Jajamän! KTH, senare KKH. På KTH fanns arkitekturhistoria, men att som jag rita med sadeltak och spröjsar betraktades som helt fel. Men eftersom jag var en annars duktig elev fick det passera. På KKH satte professor Göran Lindahl värde på äldre bebyggelse. Han ansåg att även föraktade 1800-talet var värt att ta vara på. Han blev livsavgörande för mig.
Sen dess har jag jobbat för bevarande och att ny bebyggelse ska ta hänsyn till omgivningen. Emigrerade till Gotland då det var som motigast i Stockholm. Anpassning behöver inte vara detaljer och krusiduller utan att byggherre och arkitekt kollar in omgivningen och siktar på att göra något som passar in. Det är ju väldigt långt ifrån modernismens inställning.
Sen dess har jag jobbat för bevarande och att ny bebyggelse ska ta hänsyn till omgivningen. Emigrerade till Gotland då det var som motigast i Stockholm. Anpassning behöver inte vara detaljer och krusiduller utan att byggherre och arkitekt kollar in omgivningen och siktar på att göra något som passar in. Det är ju väldigt långt ifrån modernismens inställning.
Marko Koistinen skrev:
Jag misstänker att det ligger några år mellan Måns och Markos tider på KTH!M måns hagberg skrev:
Detta måste dock få lite kvalifikation. Det var först under modernismen som intresset för befintliga sammanhang blev till. Tidigare var det givet att använda "korrekt" stil och arkitektur var helt autonomt. I vissa länder var debatten om vilka typer av byggnader som fick använda vilken stil livlig men att syntetisera sammanhanget var väl aldrig på tal?
Mycket modernism höll på äldre tiders princip att var tid skall ha sitt uttryck. Mest känt är väl citat från Corbusier där han uttrycker detta. ofta klipps citatet så kontexten där han anger att detta är en historisk princip bort.
Postmodernismen, som vi fortfarande lever under, medför ju en fördjupning av analys av sammanhang och förståelse för även modernistisk verklighet. Mycket postmodernistisk arkitektur behåller trots att tankarna finns helt ideerna om autonom stil utan respekt för omgivningen.
Sammanfattningsvis är det helt fel att hävda att det är modernismen som verkat mot respekt för befintliga sammanhang. Endast mindre delar av alla riktningar har tagit sammanhanget på allvar.
Redigerat:
Ossian K Olsson
Hobbyelektriker
· Limhamn
· 1 961 inlägg
Ossian K Olsson
Hobbyelektriker
- Limhamn
- 1 961 inlägg
En annan sak som gör att ”det känns fel” enligt mig är att det saknas ”patina” samt en uppväxt trädgård.13th Marine skrev:
Båda sakerna lär komma förhoppningsvis komma inom sinom tid men jag tycker båda är minst lika viktiga för husets utseende och känsla som själva huset.
Sen är inte moderna fabrikstillverkade saker samma sak som gamla fönster och liknande där det finns skillnader just för att de är handgjorda. Vetitusen om jag inte heller hade hyvlat spröjsen tex än att fräsa dessa. Varför? För det blir levande!
Angående huset så tycker jag som andra att fasaden är ovanligt väl ritad och genomförd för att vara i "gammal stil". Detta för att planen är tillräckligt traditionell. Ofta är arkitekter och beställare av sådant inte så kunniga som det krävs för att det skall bli bra. (detta gäller även det mesta som byggs i andra stilar)
Interiören blir genast lite svårare. Försänkta spottar och modernistiska möbler. Jag tycker inte att man måste leva helt enligt den tid vars stil man bygger i men det är onekligen svårt och börjar snabbt skava när man mixar okänsligt. Lustigt nog är det inte alls lika svårt när huset är gammalt på riktigt. Jag tror det hänger på att själva huset håller stilen, eftermontage och möblemang kan då uppdateras utan att bli "fel".
Många, framförallt kulturkrigarna, vill eller kan inte förstå att det kräver kompromisser att bo i hus utformade efter äldre tiderns principer. Du kan inte utforma och optimera planen fritt eller välja fönsterplacering för att gynna enskillda rum. Skall det bli bra måste man acceptera de ekonomiska och praktiska konsekvenserna.
Alla som vistas i Stockholms skärgård vet hur många fula hus som finns men de äldre är ofta fina och genomritade. Det här huset kommer absolut inte bli ett av de som sticker i ögonen när man åker förbi. Det håller proprotionerna och är inte uppsvullet och överstort.
Interiören blir genast lite svårare. Försänkta spottar och modernistiska möbler. Jag tycker inte att man måste leva helt enligt den tid vars stil man bygger i men det är onekligen svårt och börjar snabbt skava när man mixar okänsligt. Lustigt nog är det inte alls lika svårt när huset är gammalt på riktigt. Jag tror det hänger på att själva huset håller stilen, eftermontage och möblemang kan då uppdateras utan att bli "fel".
Många, framförallt kulturkrigarna, vill eller kan inte förstå att det kräver kompromisser att bo i hus utformade efter äldre tiderns principer. Du kan inte utforma och optimera planen fritt eller välja fönsterplacering för att gynna enskillda rum. Skall det bli bra måste man acceptera de ekonomiska och praktiska konsekvenserna.
Alla som vistas i Stockholms skärgård vet hur många fula hus som finns men de äldre är ofta fina och genomritade. Det här huset kommer absolut inte bli ett av de som sticker i ögonen när man åker förbi. Det håller proprotionerna och är inte uppsvullet och överstort.
Det ironiska är ju att de stora modernisterna var motsatsen till historielösa - de hade tvärtom alla fått klassisk utbildning och hade vitruvianska proportionsläror etc i ryggmärgen, samt inte minst respekten och förståelsen för husens konstruktiva logik (och dessa bägge saker har alltid hängt ihop mer än vi inbillar oss).M måns hagberg skrev:
Det var tvärtom den träningen som gav dem friheten att kasta loss, och skapa vackra hus i en skapande dialog med dessa starka referensramar. Det är inte samma sak att t ex bryta mot vissa proportioneringsregler för att åstadkomma en medveten dissonans, som att rita/bygga lite "hursomhelst" av ren aningslöshet, för att man aldrig fått öva upp känsligheten för proportionering och kunskapen om den konstruktiva logiken. Det är nog bara såna halvlärda figurer som plötsligt kan fylla hela Sverige med dessa kontorshus med våningsvis sidoförskjutna fönster
För den sakens skull behöver vi inte härma joniska kolonner, röda stugor, symmetrisk fönstersättning eller något annat lösryckt stilelement, Det gjorde aldrig de duktiga arkitekterna, oavsett stil
Verkligen urkass bildkvalitetM maria01 skrev:
Administrator
· Skåne
· 8 352 inlägg
Det blir så när man fotograferar i motljus. Bilderna på entre- och gavel har bättre förutsättningar. Jag antar att de inte hade möjlighet att spendera hela dagen vid huset för att få perfekta bilder ur alla vinklar.M maria01 skrev:
Administrator
· Skåne
· 8 352 inlägg
Det tror inte jag.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 21 905 inlägg
Nej. Modernismen handlade aldrig om skönhet. Den hade helt andra ideal såsom funktion, frihet från ornamentik, anammande av nya material som betong och stål, standardisering och (socialistisk) samhällsförbättring.C Chrzan skrev:
Om något blev vackert så var det av misstag eller i alla fall underordnat.
Jämför gärna det med huset tråden handlar om. Det är uppenbart byggt med skönhet i fokus, även om det säkert behövt kompromissas här och där.
Administrator
· Skåne
· 8 352 inlägg
Ja, fick originalet.M maria01 skrev:
Har du upplevt rummet och ljuset i Markuskyrkan i Björkhagen?
Kanske hälsat på i Pele Fribergs enkla sommarhus som blir ett med naturen?
Fått lust att klappa på någon kärleksfull, sensuell, men helt osmyckad och asymmetrisk tegeldetalj på Josef Franks hus i Falsterbo?
Strövat runt i någon mediterran småstad, där husen är helt renons på både symmetri och ornamentik, men tillsammans bildar dessa intensiva väldefinierade gatu- och torgrum, som vi brukar trivas så bra i?
"Skönhet" handlar inte bara, eller ens främst, om hus som objekt att betrakta, som gör sig fint på bild. Arkitektur är primärt en icke-visuell konstart.
