Bo.Siltberg skrev:
Tumregelmässigt håller jag med om. Det går utmärkt att, under inte alltför onormala förutsättningar, använda både 13 och 16 A säkring för en 1.5 mm² kabel. Finns det anledning att ifrågasätta elektrikern i detta fall? Det handlar om vanlig ledningsdimensionering, även om somliga kanske går på tumregler och dessutom ibland tänjer lite på dessa. Men inget fel i det, tumregler som har god marginal är ju enklare än att räkna på typ av överströmsskydd, märkström, förimpedans, kortslutningsströmmar, säkerhetsfaktorer, area, längd, förläggningssätt etc.
Ja, i praktiken så fungerar de ju bra. Tumreglerna alltså. Problemet är bara lite som i sjukvården. Det är lätt att lära sig reglerna, men svårare att lära sig undantagen. (Jag pratar i generella termer nu, inte det specifika fallet. Den elektrikern har ju trots allt varit på plats.) Så vad jag tror "folk" är "rädda" för är att "alla" skall få för sig att om säkringen går, så är det bara att utan närmare eftertanke byta till nästa större storlek, och hej presto så är alla problem lösta. (Vi vet ju redan att en icke obetydlig del av alla anläggningar inte ens klarar sin nuvarande märkström, vilket ju alla elbilsbränder i USA börjar visa på. Vi kommer med största sannolikhet att få samma problem här.)

Men dessa tumregler kom ju till i en tid när mätningar var komplicerade och instrument var dyra. Jag börjar undra om det inte istället vore dags att gå över till en "mät-kultur" istället för en "beräkna-kultur". Det skulle ha den fördelen att man tar de där sista felen som uppstår i verklig användning. Det är ju dessutom idag möjligt att tillverka instrument som gör avancerade mätningar automatiskt till en billig penning. Frågan är dock hur man kommer åt förläggningsssättet? Där är det ju temperaturen på ledaren som sätter begränsningen, och den är ju svårare att mäta i ändpunkterna. (Även om restriktiviteten hos koppar är temperaturberoende så lär väl den effekten vara alldeles för liten för att kunna användas praktiskt?)

Men jag har inte lagt någon direkt tid på den här tankegången, så längre har jag inte kommit.
 
Redigerat:
  • Gilla
Bo.Siltberg och 1 till
  • Laddar…
Ett problem är att 13 a passar i 10 a bottenkontakt. Det gör att många säkrar upp sin elanläggning i tron att det nog är OK. Hade man däremot behövt byta bottenkontakt, då hade nog dom flesta funderat en eller två gånger.
Vi har t.ex många 6 a grupper i äldre hus som redan blivet uppsäkrade till 10 a av någon hempulare efter något tumregel beslut.

Dom här " mellansäkringarna" 13 a och 32 a är inga bra säkringar i diazed systemet eftersom dom lätt kan bli ersatta av t.ex 35 a istället 32 a.
 
Vad som även måste tas med i beräkningen är att med allra största säkerhet ligger i alla fall en rätt stor del av ledningarna begravda i isoleringen och därmed saknar kylning. Så att "maxa" säkringar är inte någon smart strategi.
 
  • Gilla
Tobbe_3
  • Laddar…
Och trots länken från tuktuk skulle jag rekommendera lite sökningar på forumet både vad gäller avsäkring och utlösningsvillkor, det är tämligen väl genomlyst här på de flesta sätt. Bra eftersom det går att följa olika linjer och diskussioner för bättre förståelse om man önskar det.

Och i frågan 10 eller 13 A får man se det i sin helhet, om vi satt tumregeln annorlunda hade flertalet hävdat den utan större eftertanke eller insikter ändå.
 
  • Gilla
tuktuk och 1 till
  • Laddar…
När det gäller utlösningsvillkor måste man även veta om det finns jordfelsbrytare i anläggningen. Vid kortslutning i huvudledningar samt kortslutning fas - nolla gäller max 5 s utlösningstid. Men vid kortslutslutning fas - skyddsjord i gruppledning gäller 0, 4 s ( personskydd). Med en jordfelsbrytare behöver man inte räkna på 0,4 s villkoret eftersom det hanteras av jordfelsbrytaren.
Det gör att man får två olika värden på t.ex kabellängd när man har diazed säkringar i en grupp.
 
Ja, tumregler är faktiskt inte så dumma tycker jag. De vi har om 10 A / 1.5 mm² och 16 A / 2.5 mm² är bra för de ger i praktiken ofta tillräcklig marginal för udda fall.

13 A / 1.5 mm² är tveksamt, behöver kontrolleras, nu börjar det komma in fler faktorer som t.ex typ av överströmsskydd, säkring eller dvärg. För säkring är skillnaden nämligen marginell och det ska mycket till (dimensionerad precis på gränsen för 10 A) för att det inte ska funka. För 16 A / 1.5 mm² så handlar det uteslutande om utanpåliggande kabel och dessutom inte alltför lång. Men det går samtidigt inte att säga att det aldrig skulle funka.

Mäta går ju, men man ska tolka resultatet också, och lägga på säkerhetsfaktorer. Ska man räkna blir det ännu fler faktorer och kunskap om regler. Men där finns ju datorstöd som ger just ett bra stöd till alla dessa faktorer och som ger ett bra resultat!
 
Bo.Siltberg skrev:
Mäta går ju, men man ska tolka resultatet också, och lägga på säkerhetsfaktorer. Ska man räkna blir det ännu fler faktorer och kunskap om regler. Men där finns ju datorstöd som ger just ett bra stöd till alla dessa faktorer och som ger ett bra resultat!
Ja precis. Jag tänker mig pss ett mer avancerat datorstött mätverktyg; alltså att man mäter de parametrar som man idag antager när man matar in dem i sitt dimensioneringsverktyg (av den typen som ju utvecklats här på forumet).

Frågan man måste ställa sig är dock om det i praktiken kommer att ge så mycket mer att det är värt besväret. Det är en svårare fråga att svara på. Det blir ju i vilket fall på marginalen eftersom tumreglerna fungerar för den stora, stora massan av fall som man stöter på.

Min tanke var mest att det är idag ett mycket stort praktiskt steg mellan tumregeln och att sätta sig ner (med datorstöd eller utan) och göra beräkningarna. Så min tanke var att man med intelligenta mätverktyg skulle kunna föra ut dessa mer avancerade metoder i fält och faktiskt få dem använda i praktiken när man börjar närma sig marginalerna.

Frågan om det är ett tillräckligt stort problem för att det skall vara värt att lösa kvarstår dock.
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.