använda ß längre. I Tyskland används det fortfarande.
Några ord har olika genus i Tyskland och Schweiz.




