Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 905 inlägg
Jag har varit i Tensta. Räcker det?C Chrzan skrev:
Nej, det räcker absolut inte
Hur fasiken fick du Tensta till ett representativt exempel på modernistisk arkitektur...?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 905 inlägg
Alfredo skrev:
- Av flera skäl, men gemensamt kan de nog sammanfattas som ideella i syfte att bidra till något positivt i den delen av staden, även om några varit på betald arbetstid.
- Nej.
Ideelt på arbetstid det var något nytt😉 polis med baksätes hyss?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 905 inlägg
Naturligtvis är Tensta och övriga 60-talsplanerade miljonprogramsförorter modernistiska. De tickar alla boxar för modernismens mål, men ytterst få för vad folk tycker om.C Chrzan skrev:Nej, det räcker absolut inte
Den här tråden handlar dock om något annat, något vackert, så jag släpper frågan nu.
Stämmer, fast man får ta sig bra bit söder om brofästet
Men det finns fler fina exempel på den människovänliga skånska "tegelmodernismen" i krokarna, om man vill planera ett effektivt studiebesök
Vill man verkligen få en orgie i sinnliga tegeldetaljer, gäller det dock att ta sig till Amsterdam. Fast lite gränsfall om "Amsterdamsskolans" stora kvarter, byggda även med höga sociala ambitioner, ska räknas till den fullmogna modernismen. Snarare en brytningstid, och sådana är alltid intressanta.
***
Men nu är vi väldigt långt OT, och det är mitt fel, så bäst jag stoppar här
.
Du har många fel.
Det handlade om en ny skönhet som kunde samsas med ekonomi och behov på ett bättre sätt. Att det rör sig om en "socialistisk" estetik är också fel. Viktiga steg togs i Chicago av ultrakapitalister och deras organisationer. Beaux-arts etc hade blivit ett hinder för kapitalismen och dess behov så modernismen var storföretagens stil. Kapitalismen i Europa hade efter världskrigen stora behov av effektiv uppbyggnad vilket även det formade lösningarna. Att arbetarrörelsen tog angreppssättet till sig hade samma ekonomiska och praktiska skäl. Det var enda sättet att möta behoven.
Protesterna mot miljonprogrammet, tex det som skedde i Skärholmen drevs av vänstern. Företagare, främst relaterat till handel etc hade stort inflytande över miljonprogrammet och dess planering. Tidigare, se 50-tal, var det renare stadsplanering som styrde.
Att stater (oavsett färg i flaggan) och kapital sedan sparar ner till max på byggena är givet. Det finns ingen annan mekanism, resultatet blir därefter.
Skönhet är inte fast och givet utan färgat av värderingar. Det borde alla som levt mer än 20 år förstå genom att titta på gamla bilder på en själv.
Redigerat:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 905 inlägg
Betydligt mindre spännande. Deltagande på Järvaveckan på Spånga IP. Att ta sig dit via Tensta är ett bra sätt.J Jansson69 skrev:
I min ungdom har jag även varit lärarvikarie på Rinkebyskolan och även senare deltagit privat i ett antal ideella engagemang. Sorgligt nog har jag aldrig haft något intresse av att vara där utan yttre skäl.
Jag håller inte med om detta. Jag har själv tjugotalsfönster i mitt hus och det finns både med och utan spröjs i innersta bågen. För mig känns det inte mindre autentiskt när det bara är spröjs i yttersta rutan.Marko Koistinen skrev:
Det är den vanligaste lösningen tyvärr,
det är lite knäppt och orent.
Man ser här tydligt en här, la till ett skärmklipp ifrån matsalen izoomad.
Jag som arkitekt sånt direkt
En hel obruten vit reflektion på insidan av isolerkasetten.
Gör man spröjs på riktigt, så har man en limmad spröjs på insidan och och en distans inne i själva kasetten så det blir profil mellan alla delarna.
Men det är jobbigare att putsa fönster så många går den här vägen lite orena vägen med bara spröjs i ytterglaset och sen en isolerkasett på insidan.
Eftersom glasverandor i den stil som syns ovan i regel haft enkelglas (de var oisolerade) har det inte funnits några inre bågar att ha spröjs i. Det blir ett väldigt massivt intryck med spröjs i båda bågar, det förstärker känslan av kopplade fönster. Alternativet med limmade spröjs (icke glasdelande) är inte ett alternativ om man vill skapa ett autentiskt intryck.
Lösa innerbågar som kan plockas bort är nog bäst ut detta perspektiv, men det krävs ju betydligt mer jobb ett par gånger om året. Således tycker jag denna kompromiss var bra.
Mvh Alve
Fast även gamla hus kan ha spröjs på utsidan och större glas på insidan. Sen ser man att fönstren är nytillverkade på annat, men jag tycker inte just detta stör så mycket.Det är den vanligaste lösningen tyvärr,
det är lite knäppt och orent.
Man ser här tydligt en här, la till ett skärmklipp ifrån matsalen izoomad.
Jag som arkitekt sånt direkt
En hel obruten vit reflektion på insidan av isolerkasetten.
Gör man spröjs på riktigt, så har man en limmad spröjs på insidan och och en distans inne i själva kasetten så det blir profil mellan alla delarna.
Men det är jobbigare att putsa fönster så många går den här vägen lite orena vägen med bara spröjs i ytterglaset och sen en isolerkasett på insidan.
Fascinerade hur lite historiekunskap och insikt om modernismens historia och logik det finns hos de debattörer som klagar på modernismens historelöshet.
Nåväl - åter till huset. Lite spännande val med slamfärg. Det känns ju som ett självklart val.med linoljefärg om man ska följa historisk estetik och funktion här. Är det bara ekonomiska anledningar, eller finns det annat? Nyfiken på hur det ser ut "irl", om man uppfattar skillnaden.
Nåväl - åter till huset. Lite spännande val med slamfärg. Det känns ju som ett självklart val.med linoljefärg om man ska följa historisk estetik och funktion här. Är det bara ekonomiska anledningar, eller finns det annat? Nyfiken på hur det ser ut "irl", om man uppfattar skillnaden.
du har helt rätt. Finns nåt citat av Picasso där han säger att han hade aldrig kunnat måla kubistiska kvinnor om han inte haft gedigen träning i att måla och teckna med de klassiska teknikerna såsom tex kroki!C Chrzan skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 905 inlägg
Jag skapade en separat tråd om modernismen så vi slipper ha sönder den här.A arkTecko skrev:
När du nämner Markuskyrkan i Björkhagen och anda ovanligt lyckade byggnader så kan jag bitvis hålla med dig litegrann. Har inte missat ett enda avsnitt av Arkitekturens Pärlor och andra liknande program.C Chrzan skrev:
Men man kan inte stirra sig blind på enskilda vackra och lyckade exempel på en viss arkitektonisk stil.
När folket få tycka till så går stilarna mellan 1880-1929 mot en glasklar seger.
En väldigt stor andel av byggnaderna från 1940 och framåt är helt enkelt inte vackra och skönhet är viktigt för många människor.