136 788 läst ·
769 svar
137k läst
769 svar
Så här fungerar lantmäteriet
Ett viktigt problem är att det uppenbarligen är väldigt mycket overhead i timtaxan. Det vore mycket rimligt att fastighetsregistrets service till allmänheten betalades av de skatter samhället lägger på fastigheter, men man kan misstänka att en del av overheaden går dit. Att utredningsarbete lätt tar tid kan jag förstå, men även enkla saker som sammanläggningar och klyvningar mellan befintliga gränspunkter debiteras det många timmar för.N Nils ST skrev:Ingen nyhet direkt. Det dom kom fram till var ju att allt i princip beror på att det är för få lantmätare.samma som all granskningar som tidigare gjorts. Det är väl dock inte säkert att lösningen är privatisering, det finns fortfarande för få lantmätare.
Lösningen är att förenkla lagstiftningen som är föråldrad och för komplicerad att använda på vanliga enkla fall.
Kostnaden kan man ju tycka vad man vill om så klart. Problemet där är nog timtaxan och inte tidsåtgången. Men lägre timtaxa betyder ju också att större del måste finansieras med bidrag vilket inte heller är rättvist. Visst man kan ju tro att privata företag är så otroligt mycket mer effektiva så det skulle lösas vid en privatisering och att dom då skulle ha en lägre timtaxa men det tvivlar jag faktiskt på.
Varför skulle timtaxan för en Lantmätare vara lägre än en jurist tex.?
Jag tror privatisering kan fungera minst lika bra men jag tror inte det kommer vara så otroligt stor skillnad så att det skulle vara värt det.
Jag tycker det är rimligt att en del av kostnaderna för fastighetsregistret tas från skattemedel för att det är till nytta för hela samhället att det finns. Det är också rimligt att folk som genomför förrättningar av dess olika slag och ändrar i fastighetsregistret och äger fastigheter ska stå för en del av kostnaderna. Att lägga allt på skattebetalare tycker jag är orättvist.F FGLIN skrev:Ett viktigt problem är att det uppenbarligen är väldigt mycket overhead i timtaxan. Det vore mycket rimligt att fastighetsregistrets service till allmänheten betalades av de skatter samhället lägger på fastigheter, men man kan misstänka att en del av overheaden går dit. Att utredningsarbete lätt tar tid kan jag förstå, men även enkla saker som sammanläggningar och klyvningar mellan befintliga gränspunkter debiteras det många timmar för.
Jag tänker inte gå in i någon gammal diskussion om att det enda lantmäteriet gör är att dra ett streck på en karta och det borde bara ta en halvtimme. Jag trodde vi lämnat den gamla skiten bakom oss.
Det är otroligt provocerande när folk förklarar hur enkla andras jobb är, det gäller alla yrkesgrupper. Att det bara för det finns befintliga gränspunkter är enkelt visar på hur oinsatt du är. Det är så mycket annat som måste göras och som sagt så beror ju det till stor del på föråldrad lagstiftning.
Formuleringen "Att det är så mycket annat som måste göras pga gammal lagstiftning" tyder på att du ändå i viss mån håller med mig om att vissa ärenden borde kunna hanteras fortare om lagstiftningen rationaliserades. Att gammal lagstiftning gör att det tar tid när gamla förhållanden måste utredas är tyvärr en realitet. Dessvärre kan det ibland krävas att utomstående ifrågasätter verksamheter.N Nils ST skrev:Jag tycker det är rimligt att en del av kostnaderna för fastighetsregistret tas från skattemedel för att det är till nytta för hela samhället att det finns. Det är också rimligt att folk som genomför förrättningar av dess olika slag och ändrar i fastighetsregistret och äger fastigheter ska stå för en del av kostnaderna. Att lägga allt på skattebetalare tycker jag är orättvist.
Jag tänker inte gå in i någon gammal diskussion om att det enda lantmäteriet gör är att dra ett streck på en karta och det borde bara ta en halvtimme. Jag trodde vi lämnat den gamla skiten bakom oss.
Det är otroligt provocerande när folk förklarar hur enkla andras jobb är, det gäller alla yrkesgrupper. Att det bara för det finns befintliga gränspunkter är enkelt visar på hur oinsatt du är. Det är så mycket annat som måste göras och som sagt så beror ju det till stor del på föråldrad lagstiftning.
Läste du min första kommentar så framgick det väl tydligt att jag tycker lagstiftningen är föråldrad och behöver ändras? Och problemet är inte att gamla förhållanden måste utredas ,det kommer man inte ifrån. Problemet är att lagstiftningen inte är anpassad efter dagens digitala förutsättningar.F FGLIN skrev:Formuleringen "Att det är så mycket annat som måste göras pga gammal lagstiftning" tyder på att du ändå i viss mån håller med mig om att vissa ärenden borde kunna hanteras fortare om lagstiftningen rationaliserades. Att gammal lagstiftning gör att det tar tid när gamla förhållanden måste utredas är tyvärr en realitet. Dessvärre kan det ibland krävas att utomstående ifrågasätter verksamheter.
Jag har bevisat att det finns lantmätare som medvetet förfalskar dokument och ändrar i protokoll efter möten.
Där alla bevis med rättsväsendets stöd mörklagts med en vägran att bemöta fakta.
Vägrade att ta upp relevanta yrkanden som förrättningen berör och istället utreder saker som inte är relevanta och ingen begärt, då blir det inte rätt alla gånger heller.
Godtycklig myndighetsutövning och kompetensbrist är ett allvarligt problem. Sen att man har så dålig moral att inte följa det regelverk man är skyldig att följa och dessutom förnekar dess innehåll skapar rättsosäkerhet och inte önskvärda förtroendebrist för myndigheten. Dåligt bemötande och moral.
Skapar mer jobb åt sig själva då man måste överklaga p g a felaktigheter för att det ska bli rätt. och LM kan fortsätta att debitera trots backjobb.
Myndigheten verkar mer intresserade av pengar än av fungerande fastigheter..
Där alla bevis med rättsväsendets stöd mörklagts med en vägran att bemöta fakta.
Vägrade att ta upp relevanta yrkanden som förrättningen berör och istället utreder saker som inte är relevanta och ingen begärt, då blir det inte rätt alla gånger heller.
Godtycklig myndighetsutövning och kompetensbrist är ett allvarligt problem. Sen att man har så dålig moral att inte följa det regelverk man är skyldig att följa och dessutom förnekar dess innehåll skapar rättsosäkerhet och inte önskvärda förtroendebrist för myndigheten. Dåligt bemötande och moral.
Skapar mer jobb åt sig själva då man måste överklaga p g a felaktigheter för att det ska bli rätt. och LM kan fortsätta att debitera trots backjobb.
Myndigheten verkar mer intresserade av pengar än av fungerande fastigheter..
Ett annat stort problem både LM och resten av samhället har att behöva hantera är jobbiga jävla rättshaverister.B nord123 skrev:Jag har bevisat att det finns lantmätare som medvetet förfalskar dokument och ändrar i protokoll efter möten.
Där alla bevis med rättsväsendets stöd mörklagts med en vägran att bemöta fakta.
Vägrade att ta upp relevanta yrkanden som förrättningen berör och istället utreder saker som inte är relevanta och ingen begärt, då blir det inte rätt alla gånger heller.
Godtycklig myndighetsutövning och kompetensbrist är ett allvarligt problem. Sen att man har så dålig moral att inte följa det regelverk man är skyldig att följa och dessutom förnekar dess innehåll skapar rättsosäkerhet och inte önskvärda förtroendebrist för myndigheten. Dåligt bemötande och moral.
Skapar mer jobb åt sig själva då man måste överklaga p g a felaktigheter för att det ska bli rätt. och LM kan fortsätta att debitera trots backjobb.
Myndigheten verkar mer intresserade av pengar än av fungerande fastigheter..
Tydligen har det just kommit en rapport där Riksrevisionen granskat Lantmäteriet och ger dem svidande kritik:N Nils ST skrev:
"Lantmäteriets fastighetsbildningsverksamhet är ineffektiv med långa handläggningstider och höga oförutsägbara avgifter. Riksrevisionen rekommenderar att hela regelverket och nuvarande avgiftsmodell ses över."
"Riksrevisionens granskning visar också att avgifterna för förrättningarna under en lång tid har stigit i en högre takt än inflationen. Det finns flera skäl till denna utveckling, men det viktigaste är enligt Riksrevisionen den avgiftsmodell som tillämpas. Den kännetecknas av att Lantmäteriet har en monopolställning, att det ska råda full kostnadstäckning, att avgifterna sätts genom timtaxa och att Lantmäteriet får både besluta om och behålla avgifterna. Denna avgiftsmodell ger låga incitament att kostnadseffektivisera verksamheten,"
Ord och inga visor, återstår att se vilken verkan det får.
Jag har inte hunnit titta på den men här är några länkar:
https://www.riksrevisionen.se/rappo...dlaggningstider-avgifter-och-reformbehov.html
https://www.riksrevisionen.se/download/18.1306cbe317f3e45a62d93f7/1646039042785/RiR_2022_3_webb.pdf
Förstår inte vad du vill säga just mig med denna kommentar?F FGLIN skrev:Tydligen har det just kommit en rapport där Riksrevisionen granskat Lantmäteriet och ger dem svidande kritik:
"Lantmäteriets fastighetsbildningsverksamhet är ineffektiv med långa handläggningstider och höga oförutsägbara avgifter. Riksrevisionen rekommenderar att hela regelverket och nuvarande avgiftsmodell ses över."
"Riksrevisionens granskning visar också att avgifterna för förrättningarna under en lång tid har stigit i en högre takt än inflationen. Det finns flera skäl till denna utveckling, men det viktigaste är enligt Riksrevisionen den avgiftsmodell som tillämpas. Den kännetecknas av att Lantmäteriet har en monopolställning, att det ska råda full kostnadstäckning, att avgifterna sätts genom timtaxa och att Lantmäteriet får både besluta om och behålla avgifterna. Denna avgiftsmodell ger låga incitament att kostnadseffektivisera verksamheten,"
Ord och inga visor, återstår att se vilken verkan det får.
Jag har inte hunnit titta på den men här är några länkar:
[länk]
[länk]
Har en bekant som berättade att de har ett ärende hos Lantmäteriet nu där två jordbruksfastigheter vill byta mark med varandra för att få mer samlade skiften med enklare och rationellare brukande. Lantmäteriet vägrar för diket som går mellan fastigheterna är strandskyddat och allmänheten ska ha tillgång till diket?
Är det inte mer ett problem med att våra kära politiker tog den ogenomtänkta miljöbalken med strandskyddet snarare än Lantmäteriet?B Bror9 skrev:Har en bekant som berättade att de har ett ärende hos Lantmäteriet nu där två jordbruksfastigheter vill byta mark med varandra för att få mer samlade skiften med enklare och rationellare brukande. Lantmäteriet vägrar för diket som går mellan fastigheterna är strandskyddat och allmänheten ska ha tillgång till diket?
Det låter märkligt. Mest troligt är den ena fastigheten INTE en jordbruksfastighet utan en (utökad) bostadsfastighet, annars hade förrättningen inte resulterat i någon förändrad markanvändning varför strandskyddet inte blir aktuellt under sådana omständigheter. Observera dock att det inte är lantmäteriet som stiftar lagarna och att det således inte är lantmäteriets fel eller ansvar att strandskyddet finns, ej heller är det lantmäteriet som tagit fram den praxis som säger att rinnande vatten (som exempelvis diken) ska lyda under strandskyddet.B Bror9 skrev:Har en bekant som berättade att de har ett ärende hos Lantmäteriet nu där två jordbruksfastigheter vill byta mark med varandra för att få mer samlade skiften med enklare och rationellare brukande. Lantmäteriet vägrar för diket som går mellan fastigheterna är strandskyddat och allmänheten ska ha tillgång till diket?
Men kortfattat, ja strandskyddet har två värden som ska skyddas, dels tillgången på strandnära områden för det rörliga friluftslivet (en konsekvens av allemansrätten om du så vill) samt att goda villkor ska finnas för växt- och djurlivet. Detta innebär bland annat att allmänhetens tillgång till exempelvis sjöar, älvar och diken är något som ska respekteras vid fastighetsbildning. Att ändra på detta är riskdagens ansvarsområde, inte lantmäteriets (som inte ens har möjlighet att påverka saken annat än som rådgörande instans vid ett eventuellt förarbete).
I sak har du rätt, även om just det allmänna strandskyddet faktiskt är äldre än miljöbalken.Claes Sörmland skrev:
Kan du ge några exempel på denna påstådda inkompetens från lantmäteriets sida? I den här tråden har du (som jag uppfattat det i varje fall) mest klagat på förrättningskostnaderna, vilket inte nödvändigtvis är ett uttryck för inkompetens. Utan snare ett uttryck för att du och staten har olika syn på vad en förrättning bör kosta...G grodis skrev:
Redigerat:
Naturligtvis är bägge fastigheterna lantbruksenheter, har man man över två hektar jordbruksmark till sin bostadsenhet klassas fastigheten som lantbruksenhet av skatteverket(typkod 120) Strandskyddet kan aldrig stoppa en fastighetsreglering av jordbruksmark.F Falckman skrev:Det låter märkligt. Mest troligt är den ena fastigheten INTE en jordbruksfastighet utan en (utökad) bostadsfastighet, annars hade förrättningen inte resulterat i någon förändrad markanvändning varför strandskyddet inte blir aktuellt under sådana omständigheter. Observera dock att det inte är lantmäteriet som stiftar lagarna och att det således inte är lantmäteriets fel eller ansvar att strandskyddet finns, ej heller är det lantmäteriet som tagit fram den praxis som säger att rinnande vatten (som exempelvis diken) ska lyda under strandskyddet.
I sak har du rätt, även om just det allmänna strandskyddet faktiskt är äldre än miljöbalken.
Det är riksdagen som antager alla lagar som då även en lantmätare måste följa. Så är det precis överallt, det är inte den som utövar tillsynen eller arbetar efter lagen som skapat den...
Det är alltså inte lantmäteriet som "stiftat" t.ex. fastighetsbildningslagen om du nu trodde det....